Giftiga fiskar
Det finns en mängd fiskar som är mer eller mindre giftiga. Giftet kan sitta i vassa fenor eller i organ inne i kroppen. Men det finns ett fåtal fiskar som är riktigt farliga, till och med dödliga om man har otur.
Stenfisk
Längd: Runt 60 cm
Indiska oceanen och Stilla havet
Stenfisken (också kallad ”trollfisk”) anses vara den giftigaste fisken i havet. Det är en rysligt ful fisk, med stora, spetsiga fjäll, fladdermusliknande fenor och hundratals flagnande hudflikar. Fulheten har ett syfte.
När stenfisken ligger still på bottnen mellan algtäckta stenar är den i närmast osynlig. Från sitt gömställe kan den överfalla och sluka förbipasserande fiskar. Det är då den också är som farligast för människan. Stenfisken hittas nämligen oftast på grunt vatten, ibland på ställen där folk badar. Olyckan är framme när en dykare eller badare trampar på stenfisken vassa och giftfyllda ryggfena.
Giftet påverkar nervsystemet och kan hos vissa människor orsaka dödsfall inom bara några timmar. Ibland har det tagit längre tid och olycksoffren har fått uthärda flera veckors hemska smärtor innan de avlidit. Andningen och hjärtat påverkas av giftet och kan orsaka både kvävning och hjärtstillestånd. Även de som överlever kan få skador på hjärnan och andra organ för resten av livet. Om taggen dras ut och blodet töms på giftet så fort som möjligt kan förgiftningen stoppas. I vissa fall har den drabbade kroppsdelen amputerats för att giftet inte ska spridas.
Sebrafisk
Längd: Upp till 30 cm
Indiska oceanen och västra Stilla havet
Sebrafisken tillhör en grupp fiskar som kallas drakhuvudfiskar. Just sebrafisken och dess lika släkting skorpionfisken tillhör i sin tur en grupp som oftast kallas vingsimpor.
Sebrafisken ser i ett ögonblick vacker ut där den med sina starka färger och böljande fenor glider omkring i vattnet. Många dykare frästas att röra vid den stillsamma fisken, men det kan stå dem dyrt. Taggarna är nämligen försedda med giftproducerande körtlar.
Den som blir stucken drabbas av fruktansvärd smärta inom ungefär 10 minuter. Sedan följer yrsel, illamående och blodtrycket faller ordentligt. Det tar 3-4 dagar för smärtan att försvinna, men man känner av trötthet och svaghet i upp till en hel månad efteråt. Sebrafiskens gift brukar jämställas med kobrans. Sebrafisken är mycket rovgirig och kan spärra upp sitt gap ordentligt för att svälja stora byten. De äter andra fiskar och kräftdjur.
Sebrafisken är en dyr och farlig, men populär akvariefisk.
Havssuggan
Längd: Upp till 50 cm
Östra Atlanten
Havssuggan tillhör också drakhuvud-fiskarna. Den håller sig i korallrev eller längs klippiga bottnar där den lurpassar på fiskar och kräftdjur. Den är normalt rödaktig men kan ändra färg för att smälta in i omgivningen bättre. Munnen kan spärras upp till ett jättegap, som kan svälja byten lika stora som havssuggan själv.
För människan är det taggarna i ryggfenan man ska akta sig för. Dessa taggar är utrustade med giftkörtlar som framkallar yrsel och illamående hos de som sticker sig. Giftet är olika farligt för olika människor. De som är mycket allergiska mot olika giftiga ämnen, getingstick till exempel, drabbas särskilt hårt.
Blåsfisk
Längd: Upp till 45 cm
Indiska oceanen
Familjen blåsfiskar är en mycket stor grupp och enskilda arter har bara latinska namn. De har alla en mer eller mindre äggformad kropp, men kan svälja luft och blåsa upp sig till bollar när de blir retade eller skrämda. Det här fungerar ibland dåligt eftersom blåsfisken kan flyta upp till ytan med magen i vädret.
Många arter är färggranna och de mindre sorterna kan köpas som akvariefiskar. Blåsfisken fiskas utanför Japan för att ätas som sushi – tunt skivad rå fisk. Köttet anses vara gott, men det finns en annan anledning till att man äter det: Det kan vara livsfarligt! Låter det konstigt?
Blåsfiskens gift kallas tetraodoxin och framkallar kvävning. Hälften av alla människor som dör av förgiftning i Japan har ätit blåsfisk. Det är helt enkelt en tradition. Man visar stort mod om man sätter i sig en portion blåsfisk. Vansinne, kan vi nog tycka. Men blåsfisken kan användas till nyttigare saker. Förr i världen gjorde man lampor av riktigt stora exemplar.
