|
Panelen svarar
 Här är de frågor som har besvarats inom ämnet segelsjöfart. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.
Här kan du ställa en egen fråga till Eric Wickenberg om segelsjöfart!
Hejsan!
Om vi nu talar om ett pirat-skepp (t.ex en slup) hur djupt går skeppet i vattnet? Saken är den att jag undrar att om det dök upp en klippa under vattnet (trovärdigt?) hur djupt ner måste spetsen på klippan vara för att skeppet inte ska slå i?
Har letat i böcker men inte hittat det svar jag söker, hoppas att du kan hjälpa mig!
Tack på förhand!
(P.S. Blir det något segelsjöfarts-ämne på ungafakta?)
/ Elin, 13 år från Kristianstad
Hej Elin
Din tanke att sjörövarfartyget i din bok skulle vara en slup är nog inte så lysande. Med beteckningen slup så syftar man oftast på ett litet enmastat kustfartyg, med gaffelstorsegel, gaffeltoppsegel, stagfock, klyvare och jagare - ibland även bredfock.
Numera används ordet slup oftast i sammansättningen sluprigg för att beteckna en riggtyp med endast ett försegel (stagfock) - till skillnad från kutterriggen som för två försegel (stagfock samt klyvare el. jib).
Man använder också beteckningen slup på större båtar som ros med åror. Oftast skrytbåtar av typ ”Kungaslupen” som kungen använder vid bröllop, besök av presidenter och kungligheter.
På sjörövarfilmer ser man ofta piratskepp som råseglare d.v.s. liggande rår på masten som seglen hänger ner ifrån i 4-5 rader på varje mast. Sådana båtar kunde vara snabba om vinden blåste åt rätt håll (vilket den inte alltid gjorde). Fartyg med råsegel ser pampiga ut på film, men var inte så lyckade som piratfartyg där man snabbt skulle komma i kapp ”bytet” och kunna leka katt och råtta lek med snabba och smarta manövrar. Man måste också ha ett fartyg som kunde kryssa ( segla sicksack mot vinden) bättre än motståndaren vilket man gör med gaffelrigg. (Du kan söka bilder av fartyg med gaffelrigg på Google)
Sanningen är att de vanligaste sjörövarfartygen oftast hade gaffelrigg och var av skonare- eller klippertyp. Den sk. ”Baltimore-klippern” användes ofta av sjörövare, slavhandlare och smugglare.
Om du går in på Google och söker på bilder efter Baltimore klipper så hittar du en bild på en klipper som heter Nachbau Pride. Där har du ett ganska typiskt sjörövarfartyg från 1700-talet.
Det var i främre halvan av 1700-talet som sjöröveriet hade sin ”guldålder”
Om din berättelse utspelas på 1600-talet har nog ditt fartyg råsegel och var ganska brett och klumpigt.
Du undrade hur en klippa skulle se ut för att inte fartyget skulle slå i. En klipper av den typ jag har beskrivit (beroende hur kölen är utformad) så tror jag att fartyget går 3-4 meter djupt eller kanske ännu djupare. Så om vill skapa dramatik kan du låta klippan slutta ner ganska brant i vattnet och att bara spetsen är synlig.
Din önskan att segelsjöfart skall bli ett eget ämne på UNGA fakta har gett resultat. Just nu håller jag på att slutföra texterna. Efter helgerna sätter tecknaren i gång och gör teckningarna. Sedan behöver ”datanissen” lite tid för att sätta ihop alltsammans så att det blir spännande att läsa. Det kommer att finns en del knep och knop på sidorna också. Det hela kommer att läggas som ett miniämne. Vi hoppas att ha det klart i slutet av januari.
Hälsningar
Eric
|
1Vilka var dom största Pirat kaptenerna?
2Har nån svensk varit pirat?
/ Gustav, 14 år från Linköping
Hej Gustav
Intresset för sjörövare har ökat de senaste åren tack vare ett antal filmer. Filmerna ger en ganska felaktig bild av sjöröveriet och dess historia. Man vet att det ”sjörövades” redan på 800-talet i medelhavet av korsarerna. Kristna och muslimska korsarer anföll varandra och plundrade villt. Under medeltiden var det vanligt med pirater runt Sveriges kuster.
