|
Panelen svarar
 Här är de frågor som har besvarats inom ämnet segelsjöfart. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.
Här kan du ställa en egen fråga till Eric Wickenberg om segelsjöfart!
kan du berätta lite om båten TITANIC och hur många dog och var det hände ,med de flesta , berätta så mycket du kan
önskar att du svarar ,mvh, flora
/ flora, 9 år
Hej Flora
Jag har svarat på din fråga en gång tidigare men det verkar som att det var något fel på servern för det verkar som om mitt svar inte kom fram, så jag gör ett nytt försök.
Den vanligaste frågan jag får från Unga faktas läsare är om Titanic, Wasa och Columbus.
Din fråga är den 16:e jag får om Titanik.
Om du gör så här:
Gå in på "Panelen svarar" och gå vidare till segelsjöfart och i rutan för svarade frågor så skriver du Titanic och klickar på retur så kommer alla mina tidigare svar fram. Där tror jag att du får svar på det mesta du vill veta.
Är det något du saknar är det bara att skriva en nya fråga så skall jag försöka att svara på den.
Hälsningar
Eric |
Hej. Kan berätta lite allmänt fakta om Columbus och vad blev det för konsekvenser av hans upptäckter? Tack hälsingar karlos!
/ Karlos, 18 år från Göteborg
Hej Karlos
Du har ställt två frågor. Den första går att svara ganska kortfattat på men den andra om vilka konsekvenser det blev av Columbus upptäckter skulle man nog behöva skriva 50 böcker om för att någorlunda täcka in alla konsekvenser.
Man brukar ge äran av att ha upptäckt Amerika åt columbus, men han var inte den förste som klev iland på vad vi numera kallar amerikansk mark. Det var den norske vikingen Leif Eriksson som på 1000-talet seglade till Newfoundland i Kanada. Leif Eriksson var son till Eric Röde. Man vet med säkerhet att vikingarna har seglat över Atlanten till vad de kallade Vinland ( Kanada)
Columbus drog till havs den 3 augusti 1492 med tre skepp Santa Maria, Niña och Pinta. Man gjorde ett uppehåll på en månad, på ön la Gomera söder om Teneriffa, för reparationer och för att skaffa förnödenheter. Flera gånger under resan uppstod fara för att matroserna skulle göra uppror av missnöje eller rädsla. Många sjömän trodde fortfarande att jorden var platt och att de skulle segla över kanten men columbus lyckades lugna dem genom olika förklaringar. Dessutom såg de snart tecken på att de närmade sig land. Det var fåglar och landväxter som drev i vattnet.
Den 12 oktober 1492 nådde skeppen slutligen ”Nya världen”. columbus gick i land på en av öarna i Bahamas. Han gav ön namnet San Salvador.
På vägen vidare upptäckte han också Kuba och Hispaniola, den näst största ön i Antillerna, innan Santa Maria gick på grund den 25 december. Av återstoderna av skeppet byggde Columbus den första spanska fästningen i Nya världen. Columbus trodde att han hade upptäckt en ny väg till Indien ( Därför kallade han urinnevånarna för indianer) men i själva verket hade han upptäckt en ny kontinent Amerika.
Om konsekvenserna av Columbus upptäckt
Under flera tusen år var segelsjöfarten nästan det enda sättet som uppfinningar, idéer, sedvänjor, traditioner m.m. spreds över världen. Man kan spåra många företeelser till olika sjöfartsvägar under historiens gång.
Mitt svar om columbus visar några skärvor av hur sjöfarten påverkade världen.Här är några exempel på vad columbus resor förde med sig:
•Utan columbus upptäckt kanske indianerna hade fått vara i fred och sluppit leva isolerade i reservat som nu.
•Det var columbus sjömän som spred sjukdomen syfilis till Europa som dittills varit förskonad från sjukdomen.
•Det var columbus som förde tobaken till Europa och med den alla sjukdomar som rökning och snus för med sig.
•Det var columbus resor som gjorde att andra länder blev intresserade av den nya kontinenten och framför allt fynden av guld och som ledde till att flera framstående kulturer (bl.a. Inkakulturen) helt förstördes = utrotades av lycksökare/ erövrare/ s.k. konkvistadorer.
•Varför pratar man spanska i hela Syd Amerika utom i Brasilien där man pratar portugisiska. Jo det var spanjorerna som försökte och även mer eller mindre lyckades att erövra stora delar av Syd Amerika medan portugiserna koncentrerade sig på den del av Syd Amerika som senare blev Brasilien.
Det var Europa med engelsmännen i spetsen som lade under sig Nord Amerika därför talar man i engelska i Nord Amerika idag förutom i vissa delar av Kanada som fransmännen lade beslag på.
Listan på vad columbus resor förde med sig till framtida epoker kan göras nästan hur lång som helst. Det här är bara några exempel.
Hälsningar
Eric
|
Hur kan växter växa under vatten som är så djupt så att solljuset inte når!
/ Samuel , 18 år från Afganistan
Hej Samuel
Jag är ledsen men min kunskaper om växter i havet sträcker sig bara till de havstulpaner och och liknande varelser som fäster sig på fartygsskrov och som ställer till stora problem genom att de kan växa väldigt tätt och och bromsar fartygets fart märkbart. På en vanlig segelbåt kan farten minska 2-3 knop vid ordentlig beväxtning.
