Klicka här för en talversion av Unga Faktas hemsida. Låt datorn läsa upp texter och innehåll för dig!

Till Unga Faktas startsida




















Panelen svarar

Här är de frågor som har besvarats inom ämnet segelsjöfart. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.

Sökord:
Kategori:

Här kan du ställa en egen fråga till Eric Wickenberg om segelsjöfart!


kan ni inte skriva om mary celeste på unga fakta?

/ liv, 10 år från jämtland

Hej Liv


Av din fråga förstår jag att du redan känner till historien om Mary Celeste och verkar ha intresse av att andra får höra den.

Tyvärr så kan inte UNGA FAKTA längre ta in nya sidor så därför skriver jag en kortfattad version om Mary Celests öde.

Mary Celest är ett av sjöhistoriens mest kända spökskepp som det berättats om på många olika sätt – en del berättelser är sanna och andra förvanskade eller påhittade.

Fartyget byggdes 1861 och seglade under namnet Amazon fram till 1867 då hon strandade utanför Nova Scotia. Hon bärgades och såldes till en amerikan som döpte henne till Mary Celest.

Hon seglade med alkohol till Genua (Italien) där hon upptäcktes utanför Gibraltar helt övergiven. Lasten var helt orörd och av besättningen fanns inga spår. Det spekulerades friskt om vad som hade hänt.

Det ryktades om man skulle ha funnit ett blodigt svärd ….. det ryktades om att en måltid stod framdukad m.m.

Det har varit flera undersökningar och rättegångar där man försökte att fastställa Mary Celests öde utan resultat. Det troligast är att besättningen övergav skeppet under en hård storm och att deras livbåt kapsejsade.

Hälsningar
Eric


Hej Eric!
Vilka två sjövägar till Indien tänkte sig kartritarna på 1400-talet?
Behöver svar till en SO uppgift.
Tack xd

/ Adde, 13 år från En skola

Hej Adde

I början av 1400-talet ökade intresset för orientaliska kryddor och varor. Den enda väg som då fanns till orienten var landvägen med karavaner.

Det gjorde att orientaliska varor blev oerhört dyra och då blev det naturligt att man försökte att finna billigare transportsätt och det som då låg närmast till var sjötransporter.

Man visste ju i vilken riktning Indien låg och det var österut. Då gällde det bara att finna en sjöväg dit och den bör naturligtvis vara så kort som möjligt.

Henrik Sjöfararen var den som främst drev på och stöttade att man gjorde upptäcktsresor i Atlanten och utefter Afrikas kust. Hans riktiga namn var Henrique o Navegador, född 1394, död 1460. Han var en Portugisisk prins och egentligen ingen sjöman. Han ifrågasatte idéerna kring att Afrika var fastvuxet med Sydpolen.

I århundraden hade sjömännen varit rädda för det okända och hyste fruktan för det som kunde finnas bortom horisonten. Bland annat trodda man att jorden var platt och vem vill trilla över kanten? Därför fanns det en ganska stor ovilja hos sjömän att mönstra på upptäckarfartyg.

Därför förlängde man sjöfärderna bara lite i taget. Vanligaste resorna gick utefter Afrikas kust.

1484 landsteg Diego Cao för att utforska Kongofloden och dagens Angola och Namibia.

1486 gick Henrik Sjöfararens profetiska dröm i uppfyllelse när Bartholomeu Diaz rundar Godahoppsudden

1498 lyckades Vasco da Gama finna sjövägen till Indien. Den vägen gick söder- och österut. Expeditionen var inte spansk utan portugisisk, och leddes av Vasco da Gama. Da Gama letade sig söderut längs Afrikas kust, rundade Godahoppsudden i söder och anlände år 1498 till staden Calicut ( Calcutta) i Indien.

De flesta upptäckare sökte efter en sydlig/ostlig sjöväg till Indien.

Den ende som sökte i en annan riktning var Columbus, som sökte sig västerut. Det han fann var inte sjövägen till Indien utan han upptäckte en helt ny kontinent.

Så egentligen finns det bara en (söder/öster) sjöväg till Indien
Den västra gör att man hamnar i Amerika.

Lycka till med din uppgift.
Hälsningar
Eric


Vad är fördelarna med ångbåtar?

/ Hemlig

Hejsan hemlig 0 år.

Fördelen med ångbåtar jämfört med segelfartyg är att de kan köra i alla riktningar i förhållande till vinden. De kan köra även om det är vindstilla.

Så att ett ångfartyg kan färdas många gånger snabbare från hamn till hamn med sin last än vad ett segelfartyg kan göra.

Nackdelen med ångfartyg är de behöver mycket bränsle som kostar pengar och tar plats.

Trots ångbåtarnas snabbhet så klarade sig ett Åländskt rederi - det Erikssonska rederiet - ända in på slutet av 40-talet på grund av de inte hade några bränslekostnader.

