Byteshandel | De första mynten | Sedlar | Handel med andra länder | Skatt | Hur man tillverkar pengar | Banker
Scrolla upp
Dra för att scrolla upp och ner
Scrolla ner

Sedlar

Problemet med mynt är förstås att de blir tunga att bära med sig om man måste handla med mycket pengar. Man kunde därför lämna pengarna hos en köpman och få ett kvitto, en papperslapp, i utbyte som hade samma värde som de inlämnade pengarna. Detta kvitto kunde man sedan handla med hos vilken annan köpman som helst. I Kina på 1000-talet började man använda papperspengar för första gången, men det dröjde länge innan det spred sig till resten av världen.

Kvitton blir sedlar
I slutet av 1600-talet hade banker börjat bli vanliga i Europa och de ville gärna att folk hellre använde sedlar i handeln än de klumpiga mynten. Man började under den här tiden använda färdigtryckta versioner av de gamla kvittona i Skottland, med förbestämda värden. Efter 1706 började Englands centralbank, Bank of England, att också använda sedlar. Överallt där banker fanns ökade användandet av sedlar, till exempel i de engelska kolonier i Amerika som sedan skulle bilda förenta staterna USA.

Svenska sedlar
Sverige var först i Europa med att tillverka verkliga sedlar regelbundet. Som vi berättade i kapitlet om mynt var 10-dalern ett jättemynt av koppar, som man omöjligen kunde ha med sig när man handlade. Banken Stockholm Banco kom på att låta kunder lämna in sina 10-daler hos dem och sedan fick man ett tryckt kvitto som man istället kunde handla med. Från och med 1661 hade dessa papperskvitton bestämda motiv och olika säkerhetstryck mot förfalskning, till exempel vattenstämpel. Väldigt likt en modern sedel alltså. I början av 1700-talet var Sverige indraget i ett långvarigt krig mot Ryssland som slukade stora summor av statskassan. Under de här åren blev man till slut tvungen att ersätta silverdalern med papperspengar som fick samma värde.

Vanligt folk använde sällan sedlar. Det dröjde ända till mitten av 1800-talet innan sedeln blev lika vanlig som mynt, men till en början var folk misstänksamma. De kunde inte riktigt förstå hur en papperslapp kunde vara lika mycket värd som mynt av ädla metaller. Ända fram till 1931 kunde man gå till Riksbanken och byta in sina sedlar mot sedlarnas värde i guld, om man kände sig tryggare av det.

Sedlarnas storlek har krympt ordentligt. En svensk hundrakronorssedel från 1874 var 22 cm bred. Idag är den 14 cm. Kvaliteten på pappret har också blivit bättre och olika säkerhetsfinesser har kommit till för att det ska bli svårare att kopiera sedlarna.

På sidan Svenska sedlar (http://web.telia.com/~u86006969/) kan du se hur våra sedlar sett ut genom åren. Det är väldigt stora skillnader.




Till Unga Faktas startsida

Copyright © 2000-2018 Unga Fakta AB