Du får nog försöka hitta svaret på din fråga hos någon marinbiolog som är bättre insatt i ämnet än jag. Lycka till.
Hälsningar
Eric |
Hej, vad var det för konsekvenser med Christopher Columbus och hans resor? Tack i förhand!
/ Ramin, 15 år från Göteborg
Hej Ramin
Det är en väldigt viktig och intressant fråga du ställer. För att ge ett fullständigt svar skulle man nog behöva skriva ett 50-tal böcker.
Jag skall försöka att ge ett kortare svar.
Under flera tusen år var segelsjöfarten nästan det enda sättet som uppfinningar, idéer, sedvänjor, traditioner m.m. spreds över världen. Man kan spåra många företeelser till olika sjöfartsvägar under historiens gång.
Mitt svar om columbus visar några skärvor av hur sjöfarten påverkade världen.Här är några exempel på vad columbus resor förde med sig:
•Utan columbus upptäckt kanske indianerna hade fått vara i fred och sluppit leva isolerade i reservat som nu.
•Det var columbus sjömän som spred sjukdomen syfilis till Europa som dittills varit förskonad från sjukdomen.
•Det var columbus som förde tobaken till Europa och med den alla sjukdomar som rökning och snus för med sig.
•Det var columbus resor som gjorde att andra länder blev intresserade av den nya kontinenten och framför allt fynden av guld och som ledde till att flera framstående kulturer (bl.a. Inkakulturen) helt förstördes = utrotades av lycksökare/ erövrare/ s.k. konkvistadorer.
•Varför pratar man spanska i hela Syd Amerika utom i Brasilien där man pratar portugisiska. Jo det var spanjorerna som försökte och även mer eller mindre lyckades att erövra stora delar av Syd Amerika medan portugiserna koncentrerade sig på den del av Syd Amerika som senare blev Brasilien.
Det var Europa med engelsmännen i spetsen som lade under sig Nord Amerika därför talar man i engelska i Nord Amerika idag förutom i vissa delar av Kanada som fransmännen lade beslag på.
Listan på vad columbus resor förde med sig till framtida epoker kan göras nästan hur lång som helst. Det här är bara några exempel.
|
Hej
Jag undrar lite om titanic om du vet nått dom säger ju att det var ett isberg titanic krokade i men många andra säger att det var en tromb men vad är sant?=)
/ Nadja, 10 år från Katrineholm
Hej Nadja
Det var utan tvekan ett isberg som rev upp ett mycket långt hål i skrovet på Titanic och som gjorde att fartyget sjönk så snabbt som det gjorde.
Man har med undervattenkameror undersökt skadorna på Titanic mycket grundligt, så man vet i detalj hur olyckan gick till.
Det är faktiskt första gången jag hör att någon/några tror att det låg en tromb bakom olyckan vilket det helt klart inte var.
Hälsningar
Eric |
Hej!
Jag undrar lite om varför triangelhandeln var så viktig?
/ Anna, 14 år från Norrköping
Hej Anna
Triangelhandeln var en företeelse som påverkade historiens utveckling under flera hundra år. Mellan 1600-talet och fram till början av 1800-talet. Triangelhandeln var en sjöfartsrutt som gick från Europa , då främst England och staden Liverpool och Frankrike och staden Nantes.
Rutten gick först till Afrika med vapen, tyger, glas och sprit. Dessa varor byttes mot slavar. De flesta som blev slavar var fångar från ständiga stamkrig. Det förekom aldrig att man sålde sina stamfränder utan det var tillfångna tagna från fiendestammar.
Föreställningen om att det var vita slavjägare som stod för ”slavexporten” stämmer bara till en liten del.
Från Afrika seglade fartygen till Västindien och Amerika där slavarna såldes. För vinsten köpte man bomull, tobak, socker och rom (Västindisk sprit)
Sedan seglade man tillbaka till England där varorna såldes med god vinst.
Många ur den engelska medel- och överklassen satsade pengar i fartyg som gick i triangelhandel och de byggde upp enorma förmögenheter som man bland annat använde till att industrialisera England. England blev en av de största producenterna av bomullstyger genom att man uppfann mekaniska spinnerier och väverier och hade god tillgång till billig bomull.
Det var enorma vinster som hamnade främst i England. Det märks inte minst om man åker runt på den engelska landsbygden och ser mängden av stora gods som till stora delar byggdes av vinsten på slavhandel, men denna sanning kunde man dölja genom att den ”smutsiga” delen av affärsverksamheten skedde långt bort och maskerades med att man ”bara” exporterade tyger och glas och importerade bomull. Det som hände däremellan pratade man inte om. Ofta visste fruar och barn inte om varifrån deras pengar kom. Man tog förmögenheten som en självklarhet.
Betydelsen av triangelhandeln försvann i stort sett i och med England avskaffade slaveriet i de flesta av sina kolonier 1830. Slavhandeln fortsattes av andra länder och upphörde först under 1860-talet.
Sverige var också i blygsam skala inblandad i slavhandeln. Slavhandel i Sverige förbjöds redan på 1200-talet men genom att Sverige skaffade sig några kolonier främst i Västindien kunde även Sverige ägna sig åt slavhandel dock i blygsam skala.
Ön Saint-Barthélemy i Karibien är den enda kolonin som stod under svensk förvaltning någon längre tid, 93 år, kolonin Nya Sverige var svensk i sjutton år, handelsstationen Cabo Corso i elva år, ön Guadeloupe ägde Sverige under endast fjorton månader och faktoriet i Porto Novo mindre än ett år.