Det fanns 2 sorters sjörövare/pirater. Den ena gruppen var pirater som rövade från vem som helst. Den andra gruppen var kaparna.
Kaparna
En kapare gjorde sina erövringar på uppdrag av sin regering. De skulle plundra fartyg från fiende nationer. Som ett bevis för att de hade stöd av sin regering fick man en skriftlig fullmakt, ett sk. kaparbrev. Oftast skulle kronan ha en del av bytet. Vilka nationer som man fick attackera reglerades av kaparbrevet. Det fanns strikta regler för hur kapningen skulle gå till.
Engelska kapare skulle ta sitt byte till amiralitetsdomstolen på Jamaica som bestämde hur bytet skulle fördelas. Den svenska amiralitetsrätten i Göteborg fungerade på samma sätt för svenska kapare. Skillnaden mellan kapare och pirater kan vara hårfin, men piraterna arbetade enbart för sin egen vinnings skull och utan några som helst regler.
För ett land var kaparverksamheten ett billigt och effektivt sätt att förstärka den egna örlogsflottan.
Sverige hade kapare. Erik den 14: e använde kapare 1562 för att blockera den ryska handeln Den av allmänheten mest kände kaparkaptenen var ”Lasse i gatan” ( Lars Gathe) Han var den framgångsrikaste svenske kaparen. Så framgångsrik att ha adlades till Gathenhielm. Under de åtta år han var verksam som kapare hade han ägt eller varit delägare i 50 fartyg och kapat över 80 stycken. Hans förmögenhet anges år 1716 uppgå till 7500 daler silvermynt. Han blev bara 29 år gammal och dog av sjukdom och inte i strid.
Pirater
Klassiska farvatten för pirater var Karibien och längs Nord- och Sydamerikas kuster. Piraternas storhetstid var mellan 1650 – 1725. Antalet pirater var på den tiden ca. 2000 st. och man gjorde ca. 40-50 angrepp per år Det starkaste piratfästet var ön New Providence på Bahamas. Hälften av piraterna kom från England och de engelska kolonierna i Nordamerika. Det var i stort sett engelska flottan som förde kampen mot piraterna. Mellan 1716-1726 hängdes över 400 tillfångatagna pirater av engelsmännen.
Några av de mest kända piraterna var ”svartskägg” Edward Teach, ”Calico Jack” John Rackham, Henry Morgan , de två kvinnliga piraterna Anne Bonny och Mary Read.
Den mest omtalade piraten var nog William Kidd. Han började som kapare 1689 men gjorde sitt livs stora misstag genom att 1696 angripa ett engelskt örlogsfartyg och därigenom miste han det skydd som hans kaparbrev givit honom. Han hängdes 1701. Efter år 1720 avtog piratverksamheten.
Kapare har använts från 1500-talet till långt in på 1800-talet. Först 1856 gjorde man en överenskommelse i Paris att kaperi var ett brott mot krigslagarna.
Sjöröveriet pågår fortfarande. Det går nästan inte en vecka utan att man får läsa i tidningarna att sjörövare utanför Somalias kust har kapat fartyg och begärt stora lösensummor för att släppa fartyg och besättningar fria.
Hälsningar
Eric
|
När kompassen uppfanns i Kina för c.a 2000 år sedan, förbättrades eller försämrades navigerings'förmågan' och varför uppfanns den vid just den här tidpunkten? Vilket behov fanns?
/ Moa, 14 år från Stockholm
Hej Moa.
Den första delen av din fråga är ganska lätt att svara på. Den andra delen är lite svårare.
Kompassen innebar en revolution inom sjöfarten. En lika stor revolution som uppfinningen av GPS där man numera kan se sin position på en datorskärm med en exakthet av några meter.