Hälsningar
Eric


Hej! Min fråga lyder såhär:
Varför är dieselmotorn effektivare än ångmotorn?

/ Anonym, 14 år från Göteborg

Hej anonym

Motorer är inte mitt ämnesområde så jag är ledsen att jag kan inte ge dig ett bra svar på din fråga.

Jag tror att du får de bästa svaren på din fråga och du "googlar" på ångmaskin och dieselmotor.

Lycka till

Eric


Hej! Mina frågor är:
1. Vad är det praktiska med segel och varför började man använda det?
2. Vad är fördelen med ångbåtar rent tekniskt och på vilket sätt var ångbåten en förbättring för människan?

/ Anonym, 14 år från Göteborg

Hej

Människan började att använda båtar för flera tusen år sedan. Till en början paddlade man sig fram. Senare kom man på att använda åror.
Det var någon som upptäckte att man kom fortare fram om man paddlade/rodde i medvind och att det var mindre tröttsamt. Man kom senare på att om man hissade upp ett tygskynke så kom man ännu fortare fram utan att man behövde använda åror eller paddel.

Seglet var uppfunnet.

Till en början använde man sig här i Norden enbart av fyrkantiga tygstycken som man hissade upp på en mast. Med den segeltypen kunde man bara segla när man hade vinden i ryggen = medvind. Då kunde man bli tvungen ibland att invänta lämplig vind för att komma dit man ville.
I Medelhavet kom man tidigt på att om man använde sig av tårtbits liknande segel ( där den smala delen var riktad framåt) kunde man segla lite snett mot vinden. Så kallade Latinsegel. Men den segeltypen kom aldrig till Norden, så ända in på 1800-talet använde man sig av ”fyrkantiga” segel, som kallades råsegel för att de hissades upp med ett trästycke som kallades för rå.

På 1800-talet kom man på att man kunde driva fartyg med ångmaskin. Det revolutionerade sjöfarten. Ångmaskinen gjorde att man kunde färdas åt vilket håll som helst, även i motvind och när det var vindstilla. Det var bara att elda på under ångmaskinen så kunde ångfartyget färdas lika fort och till och med fortare än vad segelfartygen kunde göra i vilken riktning som helst på haven.

Det gjorde att ångfartygen konkurrerade ut segelfartygen så att i början av 1900-talet försvann nästan segelfartygen helt.

Hälsningar
Eric


Hur såg båtarna ut under 1000-talet till 1500-talet? Vad hade de för egenskaper och varför övergavs vikingaskeppen?

/ Jesper , 12 år från Eskilstuna

Hej Jesper


Vikingaskeppen (långskeppen) användes till en början till korta handelsresor och för plundringsresor. De både roddes och seglades. I synnerhet vid plundring måste de vara snabba. Därför var de långa och smidiga. De måste även kunna dras på land ( i synnerhet vid färder i österled då de drogs förbi vattenfall och mellan floder)

Det var de kraven som formade vikingaskeppen till den fartygstyp vi kallar för vikingaskepp.

Med tiden började man att inse att vanlig handel (utan plundring) var mer lönsamma och mindre riskfyllda. Då behövde man mer lastutrymme vilket gjorde att fartygen blev bredare och fick högre fribord. Lastutrymmet blev viktigare än snabbheten.

För att göra resorna mindre riskfyllda seglade man ofta tillsammans med andra fartyg. Behovet av säkra sjötransporter ledde till att Hansan skapades. Det var en sammanslutning som bildades på 1200-talet främst av tyska handelsmän som under sin storhetstid nästan helt behärskade handeln på Östersjön.

Vikingaskeppen ersattes av så kallade koggar som hade högre sidor, större lastförmåga och som även fick däck och akterroder i stället för styråra.

Vikingafartygen fanns kvar ända in på 1600-talet främst då på Hebriderna och på den skotska västkusten. Det var landområden där många vikingar bosatt sig och de behöll sina båt traditioner och på grund av att de befann sig långt från Östersjön inte påverkades de inte av Hansan och dess nya båttyper så levde vikingarnas båttyper fram till 1600-talet..

Hälsningar
Eric


Hur var det för vikingarna när de var ute på havet? Jag menar saker som livssvillkor, vardag och arbete.

/ Isak, 12 år från Falkenberg

Hej Isak

Det är en intressant fråga du ställer. Hur man skall svara på den beror på med vad man jämför med.

Utifrån vårt sätt att se det levde de ett ganska hårt och torftigt liv. Om man kunde ha frågat dem själva hade de nog tyckt att de levde ett gott liv

Medellivslängden för en man på vikingatiden var omkring 30 år. Att den var så passa kort beror dels på vad de åt, hur de levde och om de var "bondevikingar", "handelsvikingar eller "krigarvikingar".