Det är osäkert om de kortvariga besittningarna, förutom Saint-Barthélemy, genererade intäkter som översteg kostnaderna med att etablera dem och de konflikter de orsakade med andra stater. Det är därför svårt att säga om de innebar några egentliga vinster eller fördelar för Sverige.
Det land som vann mest på triangelhandeln var utan tvekan England. England samlade på sig enorma förmögenheter som bidrog till att utveckla landet och gjorde många rika. För att bedriva triangelhandeln byggdes många fartyg vilket gjorde att engelsmännen dominerade sjöfarten under 1700-1800-talet över stora delar av världen.
Hälsningar
Eric
|
Kan du bygga en båt?
/ Freya, 9 år från Stockholm
Hej Freya
Jodå jag kan bygga en båt. Både av trä och i glasfiber.
Har du själv lust att bygga din egen båt?
I Stockholm där du bor finns Segelsportföreningen - Ungdomarnas Båtbygge
UBB, startade 1963 i kommunal regi med både båtbygge och seglarläger. De expanderade till att som mest omfatta tre bygglokaler på olika ställen i Stockholm. Eftersom anslagen drogs in drivs UBB sedan 1983 i form av en ideell förening.
Sedan starten har ca 500 båtar byggts. De flesta är konstruerade av klubbens egna instruktörer för att vara bra, lättbyggda och passa in i verksamheten.
Du hittar adresser och namn på kontaktmän om du Goglar på ungdomarnas båtbygge.
De har även kurser och sommarläger. Man behöver inte ha egna verktyg för att kunna bygga en båt.Det får man låna.
Hälsningar
Eric
|
Hej!
Jag jobbar med ett religionsarbete angående skrock och ritualer till sjöss. Jag undrar om du vet hur hög dödligheten var mellan 1100 och 1900 talet. Jag vet att dödligheten var hög men skulle behöva styrka det. Om du känner till något udda de gjorde för att få tur får du gärna skriva det med.
Tack på förhand // Markus
/ Markus, 18 år från Borlänge
Hej Markus
Det är ett oerhört stort, svårt och intressant ämne du har gett dig på .(Jag håller på och skriver en bok om sjömanskultur och hit tills har dessa frågor tagit mer än 150 sidor.)
De flesta sjömän var mellan 15 till 30 år. En sjöman måste kunna klättra snabbt upp i riggen och utföra hårt och krävande arbete. Dödligheten var stor bland sjömännen genom olyckor och sjukdom. Sjömännen bodde i skansen som oftast låg framför masten. Ibland fanns där väggfasta kojer som då fördelades efter sjömannens ålder och rang. På andra fartyg fick man sova i hängkojer som hängdes undan på dagen för att man skulle få bättre plats.
Det var väl si och så med hygienen ombord. Man hade ingen toalett ombord så man fick uträtta sin behov där det för tillfället passade bäst. Sjömännen sov i sina arbetskläder. Kojens (sängens) halmmadrass och täcke luktade unket.
Perioden 1800-1920 kännetecknas av att epidemier och farsoter fortfarande fanns med i bilden. Smittkoppor, rödsot, kolera och tyfus återkom visserligen med jämna eller ojämna mellanrum under större delen av 1800-talet
Dödligheten bland ”landkrabbor” låg omkring 30/1000 invånare med toppar i mitten på 1700-talet (55/1000) och början av 1800-talet (40/1000).
Dödligheten bland sjömän kan man bara gissa sig till, men om den var 4-5 ggr större så tror jag inte att man är ute och cyklar.
En sjöman som blev äldre än 30 år räknades som gammal.
På långresor tog man som regel med sig extra besättningen så att man skulle klara hemresan på grund av alla dödsfall.
Om du vill ha lite udda exempel på vad som man trodde kunde bringa tur/otur så kan du läsa i Unga faktas ”Om segelsjöfart” och då särskilt kapitlen om tatueringar och folktro.
Din fråga är så omfattande så du får gärna bryta ner den i lite mindre bitar och skicka mer specificerade frågor så kanske jag kan ge ett fylligare svar på just dom frågorna.
Lycka till
Eric
|
Hei! eric! var seilskutetiden fra rundt 1720 til 1820 i tidsregningen? jag tror jag har hørt det på et faktaprgram på tv! mvh per morgan!
/ per morgan augland, 22 år från norge
Hej Per Morgan
Din fråga är både lätt och svår att svara på.
När vi pratar om segelsjöfartens historia tänker vi nästan enbart på det som hände i Norden, England, Holland, Amerika o.s.v. Där följde segelsjöfartens utveckling, både när det gällde antalet fartyg och deras utveckling, industrialismens framfart.
Ju fler industrier det blev, så blev det också mer råvaror som måste hämtas och färdiga produkter som skulle exporteras. Kolonialismen påverkade också sjöfarten i hög grad.
1600-talet
Om man försöker att förenkla det hela så var det upptäckandet och grundandet av nya kollonier samt import från Asien som stod för en stor del sjöfarten på 1600-talet.