När och varför kompassen upptäcktes är lite osäkert men det finns dokument som berättar att folket från Cheng 300 år f.kr använde en ”sydvisare” för att inte komma vilse när de sökte efter jade. De första kompasserna använde sig av den magnetiska järnmalmen magnetit.
Innan kompassen började att användas till sjöss hade den redan använts vid landfärder av kejsarnas magnetvagnar som hade en roterande docka vars ena utsträckta arm var magnetisk och pekade mot söder.
Senare förstod man nyttan av kompassen till sjöss. På 800-talet började kineserna att använda sig av den till sjöss. Tidigare hade man varit tvungna att segla efter stjärnhimlen eller solen.
Det var vanligt att man seglade efter polstjärnan. Med hjälp av en kvadrant ( ett äldre astronomiskt vinkel mätnings instrument) mätte man höjdvinkeln vilket gjorde det möjligt att bestämma latituden (breddgraden) Den metoden fungerade hjälpligt i klart väder men inte när det var mulet.
Den första västerländska beskrivningen av en kompass gjordes av engelsmannen Alexander Neckham 1190 Till en början förstod man inte riktigt hur kompassen fungerade. Det fanns kaptener som förbjöd sin besättning att äta lök för man trodde att det skulle påverka kompassen.
Senare upptäckte och förstod man skillnaden mellan den geografiska och magnetiska nordpolen. Det var engelsmannen William Gilbert som på 1600-talet löste gåtan.
Under medeltiden började man att använda sk. portolankartor. Detta var sjökort där kusternas konturlinjer var inritade. Med passare och linjal kunde man sedan ta ut kursen.
Det var kompassen som gav förutsättningen för alla upptäcktsfärder som exv. Columbus upptäckt av Amerika, upptäckten av Australien och Nya Zeeland m.m. Om man vill se någon nackdel med kompassen kan ju vara att vissa öar blev upptäckta som kanske hade tjänat på att förbli oupptäckta.
Hälsningar
Eric
|
Hejsan!
Ni här på ungafakta har inga tankar på att starta ett eget ämne om segelsjöfart?
Det skulle vara roligt om ni gjorde det!
MWH
/ Elin, 13 år från Kristianstad
Elin
Det gläder mig att du tycker att segelsjöfart borde bli ett eget ämne på UNGA FAKTA.
Historien kring segelsjöfarten handlar inte bara om fartyg och sjömännens arbete utan det handlar om mycket mera.
Historiskt sett var det genom sjöfarten som kultur, musik, sånger, maträtter, växter, hantverk, nyheter och uppfinningar spreds över världen. Man skulle nästan kunna påstå att sjöfarten fyllde samma funktion under ca. 2000 år som internet gör i dag.
Visste du till exempel att jeans inte är amerikanska cowboys byxor utan att det är från början sjömansbyxor från Italien. Det var sjömän från staden Genua som upptäckte att det vävdes ett ovanligt hållbart tyg i den franska staden Denim och lät sy upp byxor som kallades genuas.
Idén spreds över haven och hamnade i Amerika där man förvanskade namnet till Jeans.
Av någon konstig anledning spelas det grekiska musikinstrumentet bouzouki både i Bretagne ( Frankrike) och på Irland. ( D.v.s. i den keltiska kulturen) Förklaringen är enkel, musikinstrumenten liksom mycket annat spreds genom sjöfarten. Och hur kan det komma sig att den spanska flamencon liknar den irländska giggen. Det vi oftast kallar för ”river Dance”.
Jo det var så sjömännen dansade ombord. De lånade lite här och lånade lite där och förde det vidare.
Nu är det modernt att män har en guldring i ena örat. Hur många vet att detta mode kommer från sjömanskulturen. I Skottland fanns det en lag på att alla sjömän måste ha en tjock guldring i örat. Om sjömannen föll överbord, drunknade och spolades i land skulle guldet i örhänget betala begravningskostnaderna.
Segelsjöfartens historia innehåller så oerhört mycket så det skulle ta hundratals tegelstensböcker för att få med allt. Så jag håller med dig om att segelsjöfarten mycket väl skulle hålla som ett eget ämne i Unga Fakta.
