Öppna havet
Det flesta fiskar hittar man längs bottnarna och vid kuster. Det är inte lika lätt att hitta mat ute på det öppna havet. Däremot finns det gott om plats. De fiskar som lever just där brukar kunna växa sig mycket stora. Många av dem är snabba och starka, och är därför populära sportfiskar.
Den huvudsakliga maten för öppna havets fiskar är andra fiskar som rör sig i stim. Plankton är också en viktig del av matsedeln.
Regnbågslöpare
Längd: 100-120 cm
Alla tropiska hav
Denna snabba fisk är släkt med makrillen. Den rör sig i mindre flockar och brukar skrubba sig mot hajar, vars sträva hud skrapar av parasiter.
Guldmakrill
Längd: Upp till 1,8 m
Alla tropiska hav och Medelhavet
Guldmakrillen är trots namnet inte nära släkt med makrillen. Den är en rovgirig fisk som särskilt fångar flygfiskar. Den är mycket vig och kan hoppa högt ovan vattenytan. Guldmakrillen har ett välsmakande kött och är en omtyckt maträtt i Medelhavet.
Blåfisk
Längd: 1,2 m
Alla tropiska och tempererade hav
Blåfisken är en riktig bjässe som fångas av yrkesfiskare i medelhavet. Det är ovanligt att man med nät fångar så här stora fiskar.
Tonfisken är ett annat exempel. Blåfisken är en aggressiv rovfisk som gärna kalasar på stim av mindre fiskar som ansjovis.
Wahoo
Längd: Upp till 2 m
Alla tropiska världshav
Wahoon är släkt med makrillen och håller sig gärna i den tropiska golfströmmen. Den simmar nästan alltid ensam. Wahoon är en riktig snabbsimmare och kan komma upp i farter på 60 km/tim.
Strumpebandsfisk
Längd: Upp till 1,2 m
Alla tropiska och tempererade hav
Kallas också svärdsskidefisk. Strumpebandsfiskarna rör sig oftast i ganska djupa vatten, där de i mindre flockar jagar andra fiskar och bläckfiskar. De är släkt med makrillen och fiskas med trål. Man säljer dem antingen färska eller torkade.
Kläd- och smyckeindustrin utvinner en pärlemorfärg ur strumpebandsfiskens fjäll som används till knappar.
Gempylider
Längd: Upp till 1,2 m
Alla tropiska och tempererade hav
Gempyliderna är nära släkt med strumpebandsfiskarna och lever ungefär på samma sätt. De är mycket snabba rovdjur, men blir själva ofta mat åt tonfiskar.
Gempyliderna kan ibland vara vackert blåskimrande, men uppdragna ur vattnet tappar de all färg och blir gråbruna.
Sankt Persfisk
Längd: 55 cm
Indiska Oceanen, Stilla havet och Medelhavet.
Sankt Persfiskarna lever på djup ner till 60 m. De har platta kroppar med beniga, stora huvuden. De är inga snabba simmare, men har utvecklat ett speciellt sätt att ändå hinna ifatt sina byten.
Sankt Persfisken fäller snabbt ut sin mun i en strut och suger in bytet i munnen. På många ställen är Sankt Persfisken en omtyckt maträtt.
Louvar
Längd: Upp till 1,2 m
Alla tempererade hav(?)
Louvaren är en tung, märkligt formad fisk som man inte vet så mycket om ännu. Antagligen rör den sig mellan stora djup och det öppna havet närmre ytan. Troligen finns den i alla världshav.
Glansfisk
Längd: Upp till 1,2 m
Alla tropiska och tempererade hav
Glansfisken är en stor och tung, färggrann fisk. Den är fortfarande lite av ett mysterium och påträffas både på djupt vatten och kring ytan.
Man tror att den lever huvudsakligen av bläckfiskar. Trots sin klumpiga kropp kan gansfisken röra sig snabbt genom vattnet.
Vågmär
Längd: Upp till 2 m
Nordatlanten och Medelhavet
Denna släkting till glansfisken är nog den vanligaste i denna grupp fiskar, som kallas ”Allotriognathi” (”underliga käkar”).
Vågmären rör sig liksom glansfisken mellan olika djup i havet. Den fångas ibland av engelska trålfiskare, men används inte som matfisk.
Sillkung
Längd: Upp till 6 m
Alla världens hav(?)
Det här är jätten bland glansfisk-familjerna. Den håller sig oftast på ganska stora djup och fångas mycket sällan. Däremot hittas den ibland strandad på grunt vatten efter stormar. Förr i världen trodde man att den var ett sorts havsmonster som förebådade otur och katastrofer.
Många menar att det är sillkungen som gett upphov till historier om stora sjöormen. Sillkungen har ingen simblåsa och måste därför håll sig i rörelse hela tiden.
Barracuda
Längd: Upp till 3 m
Tropiska och tempererade hav
Barracudorna är en mycket fruktad grupp fiskar. Alla arterna inom familjen liknar varandra mycket och är alla aggressiva köttätare.
Man läser ofta om att barracudan är farlig för människan, men egentligen är det bara en art från Västindien på 3 m som man vet anfaller människor ibland.
De andra barracuda-arterna är mindre (omkring 1,5 m) och äter vanligen andra fiskar.
Sugfisk
Längd: 30 cm
Tropiska och temprerade hav
Sugfiskarna, eller remororna, har en avlång sugskiva på huvudet som används för att sätta sig fast vid andra fiskar.
Vanligtvis är det hajar som släpar omkring på sugfiskar, men det har också hänt att valar, havssköldpaddor och till och med dykare har fått påhälsning av sugfiskar.
Först trodde man att sugfiskarna fångade upp matrester som föll ur hajarnas mun. Nu tror man snarare att de biter av parasiter på värdfiskens skinn.
