Rundmunnar
Dessa märkliga djur har skelett av broskskivor och tillhör en grupp som kallas rundmunnar. De är mycket primitiva djur och har bara ett avlägset släktskap med fiskarna. Rundmunnar suger sig fast vid bytet med sina mångtandade munnar. Nejonögon finns i både söt- och saltvatten.
Pirålar
Längd: 30-80 cm
Alla svala hav.
Det finns tre kända släkten med pirålar, med cirka 20 arter. En av dessa kan man hitta utmed den svenska västkusten. Pirålen ser ut som en stor slemmig mask, men stjärtfena. Huvudet består av en mun omgiven av små tentakler.
Inuti munnen sitter en enda tand och en vass, raspig tunga som används för att skära sönder maten med. Ögonen är mycket små och blinda. När man tittat på en pirål ser den inte ut att ha några ögon alls. Huden är mycket tunn och flås lätt av.
Pirålen kropp skyddas av en lager slem, som hela tiden byggs på. Stoppar man därför ner en pirål i ett akvarium dröjer det inte länge förrän vattnet är helt igenslemmat!
Pirålen kan simma lika bra fram- som baklänges. Den har inte mindre än fyra hjärtan som vart och ett sköter olika funktioner i kroppen. Istället för synen har den små känselfläckar över kroppen som känner av rörelser i vattnet.
Mellan tentaklerna på huvudet sitter luktorgan som används för att söka byten. Pirålen lever av små havsborstmaskar på bottnen men äter gärna kroppar av döda djur. Den suger sig fast vid kroppen och slår sedan knut på sig själv för att slita bort ett stycke av köttet.
Den kan göra stor skada på fiskar som sitter i nät eller som fastnat på krokar som ligger ute ett tag. Ibland har fiskarna bara fått upp ett renätet skelett!
Havsnejonöga
Längd: 80 cm
Alla temprerade och kalla hav.
Det finns åtta arter av de havslevande nejonögonen. De vuxna djuren är aggressiva rovdjur som fäster sig vid levande fiskars kroppar med sin sugmun. De använder sin raspliknande tunga för att skära loss delar av bytets kött och hud. Inuti denna sugmun sitter rader av små, krok-liknande tänder som hjälper till att hålla greppet om bytet.
De unga nejonögonen är ofarliga och lever längs bottnen där de silar plankton. Förr i tiden kallades ungarna för linålar, eftersom man trodde att de var en art för sig.
Nejonögat har inga fjäll. Kroppen täcks av ett slemmigt skinn. Ögonen är stora och synen god. det är just synen som nejonögat använder mest under jakten. Mellan ögonen sitter ett luktorgan. Bakom varje öga sitter en rad av hålliknande gälar.
 |
| Nejonögats mun. |
Näjonögat simmar med hjälp av en enkel fenkam på ryggen, som slutar i en liten paddel.
När två nejonögon parar sig suger sig hannen fast vid honans gälar och slår sedan knut på sig själv runt henen bakkropp. På så sätt pressas rommen ur honan.
Det finns tre arter av nejonögon i Sverige: Havsnejonöga, flodnejonöga och bäcknejonöga.