Jag har förmedlat dina synpunkter till redaktionen så får vi se vad som händer.
Hälsningar
Eric
|
Hej!
Hur lång tid kan det ha tagit att segla ett vikingaskepp som fortast mellan sarpsborg och uppsala? Jag tänker då på en havsresa där man rundar Skåne.
Det står också att det i god vind kunde ta sju dagar mellan Islands östra kust och norges västkust. Hur lång tid kunde det då ta mellan Islands västra kust och norges östra kust?
MVH Helena
/ Helena från Östergötland
Helena
Det är svåra frågor du ställer. Jag önskar att jag hade en oceanograf, en metereolog, en geograf och spågumma till hjälp för att riktigt kunna svara på dina frågor. Det jag vet mest om är något yngre segelfartyg, men jag skall ändå försöka att svara på dina frågor. Det är många faktorer som spelar in på hur fort ett fartyg kan segla.
Dels är det längden på fartyget. Ett fartyg som seglar genom vattnet kan i princip inte segla fortare (i knop) än vad det är långt i meter i vattenlinjen. De större vikingaskeppen var omkring 20 meter och det innebär att de som fortast kunde segla 20 knop. (teoretiskt) Detta under förutsättning att de hade mycket stora segel och att det var storm och att vinden kom från rätt håll
Nu hade de flesta skepp förhållandevis små segel och vinden kom inte alltid från rätt håll. Dvs. snett bakifrån. Om de var tvungna att kryssa = segla sick sack mot vinden kunde de som bäst segla 55 grader mot vinden. Till detta kom att skeppen hade ganska grunda kölar vilket gjorde att de drev ca.10 grader ur kurs.
Till detta kom strömmar som kunde både gynna och missgynna fartyget
Det gjorde att man oftast inväntade gynnsam vind innan man stack till sjöss. Blåste det emot stannade man kvar i land eller om inte vågorna var för stora tog man till årorna och då kanske farten blev 4-8 knop beroende på hur många åror man hade och hur tung lasten var.
Din första fråga var: Hur lång tid det skulle ta att segla från Sarpsborg (i Norge) som senare bytte namn till Fredriksstad) till Uppsala. Om man räknar den sträckan i landmil blir det ca. 130 mil. Om man räknar om det till distansminuter ( 1852 m) blir det ca. 705 (en distansminut i timmen blir en knop o.s.v.) Så blir sträckan som den ser ut idag. Man får till detta räkna med att på vikingatiden så var vattenståndet ca 5 meter högre. Så Sverige var lite mindre på den tiden och man kunde ta andra vägar än vad man kan i dag.
Under ideala förhållanden och att man seglade 10 timmar per dag och att man lyckades hålla 5 knop i medelfart i rätt riktning så skulle det kunna ta ca. 14 dagar. Vilket inte är troligt att man lyckades med.
Vikingaskeppen var helt öppna. Man hade ingenstans där man kunde ta skydd för väder och vind, så det vanligaste var att man seglade på dagarna och drog upp båtarna på land på kvällarna. Dessutom seglade man nog bara när det var gynnsam vind.
En modern och stor segelbåt med alla finesser skulle kanske kunna segla sträckan på ca. 5 dygn. Jag tror att ditt vikingafartyg nog skulle behöva ca. 3 månader på sig eller kanske ännu mer om man stannade till hos släktingar och vänner och hade fest lite då och då under färden.
Hur lång tid det skulle ta att segla Island och Norge kan jag bara gissa. Kanske man kan få en uppfattning om tiden om man jämför med ”Havshingsten” en kopia av ett fartyg som byggdes 1042. ”Havshingsten” seglade från Roskilde i modern tid till Dublin på 44 dygn. De hade tänkt ro och segla hela vägen, men på grund av dåligt väder fick de ta hjälp av en bogserare en del av sträckan. Besättningen hade då tagit på sig överlevnadsdräkter och var beredda på att gå i livflottarna. På 1100-talet hade det skeppet gått i kvav..