De flesta Vikingar bodde med sin familj ,"anställda" och slavar och utgjorde tillsammans ett ganska stort hushåll.

På vårarna gav sig männen ut på antingen "rövarfärder" eller handelsfärder och överlät skötseln av gården till kvinnorna och slavarna. De ägnade sig år jordbruk och djurhållning. Det var vad gården gav som man levde under vintern, om man inte hade varit lyckosam under sin resa.

Under sina handelsresor levde männen under öppen himmel. Det fanns ingen ruff ombord som man kunde söka skydd under. Sina toalett bestyr fick man göra där det passade sig. Hygienen var mycket bristfällig. Man levde på torkad eller saltad mat. Man kunde naturligtvis inte laga varm mat ombord.

Beroende på vart skulle segla kunde man tillbringa flera veckor ombord.

De områden som vikingarna huvudsakligen seglade på var Östersjön, Nordsjön och norra Atlanten. Skulle man segla från t. ex. Norge till Danmark, höll man sig till den svenska kusten.

Medan danskarna och norrmännen oftast tycks ha erövrat och koloniserat, var svenskarna mer inriktade på handel. Handeln och förtjänsten var den viktigaste drivkraften för deras resor österut. De svenska vikingarna reste t. o.m. så långt som till Jerusalem (eller Jorsalir som de kallade det), Kaspiska havet och Bagdad (kallades för Särkland).

Den vanligaste handelsvägen var österut mot Konstantinopel (Miklagård) . Många återvände rika från dessa kombinerade handels- och plundringsresor, om de överhuvudtaget kom levande tillbaka.

Är du intresserad av att veta mer om hur vikingarna kunde ha det under sina sjöfärder så rekommenderar jag dig att läsa böckerna om Röde Orm av Frans G Bengtsson. De är spännande och lättlästa och trots att de är påhittade romaner så ger en ganska korrekt skildring av livet för en viking.

Hälsningar
Eric



Hej igen! Jag undrar vad som drev utvecklingen av fartyg som klarade längre resor??

/ Ellika, 14 år från Sverige

Hej Ellika

Det finns flera faktorer som påverkade hur fartygen skulle utvecklas genom historien.

Det ena var i vilka vatten fartyget skulle färdas i. Exempelvis de fartyg som vikingarna använde vid rövartåg efter kusterna var ganska breda och kunde ta mycket last. Däremot de fartyg som skulle upp i ex.v. de ryska floderna var smala och grundgående.

Engelska och franska fartyg var anpassade till att klara ebb och flod.
Man kan i de flesta fall se i vilka farvatten ett fartyget är avsett för.

Fartygen i Medelhavet hade segel anpassade efter dessa förhållanden. De hade oftast bara ett stort snedskuret segel ( ett sk. latinsegel) som var ett snabbt segel och som gjorde att fartyget lätt kunde kryssa emot vinden, men det var svårt att hantera i hårda vindar ute på Atlanten.

När Columbus började sin berömda seglats hade hans fartyg Santa Maria latinsegel, men halvvägs över Atlanten ( i La Gomera) bytte de till flera mindre råsegel. Fartyget seglade då sämre men blev mycket lättare att hantera genom att man kunde välja hur stor segelyta man vill ha beroende på hur många segel man hissade.Det var särskilt viktig när det var storm och gick höga vågor.

Övriga faktorer som påverkade fartygen var vilken och hur mycket last den skulle ta och även hur många sjömän/soldater som skulle med på resan.

En till faktor som var viktig under den senare delen av 1800-talet var fartygets snabbhet. Det gällde i synnerhet engelska fartyg som seglade till Australien. Man fraktade främst ull till spinnerierna och vete.

Det fartyg som först kom hem till England kunde ta mest betalt för sin last medan de som kom sist fick sämst betalt. Det snabbaste fartyget hette Cutty Sark. Cutty Sark började göra häpnadsväckande snabba resor. Första resan seglade kapten Woodget till Australien på 77 dagar och returresan tog 73 dagar. Självklart försökte man att bygga likartade fartyg.

Så har det varit under hela historien. Man tog nytta av andras erfarenheter och utvecklade fartygen efter detta.


Hej! Jag undrar hur folket i Europa fick kunskap om Kina och Indien? (svara så snabbt som möjligt tack)

/ Ellika, 14 år från Sverige

Hej Ellika

Den förste som gav västvärlden kunskaper om Asien och Kina var Marco Polo. Hans far och farbror gjorde redan i mitten av 1200-talet en längre handelsresa mot Kina.

Vid 17 års ålder följde Marco med sin far och farbror när de gjorde en ny resa som slutade i Kina. De lärde känna länderna som de passerade på sin resa och framför allt Kina.

