|
Panelen svarar
 Här är de frågor som har besvarats inom ämnet fåglar. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.
Här kan du ställa en egen fråga till Mats Olsson om fåglar!
Hej!Jag har en undulat som heter " Lilla Gubben" Han ca 3 år. Jag undara varför han tappar så mycke fjädrar?
/ Lina Magnusson , 8 år från Bohus
Hej Lina!
Jag kan ingenting om undulater, men så mycket förstår jag att fåglar ruggar, dvs. byter fjädrar med jämna intervaller. Men om Lilla Gubben tappar för mycket fjädrar så kan det säkert bero på någon form av brist på näringsämnen. Jag tycker du ska prata med en djuraffär eller en veterinär om det hela.
Lycka till och ha det gott.
Mats |
Hej, jag håller på med ett projetkarbete i skolan om flyttfåglar och har några frågor. Hur kan dom veta när dom ska flytta tillbaka till Sverige? När dom flyttar, vem e det som bestämmer exakt när? Är det en "ledare" som flyger först?
/ Martina Jansson, 18 år från Sala
Hej Martina!
Återigen en komplex fråga om det enorma flyttfågelfenoment. Det är många faktorer som avgör när dom ska vända åter till Sverige för att bygga bo, lägga ägg och föda fram nya ungar. Man kan tycka att det vore smidigare att stanna nere i varmare länder och göra detta. Men tillgången på föda, ljus, olika nedärvda drifter gör att det kommer en "signal" som utlöser flyttningen. När dom vänder söderut så beror det oftast på kallare väder, mindre tillgång på föda, mörkare tider. Naturen har väldigt fina instrument som gör att denna funktion finns. När det gäller tidpunkten så verkar det som att någon tar till vingarna och "leder" flocken mot norr igen. Tranor och gäss har nästan alltid en "ledarfågel" i täten på plogen. Detta av areodynamiska skäl, dvs. ju mindre luftmotstånd dessto mindre energiåtgång. Så man kan kalla fågeln i spetsen för ledarfågel lite mera populärt.
Skulle du vilja veta mer så klicka in dig på följande adress;
http://orn-lab.ekol.lu.se/birdmigration/index.php?cat=peen&lng=sv
Ha det gott
Mats
|
Tror du att den vitryggiga hackspetten kommer att överleva minst 100 till?
//Hälsningar en mycket orolig oscar
/ Oscar Wikman, 11 år från Gällivare
Hej Oscar!
Det är väldigt tråkigt med den vitryggiga hackspetten. Om den kommer att överleva som art i Sverige beror väldigt mycket på om skogsbruket ställer sig välvilliga att spara och hålla ihop kvarvarande bestånd. Gör dom inte det så kommer nog den att försvinna som häckande art i Sverige. Den finns ju trots allt kvar på andra sidan Österjön i Baltikum. Men även där utvecklas skogsbruket i en rasane fart. Man avverkar då bestånden som den lever i även där. Men vi får inte ge upp utan kämpa för att den ska ha kvar sina fina skogar där den kan föda fram nya vitryggar.
Ha det gott
Mats |
Hej Mats!
Hur kommer det sig att fåglar kan navigera genom magnetfältet? Hur påverkar magnetfältet dem?
Vad har de som inte vi har?
Tacksam för svar
mvh Nina och Jenny
/ Nina och Jenny, 18 år från Visby
Hej!
Oj detta var en väldigt komplex fråga som är omfattande att svara på.
Jag föreslår att ni ställer frågan till någon av de forskare som finns på följande webbadress http://orn-lab.ekol.lu.se/birdmigration/index.php?cat=peen&lng=sv
Hoppas att ni får ett mycket kompetentare svar än vad jag kunnat ge er.
Ha det gott och lycka till.
Mats |
hur många volt ska man ha för att koka ett ägg???
/ Robban, 10 år från Singö
Hej!
Det var en knepig fråga för jag har ingen aning om jag ska vara ärlig. Har frågat min el-kille här och han säger att frågan är "fel" ställd. Det är mängden spänning/energi du behöver för koket av ägget. Men ta lite vatten, stick håll på äggets tjocka del (luftfickan), lägg ägget i vattnet och koka det 7-8 minuter. Under tiden kan du fundera på hur många volt och ampere (dvs. energi) som åtgår under tiden. Sedan tar du och sätter dig ner och äter ägget i lugn och ro. Smaklig spis.
Ha det gott.
Mats |
Hej Mats,
Har ett par frågor om kajorna här i stan.
Nu så här på hösten och vintern samlas det ju en massa kajor(?) i städerna och verkligen flockas. Flyger från ett träd till ett annat eller hustak osv. I mina ögon väldigt oroligt, som om dom väntar på att flyga söderut, men det gör de väl inte, eller?
Sen låter de en massa ungefär som om de pratar med varandra, har de någon form av komunikation eller låter de bara i största allmänhet?
Ang deras flockbetende så samlas dom ju i oerhörda mändger, är det en försvarsinstinkt? Vilket i så fall kan tänkas lite märkligt då dom eg inte har några fiender?
Mvh
/ Danne
/ Danne från Örebro
Hej Danne!