1700-talet
Den långväga handeln var mycket lönsam. När handeln med Ostindien var som störst under andra hälften av 1700-talet kunde de holländska och brittiska ostindiefararna göra upp till 350 % vinst på en enda resa, som varade i två år. Då är det inte svårt att förstå hur mycket möda och pengar som satsades på att konstruera och bygga fartygen så att de säkert skulle komma fram med lasten i behåll. Mot slutet av 1700-talet började USA konkurrera med britterna om världshandeln. Huvudparten av segelfartygen var råseglare
På 1700-talet blev det behovet av råvaror till industrierna som metaller,ull, guano (fågelspillning som användes som gödning i jordbruket), vete m.m.som höll igång sjöfarten.
1800-talet
På senare delen av 1800-talet började ångfartygen att konkurrerade med segelfartygen, men generellt så var segelfartygen både snabbare och billigare i drift. Segelfartygens svaghet gentemot ångfartygen var att de inte kunde hålla leveranstider vilket ångfartygen oftast kunde.
Så det du har hört att segelsjöfartens storhetstid var från 1700-talets början till i slutet av 1800-talet stämmer ganska bra.
Men segelsjöfartens epok varade längre an vad man ofta tror. Det Erikssonska rederiet på Åland seglade med vete från Australien med fullriggare och liten besättning ända fram till 1950-talet och gjorde det med vinst.
Medelhavet
Det finns en sjöfartshistoria som vi lätt glömmer bort. Det var den som förekom i Medelhavet.
Man vet att man byggde stora fartyg där redan 3000 år f. kr.
Kreta var sannolikt den äldsta sjömakten i Medelhavet och Egypten var under en tid den största.. Fartyg från ungefär 2000 f.Kr. finns avbildade.
Fencierna är kända som ett gammalt handels- och sjöfartsfolk, men mycket litet är känt om deras fartyg.
På 500-talet f.Kr. var sjöfarten allmän och det fanns en stor mängd olika fartygstyper. Man utvecklade andra typer av riggar och segel i medelhavsregionen. Med ett samlingsnamn brukar man kalla dem latinssegel. De var snedskurna ungefär som en fågelvinge och liknar de som moderna segelbåtar har i dag. De var mycket snabbare och kunde segla närmare ”vindögat” än vad de nordiska råseglarna kunde. Det är förvånansvärt att detta seglingskunnande aldrig spreds över till den nordiska seglationen.
Så om man skulle svara på frågan om när medelhavets segelsjöfart hade sin höjdpunkt får man nästan svara att den varade från 2000 år f.kr till slutet av 1800-talet.
Varför det blev så stor skillnad mellan medelhavets sjöfart och de övriga sjöfararnationerna har man ingen riktigt bra förklaring till ännu.
Hälsningar
Eric
|
Hei! eric! var seilskutetiden fra rundt 1720 til 1820 i tidsregningen? jag tror jag har hørt det på et faktaprgram på tv! mvh per morgan!
/ per morgan augland, 22 år från norge
Hej Per Morgan
Din fråga är både lätt och svår att svara på.
När vi pratar om segelsjöfartens historia tänker vi nästan enbart på det som hände i Norden, England, Holland, Amerika o.s.v. Där följde segelsjöfartens utveckling, både när det gällde antalet fartyg och deras utveckling, industrialismens framfart.
Ju fler industrier det blev, så blev det också mer råvaror som måste hämtas och färdiga produkter som skulle exporteras. Kolonialismen påverkade också sjöfarten i hög grad.
1600-talet
Om man försöker att förenkla det hela så var det upptäckandet och grundandet av nya kollonier samt import från Asien som stod för en stor del sjöfarten på 1600-talet.
1700-talet
Den långväga handeln var mycket lönsam. När handeln med Ostindien var som störst under andra hälften av 1700-talet kunde de holländska och brittiska ostindiefararna göra upp till 350 % vinst på en enda resa, som varade i två år. Då är det inte svårt att förstå hur mycket möda och pengar som satsades på att konstruera och bygga fartygen så att de säkert skulle komma fram med lasten i behåll. Mot slutet av 1700-talet började USA konkurrera med britterna om världshandeln. Huvudparten av segelfartygen var råseglare
På 1700-talet blev det behovet av råvaror till industrierna som metaller,ull, guano, vete m.m.som höll igång sjöfarten.
1800-talet
På senare delen av 1800-talet började ångfartygen att konkurrerade med segelfartygen, men generellt så var segelfartygen både snabbare och billigare i drift. Segelfartygens svaghet gentemot ångfartygen var att de inte kunde hålla leveranstider vilket ångfartygen oftast kunde.
Så det du har hört att segelsjöfartens storhetstid var från 1700-talets början till i slutet av 1800-talet stämmer ganska bra.
Men segelsjöfartens epok varade längre an vad man ofta tror. Det Erikssonska rederiet på Åland seglade med vete från Australien med fullriggare och liten besättning ända fram till 1950-talet och gjorde det med vinst.
Medelhavet
Det finns en sjöfartshistoria som vi lätt glömmer bort. Det var den som förekom i Medelhavet.
Man vet att man byggde stora fartyg där redan 3000 år f. kr.
Kreta var sannolikt den äldsta sjömakten i Medelhavet och Egypten var under en tid den största.. Fartyg från ungefär 2000 f.Kr. finns avbildade.
Fencierna är kända som ett gammalt handels- och sjöfartsfolk, men mycket litet är känt om deras fartyg.