De kom till Khanens residens i Xanadu år 1265. Khanen intresserade sig för Marco och "tvingade" honom att stanna i Kina i 17 år. Khanen använde Marco både som lärare, diplomat och som sin egen handels representant.

Efter många påtryckningar fick Marco till slut tillåtelse att resa hem till Venedig.

När han kom hem hade man svårt att tro på alla hans berättelser och han hamnade bland annat i fängelse där han dikterade sina upplevelser och kunskaper om Kina och Österlandet för en medfånge.

Det blev en bok som spreds snabbt över Europa i en latinsk översättning. Man vet att Columbus hade Marco Polos bok med sig på sina resor.

Det är troligt att det har funnits fler "Kinaresenärer" före Marco Polo men det var hans långa vistelse i landet samt hans unika position vid hovet samt att han skrev sin bok som gjorde honom till den som gav oss de viktigaste och största kunskaperna om Kina och österlandet.

Hälsningar
Eric



Vem var den förste som upptäckte Amerika?

/ Anonym, 13 år från Sverige



Hej Anonym

De flesta tror att det var Columbus som var den som först upptäckte Amerika. Men det är inte sant. Han kom i bästa fall trea i tävlingen om att först upptäcka den nya kontinenten.

Den förste Europé som kom till Amerika var sannolikt den Irländske munken Brendan som någon gång på 800-talet seglade till Amerika i en båt gjord av bland annat djurhudar. De som då fick kännedom om hans bedrift var bara hans närmaste vänner och klosterbröder. De i sin tur berättade det för andra när de var på vandringar och på och marknader.

Det kunde ta 10-tals år innan en nyhet fördes någon längre väg. I Brendans fall tror jag inte att hans upptäckt nådde utanför Irland på flera hundra år. Det var först sentida forskare som hittade dokument som antydde hans bedrift.

Den andre som kom till Amerika på 1000-talet var den norske vikingen Leif Eriksson och vetskapen om hans resor spreds genom främst Isländska historiker/sagoberättare som skrev ner det som de hade hört. Ofta i andra – tredje hand. Ibland vet man inte riktigt vad som är saga och vad som är sant.

I Leif Erikssons fall vet man med säkerhet att han var i New Foundland. En svensk forskare (bl.a) har hittat lämningar efter Erikssons läger. Så man vet med säkerhet att han har varit där.

Det är mycket troligt att det var fler mellan Brendan, Leif Eriksson och Columbus som hittade till Amerika men eftersom nyheterna inte spreds så vet vi inget om dem.

Så i tävlingen om först till Amerika tog Columbus i bästa fall en bronsmedalj.

Hälsningar
Eric


Vi läser om Columbus och behöver hjälp med dessa frågor: Hur påverkades Europa av upptäckterna av nya världsdelar och nya folkslag? Ge exempel och förklara. Hur tror du att det varit idag om man plötsligt upptäckt en ny världsdel med en kultur som aldrig haft kontakt med andra folk, inte talar samma språk, saknar tekniska uppfinningar? Hur hade världen reagerat?

/ Linnéa, 14 år från Göteborg

Hej Linnea

När man upptäckte nya världsdelar slutade det nästan alltid med katastrof för de infödda.

Upptäckarna betraktade dem inte som fullvärdiga människor. De utnyttjade dem, förslavade och till och med nästan utrotade hela folkgrupper som till exempel Arawakerna som var den riktiga ursprungsbefolkningen i syd och Mellanamerika . Man tror att det fanns ca. 8 milioner innan upptäckarna kom. Bara efter några århundraden fanns det bara något 1000-tal kvar.

Upptäckarna blev med sina grymma metoder ofta mycket rika
.
I dag tror man att det finns ca 100 grupper av människor spridda över jordklotet som inte känner till den moderna världen. Dessa stammar finns i djungeln i Sydamerika, Nya-Guinea och på avlägsna öar i Stilla hav.

Kontakt med civilisationen slutar ofta i katastrof för dessa avlägsna folkgrupper, som troligen lever ett oförändrat liv sedan 10 000 år tillbaka. Flera stammar kring Amazonas som inte har mycket kontakt mycket med omvärlden, befaras ändå att dö ut till följd av nedhuggning av regnskogen. Så sker bland annat i bland annat i Peru
.
Den olagliga skogsavverkningen driver stammarna över landsgränser och kan orsaka konflikter med andra stammar. Även om skogshuggare inte skjuter dem (vilket ofta händer) eller tvingar dem att lämna sin egen mark kan stammarna utplånas av en sjukdom lika vanlig som en förkylning, eftersom de saknar resistensförmåga.

Djungeln är grundläggande för deras fortlevnad. Det är deras hem, deras källa till mat och kultur. Utan den kan de inte existera som ett folk.
Jag hoppas att regeringarna i de länder där de finns låter dem leva i fred och slipper vår Europeiska kultur utan får fortsätta att leva på det sätt som de alltid har gjort och varit lyckliga med det.

