Panelen svarar
Här är de frågor som har besvarats inom ämnet segelsjöfart. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.
Här kan du ställa en egen fråga till Eric Wickenberg om segelsjöfart!
Hej!
Vilken betydelse hade kompassen och hur förändrade den världen?
Kort sagt kan man ju säga att den revolutionerade sjöfarten, gjorde det lättare och snabbare att hitta rätt. Men mer djupgående? Har kompassen lett till något vidare, utvecklat något annat?
v.h Mikaela
/ Mikaela, 18 år
Hej Mikaela
Det är en väldigt svår fråga du ställer. Man skulle nog behöva forska ett helt liv för att kunna svara riktigt och komplett på din fråga. Men jag kan ju göra ett försök.
Tack vare kompassen kunde man göra säkrare seglatser, upptäcka nya kontinenter och öar och lyckades att hitta tillbaka dem. Utan kompassen hade kartor och sjökort försenats i sin utveckling med flera hundra år.
Med hjälp av sk. krysspejling kunde man mäta avstånd mellan öar och även mellan föremål på land. Så för kartornas utveckling var kompassen ovärderlig.
Jag ser utvecklingen av kompassen som första steget på en trappa som om den inte hade funnits hade det varit svårt att nå upp till nästa trappsteg.
Man kan se det som att kompassen var en boll som kom i rullning och som sedan studsade åt lite olika håll och genererade andra upptäckter och uppfinningar. På samma sätt som hjulet har möjliggjort massor av andra uppfinningar ex. bilar, kullager, cyklar, etc. etc. har kompassen också gjort det.
Ett exempel vad kompassen har lett till är att man upptäckte att kompassen fungerade bättre om den alltid var vågrät. Därför var det någon som uppfann en sk. kardansk upphängning som gjorde att kompassen oavsett hur mycket fartyget än gungade ändå alltid var i våg.
De flesta nöjesseglare har i dag kardansk upphängning på sina spritkök för att kunna laga mat ute till sjöss.
Iden med kardanupphängning har i sin tur bland annat lett till att man har utvecklat steadycam, en sorts TV-kamera som alltid håller sig lugn och stilla fastän kameramannen går eller springer bärande den framför sig.
Man kan plocka fram massor av upptäckter och uppfinningar som har sina rötter i kompassen.
Så om hjulet är människans viktigaste uppfinning så borde nog kompassen komma på in 10 i bästa listan.
Hälsningar
Eric
|
Vad är ett rederi och vad gör man där?
/ Julia Eriksson, 12 år från Vargön
Hej Julia.
Ett rederi äger en eller flera båtar. De större redierierna har flera avdelningar. En som ordnar frakter till fartygen, en som sköter olika former av inköp, en personalavdelning som anställer sjömän och betalar ut löner m.m. Dessutom har man personal som ser till att båtarna sköts och underhålls på rätt sätt. På ett större rederi kan det vara flera hundra personer som arbetar med lite olika arbetsuppgifter. Allt för att hålla i gång fartygen på de sju haven.
Hälsningar
Eric |
Hej eric
jag undrar levde du när titanic sjönk i så falla har kanske sätt dig
/ Cajsa, 10 år från Kävlinge
Hej Cajsa
Visserligen börjar jag att bli gammal men inte så gammal att jag levde när Titanic sjönk. I så fall hade jag varit mer än 98 år . Titanic sjönk den 14 april 1912 när den körde på ett isberg som rev upp ett långt hål på fartyget.
Hälsningar
Eric |
Varfö det skep som sjunka? Min papa sjunka med skep men ingen veta varfö.
/ zare, 14 år
Hej Zare
Det kan finnas många orsaker till att ett fartyg sjunker (förliser). I gamla tider berodde förlisningen ofta på att fartyget var dåligt skött och gick sönder i hårt väder eller att lasten var dåligt surrad (fastbunden) så att den ”halkade” över till den ena sidan av fartyget så att det stjälpte. Eller att man gick på grund. Sjökorten var ofta bristfälliga. Alla grund var inte utmärkta. På den tiden hade man inte hjälp av radar och GPS som hjälper kaptenen numera att navigera rätt.
I Europa har man nu för tiden väldigt hårda regler för hur fartyg skall skötas och underhållas och man har bra hjälpmedel med att navigera fartyget rätt så det är ovanligt att fartyg som är registrerade i Europa sjunker.