På 500-talet f.Kr. var sjöfarten allmän och det fanns en stor mängd olika fartygstyper. Man utvecklade andra typer av riggar och segel i medelhavsregionen. Med ett samlingsnamn brukar man kalla dem latinssegel. De var snedskurna ungefär som en fågelvinge och liknar de som moderna segelbåtar har i dag. De var mycket snabbare och kunde segla närmare ”vindögat” än vad de nordiska råseglarna kunde. Det är förvånansvärt att detta seglingskunnande aldrig spreds över till den nordiska seglationen.
Så om man skulle svara på frågan om när medelhavets segelsjöfart hade sin höjdpunkt får man nästan svara att den varade från 2000 år f.kr till slutet av 1800-talet.
Varför det blev så stor skillnad mellan medelhavets sjöfart och de övriga sjöfararnationerna har man ingen riktigt bra förklaring till ännu.
Hälsningar
Eric
|
hei eric! var seilskutetiden fra 1720 til 1820 i tidsregningen? jag tror jag har hørt det på et faktaprogramm på tv! mvh per morgan!
/ per morgan augland, 22 år från norge
Hej Per Morgan
Dina fråga är både lätt och svår att svara på.
När vi pratar om segelsjöfartens historia tänker vi nästan enbart på det som hände i Norden, England, Holland, Amerika o.s.v. Där följde segelsjöfartens utveckling, både när det gällde antalet fartyg och deras utveckling, industrialismens framfart.
Ju fler industrier det blev, så blev det också mer råvaror som måste hämtas och färdiga produkter som skulle exporteras. Kolonialismen påverkade också sjöfarten i hög grad.
1600-talet
Om man försöker att förenkla det hela så var det upptäckandet och grundandet av nya kollonier samt import från Asien som stod för en stor del sjöfarten på 1600-talet.
1700-talet
Den långväga handeln var mycket lönsam. När handeln med Ostindien var som störst under andra hälften av 1700-talet kunde de holländska och brittiska ostindiefararna göra upp till 350 % vinst på en enda resa, som varade i två år. Då är det inte svårt att förstå hur mycket möda och pengar som satsades på att konstruera och bygga fartygen så att de säkert skulle komma fram med lasten i behåll. Mot slutet av 1700-talet började USA konkurrera med britterna om världshandeln. Huvudparten av segelfartygen var råseglare
På 1700-talet blev det behovet av råvaror till industrierna som metaller,ull, guano, vete m.m.som höll igång sjöfarten.
1800-talet
På senare delen av 1800-talet började ångfartygen att konkurrerade med segelfartygen, men generellt så var segelfartygen både snabbare och billigare i drift. Segelfartygens svaghet gentemot ångfartygen var att de inte kunde hålla leveranstider vilket ångfartygen oftast kunde.
Så det du har hört att segelsjöfartens storhetstid var från 1700-talets början till i slutet av 1800-talet stämmer ganska bra.
Men segelsjöfartens epok varade längre an vad man ofta tror. Det Erikssonska rederiet på Åland seglade med vete från Australien med fullriggare och liten besättning ända fram till 1950-talet och gjorde det med vinst.
Medelhavet
Det finns en sjöfartshistoria som vi lätt glömmer bort. Det var den som förekom i Medelhavet.
Man vet att man byggde stora fartyg där redan 3000 år f. kr.
Kreta var sannolikt den äldsta sjömakten i Medelhavet och Egypten var under en tid den största. Fartyg från ungefär 2000 f.Kr. finns avbildade.
Fencierna är kända som ett gammalt handels- och sjöfartsfolk, men mycket litet är känt om deras fartyg.
På 500-talet f.Kr. var sjöfarten allmän och det fanns en stor mängd olika fartygstyper. Man utvecklade andra typer av riggar och segel i medelhavsregionen. Med ett samlingsnamn brukar man kalla dem latinssegel. De var snedskurna ungefär som en fågelvinge och liknar de som moderna segelbåtar har i dag. De var mycket snabbare och kunde segla närmare ”vindögat” än vad de nordiska råseglarna kunde. Det är förvånansvärt att detta seglingskunnande aldrig spreds över till den nordiska seglationen.
Så om man skulle svara på frågan om när medelhavets segelsjöfart hade sin höjdpunkt får man nästan svara att den varade från 2000 år f.kr till slutet av 1800-talet.
Varför det blev så stor skillnad mellan medelhavets sjöfart och de övriga sjöfararnationerna har man ingen riktigt bra förklaring till ännu.
Hälsningar
Eric
|
Hej jag heter Moa och jag har två frågor?
1. Vilka var det första vita som anlände till Nordamerika i början på 1000-talet?
2. Vilka mer folk är det som har sökt sig till Nordamerika?
/ Moa, 12 år från Växjö
Hej Moa
Din fråga kräver ett ganska långt svar. För det var många som besökte Amerika före Columbus.
Den förste Europe som landsteg i NordAmerika var sannolikt Brendan, som var en irlänsk munk och sjöfarare.
Han tros ha seglat till Amerika redan på 500 talet. Han seglade i en öppen båt byggd av läder som på irländska callas "curragh". I det keltiskt kristna verket "Navigatio Sancti Brendani Abbatis" beskrivs färden.
Leif Eriksson var sannolikt den förste europé som med säkerhet landsteg i Nordamerika. Det ska ha skett omkring år 1000. Resan till Nordamerika skildras i Erik Rödes saga och i Grönlänningasagan.
Leif Eriksson var son till Erik Röde, som upptäckt och namngett Grönland De levde på den grönländska gården Brattalid, där de också lät bygga en egen kyrka. Orsaken till att släkten flyttade till Grönland var att fadern dömdes till tre års landsförvisning från Island när Leif Eriksson var elva år gammal.