Jag tror inte att bilar, tvättmaskiner och TV gör oss människor lyckligare utan att det är att få leva tillsammans i en trygg grupp som lever på samma villkor och har gemensamma och trygga rutiner för sin tillvaro.

Hälsningar
Eric


Hej Eric!

Jag har fått en fråga av min lärare som jag ska svara på men som är väldigt svår. Skulle kunna behöva lite hjälp med den om möjligt.

Kan man kalla masslakten av indianerna för folkmord, tycker du? Förklara.

Hälsningar,
Elin, 14

/ Elin, 14 år från Göteborg

Hej Elin

Ja definitivt.

”Utrotningen” av indianerna började i och med att Columbus upptäckte den nya kontinenten Amerika. Så skall man vara ärlig så var det Columbus som började med folkmord på indianer.

De första indianer han träffade på var Arawakerna som levde i byar i Bahamasområdet om ca. 200 personer per by.

Till en början var umgänget vänskapligt men snart förslavades Arawakerna och till sist mördades de. Så under bara ett hundratal år blev en hel folkgrupp utrotad.

Arawakerna stammar från ett folk som kom vandrande från Sibirien och Alaska efter den sista istiden. De folkgrupperna vandrade sakta längre och längre söderut. Till det nu vi kallar mellan och Sydamerika.

Det intressanta med denna folkgrupp var att de behöll och spred sitt språk till andra folkgrupper. Man kan säga att Arawakernas språk på den tiden hade samma funktion som engelskan har i dag. Arawakiskan omfattar ca.100 olika dialekter som bland annat fortfarande talas i Amazonas.

Så småningom flyttade också grupper av Arawaker ut på öarna där de levde i grupper om ca.200 personer i varje by. De var ett fredligt folk som var väl organiserade.

De enda fiender de hade före Columbus var Kariberna som var kannibaler och jagade bl.a. Arawaker som villebråd.

Arawakerna blev ett lätt byte för Columbus och hans efterföljare. Man gjorde dem till slavar och tvingade dem till hårt arbete i gruvor och liknande. De var inte fysiskt byggda för den typen av arbete så de flesta dog p.g.a. slaveriet. De få som gjorde uppror slog man ihjäl eller så dog de av sjukdomar som inkräktarna hade med sig.

Från att det hade funnits 2-3 miljoner Arawaker (några forskare tror att det kan ha varit 8 miljoner) så hade folkstammen minskats ner till bara några tusen i mitten av 1600-talet på grund av Columbus och hans efterföljares övergrepp.


Columbus fick många efterföljare. Först kom conquistadorerna som mer eller mindre skövlade och förslavade Sydamerika. Sedan blev de Nordamerikas indianer som mördades och fördrevs för att européerna ville åt deras mark.

Ursprungsfolken har genom hela historien förtryckts. Deras mark har beslagtagits, folken har tvångsförflyttats och deras kulturer har undertryckts. I några fall har de fallit offer för rena folkmord.

Sedan 1400-talet har till exempel ursprungsfolkens land i Latinamerika ockuperats – först av conquistadorer och missionärer, sedan nybyggare och jordbruksindustrin och på senare tid av oljebolagen.

1948 antog FN en resolution om vilka gärningar som räknas som folkmord eller folkfördrivning.

1.Att döda medlemmar av gruppen
2.Att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslig eller själslig skada
3.Att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor, som är avsedda att medföra dess fysiska undergång
4.Att genomföra åtgärder, som är avsedda att förhindra födelser inom gruppen
5.Att med våld överföra barn från gruppen till annan grupp.

Dessa punkter stämmer helt in på vad som hände med indianerna.
Så du har rätt. indianerna utsattes för folkmord-

Hälsningar
Eric


Vad finns det för skillnader mellan Sverige och gran Canaria

/ Elisa, 13 år från Stockholm

Hej Elisa

Det är stora skillnader mellan Sverige och Gran Canaria.

Den största skillnaden mellan Sverige och Gran Canaria är att Sverige ligger i norra Europa och Gran Canaria geografiskt sett ligger i Afrika men tillhör Spanien. Det gör att det främst är skillnad på klimatet.

I Sverige har vi fyra årstider medan Gran Canaria ( på vårt sätt att se) bara har en årstid som mest liknar en svensk sommar.

Gran Canaria är en av tretton öar som ligger utspridda i Atlanten. Gran Canaria och Teneriffa och La Gomera är väl de mest kända.
Sverige består av i huvudsak av fastland + 2 större öar.

Sverige och Kanarieöarna har varit befolkade nästan lika länge. Man tror att de första människorna kom till öarna för ca. 3000 år sedan och då från medelhavsområdet och ca.2300 år senare kom araber till övärlden.