1893 seglade en kopia av ett vikingaskepp över Atlanten på 28 dygn, så ett vikingaskepp kan segla fort om det får alla de rätta förutsättningarna.
Mer bestämt än så kan jag tyvärr inte svara därför att ett vikingafartygs framfart beror på så många olika faktorer att det är omöjligt att svara i exakta siffror.
Du kan prova att ställa samma frågor till panelens vikingaexpert och se vad han svarar.
Hälsningar
Eric
|
Kan du förklara för mig hur "Plimsollmärket" fungerar?
/ Gabriel Lindgren, 9 år från Örnsköldsvik
Hej Gabriel.
Du kommer med en mycket intressant fråga.
Ett Plimsollmärke är målat på sidan av fartyget och det visar hur mycket fartyget får lasta.
Historien bakom plimsollmärket är spännande och intressant. På den gamla tiden ville ägarna till fartygen tjäna så mycket pengar som möjligt och därför var det vanligt att man överlastade fartygen. Det hände till och med att redarna medvetet lastade fartygen så fulla att de skulle sjunka och att de därefter kunde få ut försäkringspengar. Ofta mycket mer än vad fartyget var värt.
En engelsk parlamentsledamot Samuel Plimsol f. 1824
( riksdagsman) kämpade för att få bort icke sjövärdiga och överlastade fartyg. Han skaffade sig många fiender på grund av detta. Det gick så långt att han kallade sina kollegor i underhuset för skurkar när de gick emot hans lagförslag. Till slut lyckades han och år 1875 fick han igenom lagen ”The Merchant Shipping Act.
Det var efter Samuel Plimsol som man senare kom att kalla ej sjövärdiga fartyg för "Plimsollare”
Lagen tvingade fram lastlinjer på alla handelsfartyg i England. Andra länder följde snart efter.
Plimsolmärket såg ut (ungefär) som ett stort E ( med 4 horisontella streck) och med ett bakvänt F direkt ovanpå. Vid varje horisontell linje stod bokstäverna: ( uppifrån räknat)
TF – tropiskt sötvatten
SF – sötvatten på sommaren
T - tropiskt saltvatten
S - sommar
W - vinter
WNA – vinter på Nordatlanten.
Det var till dessa linjer man fick lasta ner till beroende vart man skulle segla.
Det gjorde att myndigheter och försäkringsbolag lätt kunde se att fartyget var korrekt lastat.
Dessutom skall man tydligt kunna se vilken myndighet som har klassat ( godkänt) fartyget
Hälsningar
Eric
|
Jess, du vet vad jag talar om. Vi har en 33-fotare, -79 årsmodell.
/ Charlotta, 14 år från Finland
Hej Carlotta
Trevligt att jag träffade rätt angående er båttyp. Förmodligen känner du till historien om båten och dess konstruktörer. Det byggdes totalt 42 exemplar av Baltic 33 mellan 1975-1980
.
Konstruktörerna var två Kanadensare George Cuthbertson och George Cassion som 1961 bildade en båt design grupp C&C som snabbt blev kända och berömda för sina snabba och vackra båtar och som vann de flesta av sin tids stora kappseglingar i Amerika och Kanada.
Var rädd om er Baltic 33 som i mina ögon är en klassiker som står som en av flera symboler för det bästa båtbyggandet på 70-talet.
Hälsningar
Eric
|
Tack för hjälpen. Det är en viktig hobby för mig. Kanske du kan besvara en fråga till? :)
Vad tycker du om segelbåtsmärket Baltic? Vi har en sådan, och det finns bara 10 likadana såna i Finland. Vad tycker du? Kanske du inte äns vet märket, men..
/ Charlotta, 14 år från Finland
Hej igen Charlotta.
Du frågar om segelbåten Baltic ( det finns en hel familj av Balticbåtar från stora till jättestora)
Om det är samma båt som vi tänker på är ni bara att gratulera. Baltic Yacht är ett av Finlands finaste båtvarv och tävlar med Nautor om att vara bäst. Baltic är känd för att bygga mycket stora, fina , dyra och lätta båtar i förhållande till storleken. De är också kända för att låta kunden bestämma så mycket som det är möjligt. Därför bygger de oftast bara små serier. Det händer att de bara bygger ett enda exemplar sk.oneoff.