Enligt Erik Rödes saga seglade Leif Eriksson till Norge 999, där han som hirdman (krigsman) kom att ingå i kretsen runt Olav Tryggvason. Leif Eriksson fick i uppdrag att införa kristendomen på Grönland, dit han återvände tillsammans med kristna präster.
Efter ankomsten till Grönland seglade Leif Eriksson sydväst och gick i land på Baffinön, av Leif kallat Helluland, (landet av idel jöklar och sten/hällar.) Längre söderut nådde han en skogig kust som han kallade Markland (dagens Labrador).
Två dygn senare slog han vinterläger i ett grönt landskap, som han kallade Vinland (efter vildvinsrankor eller ordet vin som på fornnordiska kan betyda 'gräsmark'). Vinlands geografiska placering är omtvistad. Leif Eriksson återvände därefter till Grönland, troligen år 1000. Därefter övertog han gården Brattalid.
Några år senare seglade Leif Eriksson bror Thorvald till Nordamerika men dödades av ”skrällingar” som vikingarna kallade indianerna. De hade med sig boskap och andra förnödenheter och grundlade en bosättning i Nordamerika.
Vid ett tillfälle försvarades hela bosättningen av en ensam kvinnlig krigare. Hon lyckades skrämma slag på indianerna genom att klä av sig bar på överkroppen och komma viftande med ett svärd i varje hand.
Efter bara några år tröttnade vikingarna på oroligheterna och begav sig tillbaka till Grönland. Man har hittat ett någorlunda bevarat vikingahus på Newfoundland, och i detta en nål och en sten till sömnadsarbeten.
Att nordbor upptäckte Amerika cirka 500 år före Columbus är allmänt accepterat.
Det är synd att en så stor del av den Amerikanska historien har gömts undan. För sanningen är att de egentliga upptäckarna av Amerika var irländare, islänningar och norrmän, Men deras bedrifter har helt hamnat i skuggan av Columbus och hans giriga efterkommande.
Hälsningar
Eric
|
Hej!
Vilka följder gav Columbus resa till Västindien?
Och en annan fråga...
Varför var det viktigt att hitta en härskare i Västindien, kunde Columbus inte bara försöka erövra hela "landet" (vilket han visserligen gjorde) istället för att försöka hitta en furste?
Och alltså, varför "tvingade" Portugal påven att ändra linjen så att Brasilien hamnade på deras sida? Vad gav det egentligen för effekt?
Du kanske inte är en Columbus expert men dessa frågor är verkligen frågor som jag tänker på, så du kanske har någon aning? Tänkte höra i alla fall hur du tänker.
/ Sofia, 16 år från Stockholm
Hej Sofia
Det är en väldigt viktig och intressant fråga du ställer. Under flera tusen år var segelsjöfarten nästan det enda sättet som uppfinningar, idéer, sedvänjor, traditioner m.m. spreds över världen. Man kan spåra många företeelser till olika sjöfartsvägar under historiens gång.
Din fråga om Columbus visar bara på en liten del av vad sjöfarten förde med sig.
Här är några exempel på vad columbus resor förde med sig:
•Utan columbus upptäckt kanske indianerna hade fått vara i fred och sluppit leva isolerade i reservat som nu.
•Det var columbus sjömän som spred sjukdomen syfilis till Europa som dittills varit förskonad från sjukdomen.
•Det var columbus som förde tobaken till Europa och med den alla sjukdomar som rökning och snus för med sig.
•Det var columbus resor som gjorde att andra länder blev intresserade av den nya kontinenten och framför allt fynden av guld och som ledde till att flera framstående kulturer (bl.a. Inkakulturen) helt förstördes = utrotades av lycksökare/ erövrare/ s.k. konkvistadorer.
•Varför pratar man spanska i hela Syd Amerika utom i Brasilien där man pratar portugisiska. Jo det var spanjorerna som försökte och även mer eller mindre lyckades att erövra stora delar av Syd Amerika medan portugiserna koncentrerade sig på den del av Syd Amerika som senare blev Brasilien.
Det var Europa med engelsmännen i spetsen som lade under sig Nord Amerika därför talar man i engelska i Nord Amerika idag förutom i vissa delar av Kanada som fransmännen lade beslag på.
Listan på vad columbus resor förde med sig till framtida epoker kan göras nästan hur lång som helst. Det här är bara några exempel.
Enda skälet till att (som jag känner till) Columbus försökte hitta en furste/härskare i Västindien var att han trodde att den som borde ha mest guld och andra värdefulla saker borde vara en furste/härskare.
Det kanske kan finnas andra skäl också men de känner jag inte till. Mina kunskaper i det här sammanhanget handlar i stort sett bara om sjöfart.
Det är inte alltid så att upptäcktsresor är av godo. Visa delar av världen, och människorna som levde där, skulle nog ha mått bättre av att aldrig ha upptäckts.
Hälsningar
Eric
|
Hej, åt man ris på Columbus tid? Åt de ris i Spanien, Portugal och de städer som Columbus var i typ? Eller är det något som kommit i efterhand....?
Riskramar. :)
/ Stina, 16 år
Hej Stina
Det var på medeltiden man började att odla ris i Syd-Europa.Men ris var nog en mycket ovanlig och dyrbar maträtt. För det ris man planterade måste först fraktas landvägen från Asien innan det kunde planteras.