Gran Canaria liksom de andra öarna är vulkanöar och den högsta vulkanen på Gran Canaria ,Pico de Las Nieves är 1949 meter hög.. Kebnekaise är något högre med sina 2097,8 m.

Gran Canaria lever mest på sin turism och fruktodling, då främst bananer.
I Sverige lever vi på vår teknik, järn och träindustri.

Maten skiljer sig åt också. Nu har den Kanariska maten påverkats mycket av turismen, men man äter mer grönsaker än vad vi svenskar gör. Och det har sina naturliga skäl. De kan ju odla hela året även när de har sin "vinter."

Man skulle kunna göra en mycket lång lista på skillnader, men huvudskillnaderna är att Sverige ligger i Norden och Gran Canaria ligger mitt i havet utanför Afrika.

Hälsningar
Eric


Hej jag undrar vilka de största orsakerna till att piraternas guldålder var under tidigt 1700-tal var?
Och varför blev folk pirater under den här tiden?

/ Linnea, 16 år från Göteborg

Hej Linnea

Sjörövare har det funnits så länge det har funnits sjöfart. Redan lång före Kristus fanns det sjörövare. I sin ungdom blev Julius Cesar tillfångatagen av pirater som frigav honom först efter att de hade fått en lösensumma.

År 69-66 f.kr utrustade Pompejus en flotta för att göra slut på sjöröveriet i Medelhavet som hade plågat sjöfarten i flera århundraden.

Det var de och stora upptäckterna av nya landområden och att man började att frakta stora och värdefulla laster från de nya länderna som gjorde att "sjöröveriet" tog fart på allvar.

De som blev sjörövare var oftast fattiga som inte fann något annat sätt att försörja sig på samt förrymda slavar.

Det var under 16-1700-talet som sjöröveriet hade sin höjdpunkt.
På 1600-talet höll piraterna mest till i Västindien och plundrade spanska fartyg som fraktade silver.

I början av 1700-talet flyttade sjörövarna sin kriminella verksamhet också till Indiska oceanen, där de höll till på bl a Madagaskar. Man beräknar att det mellan 1716 och 1722 fanns 1500-2500 pirater ombord på 20-30 välbeväpnade piratskepp.

Men britter, fransmän och holländare sände ut krigsfartyg som jagade sjörövarna och förstörde deras tillhåll. Britterna hängde mellan 400 och 600 pirater mellan 1716 och 1726, och sedan fanns inte många kvar.

Utrotningskampanjen gjorde att en del pirater försökte "tvätta" sina pengar och gå över till en laglig verksamhet. En grupp sjörövarledare med tillhåll på Madagaskar skrev faktiskt ett brev till den svenske kungen Karl XII och erbjöd sig att starta en svensk handel på Asien, mot att de fick svenskt beskydd.
Karl den XII han dö innan han hann fatta beslut i frågan.

Efter 1726 fanns bara små sjörövarfartyg kvar i Indiska oceanen och då framför allt i farvattnen kring Java.

De större fraktfartygen var utrustade med kanoner och soldater så det räckte oftast med att man avlossade varningsskott för att sjörövarna skulle ge sig av.

Därefter var den klassiska sjörövarepoken slut, men tyvärr har det som du säkert känner till uppstått en ny typ av sjöröveri där man "kidnappar" större fartyg och begär lösensummor. Kusterna kring Somalia och även Malaysia har varit särskilt drabbat av den typen av sjöröveri.

Svenska flottan har varit inblandat i jakten på dessa moderna pirater.
Det tycks inte finnas något slut på sjöröveriet. Det är bara formerna för den som har ändrats.

Hälsningar
Eric


Vad finns det för likheter med Sverige och gran Canaria?Skulle vart super glad för ett bra svar tack:)

/ Elisa, 13 år från Stockholm

Hej Elisa

Det är segelsjöfart som är mitt egentliga ämne och det hade varit lättare om du hade vänt på frågan och frågat om skillnaden mellan Gran Canaria och Sverige.

Den största likheten mellan Sverige och Gran Canaria är att det finns väldigt många svenskar på båda ställena. I synnerhet om vintern på Gran Canaria.

Om du vill veta vilken betydelse de Kanariska öarna har haft för segelsjöfarten är jag mer hemma "på min mammas gata" och kan ge dig ett bättre och fylligare svar. Men då bör du skicka en ny fråga till mig som är lite mer specificerad.

Hälsningar
Eric


Hej! Jag håller på med ett skolarbete om upptäcksresande. En av personerna vi ska skriva om är Vasco Nunez de Balboa, men jag hittar inte så mycket fakta. Skulle du kunna förklara vem han var, vad han gjorde och vilka konsekvenser hans resor gav. Svara gärna så fort som möjligt!