I Afrika och Asien har man inte samma regler eller så bryr man sig inte om att följa dem, så där är det vanligare att fartyg sjunker. Den vanligaste orsaken till förlisning är nog att fartyget är överlastat (har för många människor eller för mycket last ombord) tillsammans med dåligt väder.
Det är många människor som försöker fly från Nordafrika till Europa i små fiskebåtar med alldeles för många människor ombord. Där är det vanligt att fartyget sjunker och att många av passagerarna drunknar.
Om du är intresserad av att veta hur ett visst fartyg har förlist (sjunkit)kan man kontakta sjöfartsmyndigheten eller polisen i det aktuella landet så kanske du kan få veta mer om vad som har hänt.
Hälsningar
Eric
|
Hej! Jag såg skepp med text! Jag vet inte vad är RQ? Du måste svara snabb. om du inte svara. Då jag sur på unga fakta!
/ ace ventura, 17 år från skane
Hej Ace Ventura.
Du kanske inte skall bli sur på oss som ingår i Unga Faktas expertpanel om vi inte alltid kan svara snabbt. Vi som svarar på frågorna gör det på vår fritid och vi kan vara borta på semester, vara sjuka eller hårt upptagna av våra arbeten så det är inte alltid lätt att ge snabba svar.
Jag vet inte riktigt var du kan ha sett beteckningen RQ på ett fartyg någonstans. Sannolikt har du sett en lyxkryssare som är 85 meter lång och är byggd av RQ Marine Crown och som är fruktansvärt dyr.
Det andra sammanhanget där bokstäverna RQ kan dyka upp i samband med fartyg är en vinkel på en lastbom (som man lastar och lossar fartyg med) som avgör hur mycket last man lyfta i förhållande i kranens storlek.
Du kan också ha sett beteckningen RC som är den vanligaste benämningen på en radiostyrd farkost.
Jag gissar på att det är lyxkryssare som du har sett.
Hälsningar
Eric
|
Hej Hopp :)
Jag HATAR att åka stora båtar...
Kanske för att jag är jätte rädd.
Varje år åker vi nattbåt till finland och då måste man ju sova en natt.
Jag är inte lika rädd för att bara vara i båten, men att Sova i båten är helt hemskt :(
Nu säger min mamma att vi ska åka på kryssning, 2 hela nätter.
Hur kan jag övervinna min båt rädsla?
Jag vet att Svergie har stränga regler när det gäller Båtar men... Det lugnar mig inte så mycket.
Vad ska jag göra? :/
/ Linus, 13 år från Västmanland, Fagersta
Hej Linus.
Din fråga kanske inte riktigt hör hemma inom ämnet segelsjöfart som är ett av mina stora intresseområden. Nu råkar det vara så att jag som mitt ”riktiga” yrke är beteendevetare och har utbildat sjukvårdspersonal m.fl i många år i den typ av frågeställningar som du har, och eftersom jag vet att många känner som du, skall jag försöka att svara någorlunda enkelt svar på din fråga och ge några tips om hur du kan hantera din rädsla.
Som du skriver vet du att svenska myndigheter har stora krav på sjösäkerhet och att det är mycket större risk att råka illa ut när man åker bil eller går över en gata än att åka och sova på en stor färja. Fast man vet det tar rädslan ändå överhand.
Orsaken till din typ av rädsla är inte den verkliga faran, utan de bilder av tänkbara faror man har byggt upp inom sig. Det är dina inre bilder, som inte alltid är riktiga och sanna, som utlöser din rädsla.
Som exempel kan jag berätta att när jag var liten lurade min äldre syster i mig att tvestjärtar kan krypa in i människokroppen genom naveln och äta upp en inifrån. Vid 65 års ålder vet jag att det inte är så, men jag tycker fortfarande inte om att någon petar i min navel. Det är mina gamla bilder som dyker upp och utlöser olust fastän förnuftet vet att det är ofarligt att någon petar i naveln.
Du har säkert byggt upp inre negativa bilder från allt det du har sett och hört om fartygskatastrofer av typ Titanic och Estonia m.m. och sedan blandar du ihop det med känslan av att vara instängd i en plåthytt omgiven av kallt vatten.