Så troligen åt varken Columbus eller hans samtida ris.
Det var först in på 1700-talet som ris började att odlas på allvar.
Det ris man oftast åt på 1700-1800 talet importerades per båt från Asien och i viss mån från Amerika.
Sjömännen var rädda för att frakta ris. Den tidens fartyg var byggda av trä och läckte ofta in vatten.
Om riset blir fuktigt börjar det att svälla. Det har hänt många gånger att fuktigt ris har svällt så mycket att de mer eller mindre "sprängde" sönder fartyg.
Hälsningar
Eric |
Hej, besättningen på columbus båt - var dem klädda i kostymer hela tiden eller var det bara när de kommit fram till västindien?
/ J, 14 år från Vad spelar det för roll?
Hejsan J 14 år.
Den vanliga besättningsmannen var klädd i samma typ av arbetskläder som bönder,fiskare och övriga arbetare. D.v.s yllebyxor, en enkel kraglös skjorta och någon typ av jacka.
De hade ingen uniform utan de fick använda sina egna kläder.De hade oftast bara ett par byxor och en skjorta, så de var säkert ingen vacker syn efter att ha varit till sjöss något år.
De luktade nog inte särskilt gott heller för de hade nästan inga möjligheter att varken tvätta sig skälva eller sina kläder.
Man hade ingen toalett ombord utan man fick kissa och bajsa där det passade sig bäst för tillfället.
Däremot de högsta befälen hade pråliga uniformer som var tänkt att imponera på dem som de träffade på när de kom fram till det som de trodde till Indien, men i själva verket var Syd-Amerika.
Under själva sjöfärden hade befälen mycket enklare och slittåligare kläder. De flesta bar säkert någon form av huvudbonad som visade att de var befäl.
Hälsningar
Eric |
Hur kör man fartyg tillexempel Finlandsbåten ????? Från Douglas
/ Douglas, 12 år från Vingåker
Hej Douglas.
Egentligen är mitt ämne segelsjöfart, men jag tror nog att jag kan svara på din fråga ändå.
Det har hänt mycket inom sjöfarten de senaste 100 åren. Förr styrde man fartygen med en stor och tung ratt.
Man fick räkna ut vilken kurs man skulle styra med hjälp av pappersjökort, transportörer och passare m.m. Man fick räkna ut sin position med hjälp av en sextant som är ett instrument som man riktar mot solen och sedan med hjälp av tabeller kan räkna ut var man var.
Nu är det helt annorlunda exv. på en finlandsfärja. Nu sitter den som styr båten i en skön fåtölj och styr båten med en joystick, precis som du gör när du spelar dataspel.
Man kan se på en TV-skärm med hjälp av GPS exakt var båten är på några meters felmarginal. Man har radar så att man se om det finns andra båtar i närheten även om det är natt eller dimma. Man har autopilot som kan styra båten på öppet hav så att den som har vakten bara behöver bevaka att allt fungerar
Så att köra ett stort fartyg är nästan som att sitta och spela ett dataspel. Men trots all modern teknik så måste kaptenen och de andra befälen även kunna sköta fartyget på det gamla hederliga sättet, för tänk om den moderna elektroniken går sönder.
Så det räcker inte med att man är duktig på att spela dataspel för att kunna köra en finlandsfärja man behöver en lång utbildning och lång erfarenhet för att kunna klara av alla situationer som kan dyka upp på havet.
Hälsningar
Eric
|
hej! Jag är ute mycket med båten med pappa jag skulle gärna vilja veta om det finns någon bra knop för att göra fast en båt vid bryggan. Brukar nämligen dra till båten och ta råband. Men jag undrar om man inte drar den tillbaka utan gör fast vid bryggan vilken knop använder man då?
/ johanna, 12 år
Hej Johanna
Råbandsknopen är inte så bra att använda för ditt syfte.
Råbandsknopen användes ursprungligen av sjömännen för att att binda upp seglen vi råt (den "pinne" som håller upp seglet) exv. när man ville minska segel eller lägga till vid hamn för en längre tid. Då fick man belastningen rätt på den.
Råbandsknopen är lätt att ta upp om man gör det på rätt sätt. Man skall styra i sär den. (Inte knyta upp) Skickliga sjömän kunde både lägga och ta upp råbandsknopen med en hand. Den andra handen var upptagen med att hålla sig fast.
Vill du ha bättre knopar så gå in på unga faktas sida om segelsjöfart och gå in på sjömännens vardag och tryck där på knopskola.
Om det finns en stolpe att förtöja kring så kan du använda dubbelt halvslag.
Finns det en ring så kan du använda dig av dubbelt halvslag kring egen part.
Den bästa knopen vid nästan all form av förtöjning är pålsteken. Den kan användas både kring en påle eller genom en ring. Den är lätt att ta upp om man gör det på rätt sätt. Man gör det genom att man "bryter nacken" av den. Om du gör en pålstek och tittar på den en stund så ser du nog säkert "nacken" som man bryter isär. Det går lätt även om den är blöt eller frusen.
Lycka till
Hälsningar
Eric |
hej,
vad upptäckte columbus förutom amerika.
/ alexandra, 13 år från upphärad
Hej Alexandra
Om man skall vara riktigt ärlig så var inte Comubus den förste som upptäckte Amerika. Det hade sannolikt varit flera där före honom bl.a. vikingen Leif Eriksson och sannolikt en munk vid namn Brendan från Irland redan på 600-talet.