/ Ella, 13 år från Sverige

Hej Ella

Balboa föddes 1475 i Spanien. Hans far ansågs vara en adelsman, men familjen var inte rik.
Liksom många av hans klass beslutade Balboa att söka lyckan i den nya världen. Omkring 1500 följde han med en spansk expedition som utforskade kusten i dagens Colombia.

Senare återvände han till ön Hispaniola (nuvarande Haiti och Dominikanska republiken) för att försörja sig som bonde men han lyckades inte så bra med det.

Efter att ha dragit på sig skulder flydde han sina fordringsägare genom att följa med en expedition som transporterade förnödenheter till kolonin San Sebastian, som ligger vid kusten i nuvarande Columbia 1510.

Kolonin hade i stort sett övergivits när de kom dit efter att lokala infödda hade dödat många av kolonisterna.

På Balboas förslag, bestämde de sig för att flytta till den västra sidan av viken Urabá, vid kusten av Panamanäset. på den lilla landremsa som förbinder Central- och Sydamerika.

I denna region var de lokala indianerna fredligare, och den nya kolonin Darién, skulle bli den första stabila spanska bosättningen på den sydamerikanska kontinenten.

Från1511, var Balboa guvernör i Darién. Under hans ledning behandlade man de infödda mycket hårt för att få guld och andra rikedomar. Balboa fick veta av indianerna att det fanns ett rikt område söderut, sannolikt det vi kallar för Inkariket.

I september 1513 ledde Balboa en expedition av cirka 190 spanjorer och ett antal indianer söderut över Panamanäset. Sent samma månad klättrade Balboa upp på en bergstopp där han fick se Stilla havet.

Balboa blev guvernör över bl.a. Panama och ersattes som guvernör i Darien av Pedrarias som hade viss makt över Balboa.

De båda herrarna var misstänksamma mot varandra och Pedraria såg Balboa som en rival och fiende.

Genom förtal och mygel lyckades Pedraria få Balboa anklagad för högföräderi. Efter en mycket tveksam och partisk rättegång dömdes Balboa tillsammans med fyra andra påstådda nedbrottsligar till döden och han halshöggs 1519.

Det är väl tveksamt vad man skall kalla Balboa. Var han upptäckare eller en grym erövrare?

Han "råkade" upptäcka nya landområden men i tidens anda var han nog mer en erövrare som med alla medel roffade åt sig det som var värt att roffa åt sig.

Balboa tillhörde definitivt inte till de "snälla" pojkarna.

Hälsningar
Eric


Hej

Jag undrar hur man hade kommit till Asien innan man gav sig ut på haven?

/ Jasmine, 13 år från Sverige

Hej Jasmin

Innan man fann sjövägen till Indien och övriga Asien fick man använda sig av karavanvägar. Man gick, red på kamel och alla varor fick fraktas på kameler. Det tog oerhört lång tid och var riskfyllt på grund av rövare och att man kunde hamna mitt i krig. Därför blev alla varor från öst mycket dyrbara.

Du kan söka på Google om sidenvägen så kan du få veta vilka vägar man använde sig av.

Du kan också läsa om Marco Polo som sannolikt var den förste Europe som gav sig långt österut. Han berättade sig historia för en medfånge när han under en period satt i fängelse. Den berättelsen/boken kan du låna på bibliotek eller läsa om Marco Polo på Google.

Hälsningar
Eric


hejhej! Vad skiljer 1500/1600-talets stater från medeltidens

”stater” när det gäller hur staten styrdes? Om man ska utgå från portugal,spanien,frankrike,england och holländerna som var de 5 europiska länderna som gav sig iväg för att utforska världen under andra halvan av 1400-talet.

/ Abbie, 19 år från göteborg

Hej Abbie

På 13-1400-talet var de flesta Europeiska stater/länder feodala och dynastiska. Det betyder att det var en furste som styrde över ett avgränsat landområde och att makten ärvdes av äldste sonen. Fursten hade sina inkomster i form av skatt från sitt begränsade furstedöme.

Det innebär att det som vi i dag betraktar som ett land beroende på att man pratar samma språk, har samma religion m.m. på 13- 1400-talet inte var ett land utan det bestod av ett stort antal furstedömen eller stadsstater.

Det var vanligt att städer låg i krig med varandra. Jämförbart att Malmö låg i krig med Lund. När de fick fred startade någon annan stad ett krig och så höll det på. Italien är ett mycket tydligt exempel på detta. Italien blev som land enat mycket sent. Italien blev ett enat land först 1849.

Andra länder lyckades bli ett enade mycket tidigare och blev därför både rikare och mäktigare och hade därför råd att börja med att göra upptäcktsresor.

På 1500-talet började man att bilda större sammanhängande sk. territorialstater som gjorde att regenten fick större underlag att ta ut skatter och blev på så vis både rikare och mäktigare.