Baltic yachts hemsida på svenska är: www.balticyachts.se
Den finns i ett annat utförande på engelska på: www.balticyachts.fi/
Om du inte tycker att min beskrivning stämmer in på den båt ni har får du ställa en ny fråga och beskriva er båt lite närmare. Ex. storlek, ev. nummer, konstruktör m.m.
Hälsningar
Eric
|
HEjj :)
Jag seglar optimistjolle varje torsdag på sommaren, men jag undrar vad en egen jolle skulle kosta? En billig? Tack om du svarar.. :)
mvh charlotta
/ Charlotta, 14 år från Finland
Hej Charlotta
Gammal segelsjöfart är egentligen mitt ämne, men jag råkar samtidigt vara mycket intresserad av ”modern” segling så därför kan jag nog svara på din fråga.
Nu är det som talesättet säger: Man får vad man betalar för.
Om du vill ha en äldre Optimist som du kan träna vidare med och tycker att det är OK med äldre och lite sliten utrustning ( som du efterhand kan förbättra) så kostar en sådan båt mellan 1500 – 3000 kronor. ( Har försökt att översätta detta till Euro och före den senaste valutakrisen blir det ca. 157 – 315 euro)
Om du vill tävla med lite framgång i hemmaklubben och kanske i lite större tävlingar rusar priset iväg. Då hamnar man på 10000 –18000 kr ( 1052 – 1894 euro)
Om du vill tävla på hög nivå åker priset upp ytterligare ett steg. En Optimist som nyligen vann en delsegling i VM säljs just nu i Sverige för 25000 kr. ( 2631 euro)
I Sverige finns det en annonssida på internet som heter Blocket där man kan köpa/sälja begagnade saker. Det finns säkert en motsvarighet till Blocket i Finland.
Om du inte har för bråttom utan tålmodigt söker dag efter dag så kanske du till slut hittar den båt du vill ha och har råd med.
Hälsningar
Eric
|
Hejsan! (igen)
Tack så mycket för tipsen på sidor!
Men några saker står inte... och självklart (min vanliga tur) så står inte just de tre ord jag ofta hackar upp mig på.
Det första är liksom den här "luckan" som man klättrar upp ur för att komma upp på däck. Förstår du vad jag menar? Jag har letat och letat och det har slutat med att jag bara kallar den "luckan" ev. "skeppsluckan".
Det andra ordet är ordet för dörren in till en hytt, t.ex kaptenshytten. Den dörren kallas inget speciellt, eller?
Och slutligen, själva "golvet" på fartyget (däcket), finns det en synonym till det ordet?
Tack på förhand! (också igen)
/ Elin, 13 år från Kristianstad
Hej igen Elin!
Trevligt att du hade lite nytta av mitt svar. Jag tycker att du med gott samvete kan kalla "luckan" för Lucka. Om du vill precisera dig så kan du kalla den för för- respektive akterlucka. Jag tycker också att du kan kalla dörren "hyttdörr". Jag tycker inte heller att du behöver söka efter synonymer till däck. I den mån du behöver precisera var någon/något är/sker så kan du kalla det för akterdäck, mellandäck eller fördäck.
Det finns en riktig guldgruva för dig om du vill vara riktigt exakt och pedantisk, det är en tjock bok med massor med bilder och förklarande text. Den heter Nautiskt bildlexikon. Den finns nog inte längre att köpa, men jag har kollat att biblioteket i Kristianstad har ett ex. i sitt referensbibliotek = d.v.s. man får inte låna hem boken utan man måste läsa den på biblioteket. Men om du lägger upp ditt charmigaste leende till personalen så tror jag att du kan få kopiera några sidor. ( det brukar kosta 1-2 kr/sida) Det är nog bland sidorna 28 - 41 du hittar det som är av störst intresse för dig. Där kan du även hitta ytterligare namn på detaljer som du kan "krydda" din berättelse med.