Sedan kan man diskutera vilket Amerika han upptäckte. Hans resor omfattade enbart Sydamerika. Nordamerikas existens kände han inte till.
De platser man vet att han besökte och namngav var bl.a Dominica, Guadeloupe, Små Antillerna, Antigua, Jungfruöarna, Saint Kitts, Trinidad, Tobago, Grenada, Trinidad.
Han utforskade också delar av Sydamerikas fastland inklusive floden Orinoco.
När vi i dagligt tal pratar om Amerika så tänker vi nog i första hand på Nordamerika. Det var för Columbus ett helt okänt land. Det han upptäckte var Sydamerika och ganska många öar som ligger i det vi i dag kallar för Västindien och som har blivit populära turistmål.
Columbus stora upptäckt var Sydamerika och öarna öster om fastlandet.
Hälsningar
Eric
|
Hej, kan du skriva lite fakta om hur motorbåten. Har det som skoluppgift men hittar ingen fakta. Hur uppfanns och vem det var och lite sånt undrar vi? T ex fakta om Stena Line
/ Evelina, 13 år från Marstrand
Hej Evelina..
Egentligen är segelsjöfart mitt ämne, men jag tror att jag ändå kan svara på din fråga.
Det är en fråga som egentligen kräver ett mycket långt svar, men jag skall försöka att korta ner den. Om du med motor menar en maskin som får båten att gå framåt måste vi börja med ångmaskinen och då tar vi ångbåtens historia här i Sverige. Den börjar år 1816 då en engelsk ingenjör Samuel Owen installerar en ångmaskin i en segelskuta och gjorde provturer i Stockholm. Det är snart 190 år sedan ångfartygen gjorde regelbundna turer och det var i Mälaren. I dag finns det bara några få stora ångfartyg kvar, men det finns nog ett hundratal mindre som är avsedda för nöjesturer.
Om du tänker på motorer som drivs av bensin så tillverkades den första aktersnurran i Frankrike. Den kallades ”Motogodille” vilket betyder motoråra. Den fungerade inte så bra så den glömdes snart bort.
En Amerkan med det passande namnet Waterman lyckades något bättre men hans motor slog inte heller igenom.
Bäst gick det för norrmannen Ole Edvinrude. En sommardag 1906 bad en flicka ro henne till andra sidan av sjön för att köpa en glass, vilket han gjorde. Han tyckte att det var så jobbigt att han började att fundera på hur man skulle kunna konstruera en billig och fungerande båtmotor. År 1909 hade han tillverkat en utombordare på 1,5 hk. Edvinrude är i dag en av världens största motorbåtstillverkare.
1911 konstruerade två svenska bröder Hult den första Archimedesmotorn och de fick patent på den 1912. Den blev en stor succé. Även utanför Sverige. Sedan rullade utvecklingen på. Att man satte motorn i aktern påverkade båtarna så att man gjorde dem bredare i aktern än tidigare så att den både blev bärigare och gick fortare.
På 30-40-talet började man att bygga sk. passbåtar som senare utvecklades till vad vi i dag kallar campingbåtar. Det var den första ”folkbåten d.v.s. den första motorbåt som ”vanligt” folk hade råd att köpa.
Där har du motorbåtens historia i kort sammanfattning. Man skulle kunna skriva tjocka böcker i ämnet (vilket många har gjort) men jag hoppas att mitt svar räcker för dig.
Om du vill veta mer om Stena line kan du söka efter det på Google eller så kan du ringa redieriet eller maila. De svarar säkert
Hälsningar
Eric
|
Hej!
Jag undrar om när var segelsjöfartens tid?
Vad gör man som sjöman?
/ Anna, 11 år
Hej Anna
Man kan säga att segelsjöfarten började när den första stenåldersmannen upptäckte att han kunde använda ett skinnstycke och hålla upp det med pinnar och få vinden att driva fram hans enkla båt gjord av en tjock trädstam.
Med tiden blev båtarna större och man kunde färdas längre bort. Redan 3000 år f.kr. byggde man stora fartyg i Egypten.
I Norden började man att bygga större fartyg 7-800 e.kr. De liknade vikingarnas fartyg.
Man seglade fraktfartyg fram till 1900-talets början sedan började motordriva fartyg att ta över sjöfarten. De sista segelfartygen som seglade med last höll på fram till ca. 1950. De segelfartyg som finns kvar i dag är mest turistfartyg.
Vad gör då en sjöman?
På den gamla tiden måste en sjöman nästan kunna göra allt ombord. Styra fartyget, sköta och hissa segel, laga sådan som gått sönder m.m. Man arbetade 4 timmar och var sedan ledig i fyra timmar och så höll man på dygnet runt.
I dag har sjömännen det mycket bättre. De bor i hotellliknande hytter och arbetar ofta 8 timmar är sedan ledig för sömn och fritid. Numera kan man säga att det finns tre olika yrken ombord. De som navigerar = ser till att fartyget kommer dit det ska utan problem. De som sköter om motorerna så de inte behöver riskera motorstopp och så finns det sjömän som arbetar på däck. De lagar sådant som har gått sönder och sköter om fartyget på olika sätt.
Det är alltså stor skillnad på att vara sjöman på 1700-talet och att vara sjöman på ett modernt fartyg i dag.
Hälsningar
Eric |
|
Föregående sida