De länder du nämner ( Spanien, Porugal, Holland, Frankrike m.fl. ) blev tidigt politiskt och ekonomiskt starka "enheter" vilket gjorde att de kunde starta "kapplöpningen" i att finna nya områden att upptäcka, erövra och kolonisera.

Hälsningar
Eric


Hej!

Jag undrar vilken relation kapare och pirater hade med varandra. Var de fiender?

Jag har läst att kapare försvårade det för pirater, på vilket sätt isåfall?

Har det spanska tronföljdskriget påverkat sjöröveriet/piraterna på något sätt?

//Linnéa

/ Linnea, 16 år från Sverige

Hej Linnea

Många tror att kapare och pirater är samma sak vilket inte är helt rätt. Kapare hade tillstånd av kungen att angripa/erövra fiendeskepp mot att kungen fick en viss andel av vinsten. Det var noga angivit vilka länders fartyg kaparen fick angripa. Det var strängt förbjudet att angripa det egna landets fartyg.

Sjörövaren däremot angrep alla som den kunde komma åt utan urskiljning. Kaparna ingick på sätt och vis i det egna landets sjöförsvar men sjörövarna ansågs som fiender i synnerhet om de angrep det egna landets fartyg. Så i viss mån gjorde kaparna livet lite svårare för sjörövarna.

Så till den svåraste delen av din fråga om det spanska tronföljdskriget påverkade sjöröveriet/kapare.

Under slutet av 1600-talet var Spanien ett stort men "sjukt" land. Imperiet omfattade ett väldigt område i Europa, där södra Nederländerna, Italien och huvuddelen av Pyreneiska halvön styrdes från Madrid. I Amerika var det spanska väldet ännu större. Från Filippinerna till Västindien regerade den spanske kungens emissarier och guvernörer över ett av jordklotets största riken genom tiderna. Men storhetstiden var förbi och skulle aldrig komma åter.

Den kung som tillträdde tronen i Spanien år 1665 var resultatet av flera generationers inavel. Han var sjuklig, mentalt instabil och oförmögen att få en arvinge.

Grannländerna insåg hur det stod till och flera var intresserad av överta större eller mindre delar av det spanska imperiet. Detta ledde självklart till krig och Spanien delades upp i flera omgångar och överhögheten över kaparna som var knutna till kungamakt gick över till andra herrar.

Det var kaparna som var de som påverkades av det spanska kriget men eftersom huvuddelen av kaparna var engelsmän och i viss mån fransmän så påverkades de inte i någon högre grad.

De vanliga sjörövarna fortsatte att "sjöröva" på det sätt de alltid hade gjort.

Sammanfattningsvis så påverkade det franska tronföljdskriget "sjöröveriet och kaperiet" i stort sett inte alls.

Hälsningar
Eric


Vad blev konsekvenserna när Sir Francis Drake gjorde sina upptäckter ?

/ Emelie , 14 år från Sverige

Hej Emelie

Sir Francis Drake, föddes i februari-mars 1540 i Devon, England. Han var en engelsk upptäcktsresande, sjömilitär och kapare och den förste som fört befäl över en fullständig världsomsegling.

Han började sin bana som sjörövare men intresserade drottningen till att göra upptäcktsresor.

Den 13 december 1577 gav han sig iväg på fartyget Pelican åtföljd av fyra andra fartyg med totalt 166 mans besättning och styrde kurs mot Sydamerika. I augusti 1578 passerade de Magellans sund men vindarna drev dem söderut mot Kap Horn.

Fartygen skildes sedan åt, utom Drakes fartyg som nu döptes om till Golden Hind. Övriga fartyg återvände till England. Drake seglade nu norrut med Golden Hind längs Chiles och Perus kuster och kapade ( sjörövade) spanska fartyg under färden. Slutligen återvände Drake till England och hamnen i Plymouth den 26 september 1580

Detta var den andra jorden-runt-resan i historien och den första som genomfördes av en engelsman. Resan tog 33 månader. Den spanske ambassadören krävde att Drake skulle bestraffas för sina plundringar, men istället lät drottningen adla honom den 4 april 1581 ombord på Golden Hinds fartygsdäck i Deptford, London.

Han gjorde sin sista resa 1595 till Västindien, och avled 28 januari 1596 av dysenteri utanför Puerto Ricos kust; han begravdes till havs utanför Portobelo, Panama.

Konsekvenserna av Drakes bedrifter/upptäckter var att han fick många efterföljare . Både seriösa och oseriösa. Handeln med de nya områdena växte och självklart försökte flera länder att kolonisera de upptäckta landområdena.

Till lycka för Europas kungar och affärsmän men till olycka för de infödda. Alltså de vanliga resultatet av upptäcktsresor på den tiden.

Hälsningar

Eric

Panelen svarar1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Vidare till fler svar
















Det är vi som satsar på Unga Fakta! Copyright © 2000-2024 Unga Fakta AB