Fortsatt lycka till med ditt skrivande
Hälsningar
Eric |
Hej!
Svarar du på frågor om skepp också? Vad innebär segelsjöfart, egentligen?
Jag skriver en bok just nu och delvis befinner sig huvudpersonerna på ett skepp (gamalt sjörövarskepp). Men mitt problem är att jag inte vågar använda fraser och namn på "saker" på skeppet. Jag är inte riktigt säger på vad som heter vad... och så vill jag ju absolut inte skämma ut mig med att kalla kaptenshytten för roder (nja, såå dålig är jag inte).
Jag undrar vart man kan hitta bilder och information om sådana skepp.
Tack på förhand!
/ Elin, 13 år från Kristianstad
Hej Elin!
Det är trevligt att frågan kommer från en flicka. Med segelsjöfart brukar man syfta på fartyg som i huvudsak framfördes med hjälp av segel och som användes för att frakta varor över haven.
Det användes ett stort antal sjötermer ombord och det är klokt av dig att försöka att använda rätt termer vid rätt tillfälle. Det kan bli ganska komiskt annars.
Det fanns en engelsk författare C.S Forester som skrev 11 böcker om en ung sjöofficer som hette Horatio Hornblower. Böckerna utspelas under Napoleonkrigen. Där kan du säkert få en hel del inspiration i ditt eget skrivande. I böckerna används termerna i stort sett helt korrekt. Dessutom är böckerna spännande att läsa. De finns att låna på biblioteket.
Vill du ha mer exakt information om sjötermer så finns det två bra sidor på internet som båda innehåller sjötermernas ABC.
Sidorna är:
http://passagen.se/familjen-friberg/termer.htm
samt:
http://www.gavlesjoscouter.se/nordan/sjotermer/index.htm
Vill du se hur de olika fartygstyperna såg ut kan du låna Björn Landströms bok "Skeppet" på biblioteket. Den innehåller otroligt många fina teckningar. Där kan du säkert också hämta inspiration till ditt skrivande.
Lycka till med din bok.
Hälsningar
Eric |
hej jag undrar hur man svänger en segelbåt?
/ simon johansen, 9 år från uddevalla
Hej Simon
Att man kan styra ett segelfartyg beror på att man har ett roder längst bak på fartyget och styr med det ungefär som du styr din cykel med styret. När man seglar måste man ta hänsyn till vind och vågor. Man kan inte segla rakt mot vinden utan man måste kryssa sig fram( i ca. 40 grader) mot vinden. Varje gång man stagvänder = vänder båten för att sicksacka sig till målet måste man ändra seglen så att de på bästa sätt fångar vinden. Det var ett tungt och mödosamt arbete för sjömännen.
Hälsningar Eric
|
Hej jag undrar om du har lite fakta om titanic jag är väldit intreserad om det hälsningar nicole
/ nicole, 9 år från jönköping
Hej Nicole
Ångfartyg är egentligen inte mitt ämne men jag tror ändå att jag kan ge dig lite information och tips om var du kan söka mer fakta.
Titanic var på sin tid det största, lyxigaste och mest omskrivna fartyget när det gav sig iväg på sin första resa över atlanten år 1912. Man skröt om att Titanic skulle vara osänkbart. Många av den tidens kändisar var ombord. En förstaklassbiljett kostade en förmögenhet. Det fanns 128 svenskar ombord.
Att fartyget sjönk berodde på en mängd misstag. Man struntade i varningar om isberg och höll för hög fart när man krockade med ett isberg som rev upp 90 meter av fartyget. Man hade egentligen tillräckligt med livbåtar men passagerarna tog inte olyckan först på allvar och besättningen fyllde inte upp livbåtarna tillräckligt så att när fartyget började att sjunka fanns det fortfarande ca. 1000 människor ombord.
Du kan hitta mer information om Titanic på: www.titanicnorden.com och om du vill veta mer om svenskarna som fanns ombord kan du söka på: www.geocities.com/sunset/mezzanine/5714
Hälsningar Eric |
|
Föregående sida