Det är intressant med kajor, kråkor och skator för dom har samma form av beteende. Som du riktigt noterat så håller kajorna ihop i stora flockar. Det är så i de flesta städer att kajorna söker några olika alternativ till sovplatser där alla finns på samma ställe. Genom att "snacka" med varandra så för dom ett visst liv. Det är en form av komunikation fåglarna emellan, samtidigt som det kan verka avskräckande på ev. predatorer. När morgonen gryr så delar flocken upp sig och klajorna flyger i olika riktningar till platser där dom vet att det finns mat. Det kan vara ute på landsbygden eller vid en soptipp eller liknande. Då flyger dom parvis eftersom dom är varandra trogna tills den ena parten ev. dör. Framåt eftermiddagen så samlas dom igen på ett gemensamt ställe och därifrån beger sig till träden, taken eller var det nu är för nattkvisten. Att dom är oroliga är ett sätt att söka tryggheten i den stora flocken. Dom flyttar inte söderut, för de fåglar som tagit detta beslut har redan flyttat. att dom skulle ta ett så pass drastiskt beslut kan innebära att fågeln i fråa dukar under eftersom dom inte vet var det finns tillräckligt med föda. Kajorna liksom de andra kråkfåglarna har naturliga fiender i form av duvhök och berguv. Så det är inte helt säkert att vara en stor flock utan att för lite oväsen, vara många osv. för en berguv bryr sig inte speciellt mycket om dom utan slår när den behöver mat direkt in i en sådan flock.
Ha det gott och en trevlig Jul.
Mats |
Hej!
Har sökt på internet efter svaret på min fråga dock utan resultat. Min fråga är som följer: Hur länge ruvar duvor sina ägg innan kläckning?
Tacksam för svar snarast möjligt.
Mvh. Marina
/ Marina, 36 år från Hemse Gotland
Hej Marina!
Ledsen att jag inte svarat tidigare, men en elak förkylning har hållt mig nere.
Men som svar på din fråga så ruvar en ringduva ca 17 dagar. Detta gäller nog de flesta i Sverige förekommande arterna ring-, skogs- och turkduva.
Ha det gott och en Riktigt God Jul önskar jag dig.
Mats |
Jag gillar fåglar men är det inte jobbigt att ta hand om dem ? Är fåglar ditt favo djur ?
Pss.. svara på båda frågorna.
/ Frida, 10 år från Göteborg
Hej Frida!
För att svara direkt på din fråga så är det en hel del pyssel och tidsåtgång för att ta hand om fåglar och djur. Men nu är det ju så att alla fåglar och djur i vår natur lever vilt och fritt, och det innebär att vi inte får fånga in dom och ta hand om dom som ett "husdjur". Men skulle det däremot vara ett skadat djur eller en fågel så kanske situation medger att vi kan ta hand om den. Det finns speciella ställen där olika personer är engagerade och kunniga på att ta hand om dessa. Att man själv gör det innebär en massa arbete och ansvar.
Fåglarna är mina absoluta favoriter och har så varit sedan 40 år. Men jag tycker om alla slags djur och hela naturen. Att förstå hur den fungerar och hur de olika djuren fungerar tillsammans.
Ledsen att jag inte kunnat svara dig tidigare, men jag har haft en elak förkylning.
Ha en riktigt God Jul.
Mats |
Hej!
Göken och värdfåglarna har uttvecklat olika beteenden som resultat av coevolutionen.
Jag skulle vilja veta vilka av följande påståenden som är korrekta:
1. Värdfåglarna undviker att mata Gökungen, och matar helst sina egna ungar.
2. Gökungen och värdfågelns avkomma växer upp tillsammans tills de lämnar boet som flygfärdiga ungar.
3. Gökhonan tar bort ett av värdfågelns ägg i boet när hon lägger sitt eget ägg.
4. Gökens ägg har vanligen en annan färg än värdfågelns ägg.
5.Gökhonan lägger ägg i småfåglars bon utan att bry sig om vilken art som har boet.
6.Göken undviker att bli sedd i värden bo.
/ tina, 16 år från umeå
Hej!
Lessen att jag inte hört av mig med svaret. Men om jag inte är helt fel ute så är punkt 3 det som är rätt.
Ha det gott.
Mats |
jag vet inte vem du är men jag såg dig på bild med fåglar blev jag intresserad. Så min fråga är: jag gick i skogen här om dan där såg jag en kaja som inte kunde flyga men jag tittade på vingarna men inga sår alls så vad är problemet? skicka snabbt!!
/ Amanda, 10 år från Sölvesborg
Hej Amanda!
Vem jag är - jo en som haft fågelintresse sedan barnsben och har fortfarande. Att det blev jag som hamnade på bilden med fåglarna beror på en slump. "Din" kaja som inte kunde flyga utan att ha några sår kan ha ätit något olämpligt och helt enkelt blivit sjuk. Det kan också vara att den helt enkelt inte fått tag på mat för att klara av kylan. Fåglarna behöver äta ordentligt med mat som har mycket energi i sig. Detta gör att fåglarna klarar av låga temperaturer under natten. Vi får hoppas att den klara sig och kan flyga igen.
Ha det gott
Mats |
Jag har hittat en död kråka. Vad ska jag göra ????
/ Klas-Göran, 7 år från Stockholm
Hej Klas-Göran!
För det första så ska du inte ta i fågeln med bara händer. Det du kan göra är att begrava den i marken om det vore mjukt där. Här du nära till en skog så lägg den där under snön så sköter naturen om resten. Det innebär att den kommer att förmultna och återgå till kretsloppet i naturen. Du kan också lägga den i en plastkasse och lägga den i en soptunna så kommer den att förmultna på soptippen.
Ha det gott.
Mats |
| 
Föregående sida