En sak du kan göra är att titta på positiva bilder från kryssningsfartyg, läsa trevliga reseskildringar om fartygskryssningar för att byta ut några av din inre otrevliga bilder av fartyg mot mer positiva bilder. Prata gärna med människor som har trevliga erfarenheter av fartygskryssningar. Att överhuvudtaget prata om ditt problem med någon som lyssnar och tar din rädsla på allvar kan hjälpa. Om du känner mycket stor ångest inför att sova ombord på ett fartyg kanske din mamma kan kontakt med någon psykolog som har erfarenhet av din typ av rädsla.
Några små praktiska knep kan hjälpa till att minska rädslan, som att t.ex. att försöka att få en hytt som ligger så högt upp och mitt i fartyget som möjligt. Där gungar det minst och man hör minst av ljud från propeller, roder, vatten som bryts mot fören m.m. Att ha en hytt med fönster som man kan se ut igenom minskar känslan av att vara instängd betydligt.
Som du förstår kan man skriva tjocka böcker om den här typen av rädsla (vilket jag har gjort) men jag tror att mina enkla råd tillsammans med att du skaffar dig ett avslappningsband ( som du kan lyssna på i din MP3-spelare el. liknande) som du lyssnar på varje kväll innan ni skall ut och resa och sedan har det med på båten och lyssnar på i sängen, så tror jag att du lättare kan slappna av och känna dig trygg. Avslappningsband kan du låna på biblioteket eller köpa i en bokhandel.
Hoppas att du får en trevlig båtresa och kan slappna av och ha det trevligt.
Hälsningar
Eric
|
varför finns det ingen militärstyrka som använder slagskepp nu för tiden?
mvh Filip.
/ Filip, 17 år från Stockholm
Hej Filip
Det är segelfartyg som är mitt egentliga område men jag tror att jag kan svara på din fråga ändå.
Att man utvecklade slagskepp berodde på att man ville ha så kraftiga och långskjutande kanoner som möjligt. För att orka bära upp dem behövdes stora och kraftiga fartyg. Under första världskriget byggde tyskarna en slagkryssare med 38,1 cm artilleri. Engelsmännen svarade med att bygga slagkryssaren Hood.
Kapprustningen fortsatte vidare över andra världskriget där Japanerna ledde utvecklingen med att bygga världens då största slagskepp, Yamato som blev färdigbyggd 1942. Hon var 263 meter lång, 38,9 meter bred, Bestyckningen utgjordes av nio 45,7 cm. kanoner. Det var de grövsta kanoner som har förekommit på ett fartyg.
Det man vann i eldkraft och skottlängd förlorade man på att man syntes på långt håll och blev ett ganska lätt byte för flygbombning. Yamato sänktes av Amerikanerna i Leytebukten 1944.
Efter 2:a världskriget gick utvecklingen från kanoner över till missiler och olika typer av raketer. Med dem fick man ännu större eldkraft och kunde anfalla fienden på mycket långa avstånd och de vägde bråkdelar av det som de stora kanonerna gjorde, vilket medförde att man inte längre behövde fartyg av typen slagskepp, som var väldigt dyrbara att bygga som dessutom var mycket sårbara.
Nu har utvecklingen gått dit hän att man helst vill vara så osynlig som möjligt vilket har gjort att man utvecklade ubåten vidare som anfallsvapen och nu på senare tid även sk. Stealthfartyg som är nästan omöjliga att upptäcka på radar därför att de inte har några räta vinklar som radarstrålarna kan studsa mot.
Utvecklingen av stridsfartyg numera går mot så litet och osynligt som möjligt men med maximal eldkraft
De enda fartyg som blivit större med tiden är hangarfartygen. De klarar av fiendeanfall genom att de bär mig sig ett stort antal stridsflygplan till försvar och att man har olika typer av antirobotförsvar.
Hälsningar
Eric
|
Hej!
Jag älskar att skriva och tänker börja på en längre berättelse om pirater. Tyvärr så kan jag knappt något om deras skepp och blir inte klokare hur mycket jag än läser om dem. Hur kan man beskriva ett mindre piratskepp? Jag tror att jag kommer att välja den som kallas Slup, men är inte riktigt säker.
Var Slupen ett vanligt skepp som många pirater använde? Hur fort seglade det på ett ungefär?
Tacksam för svar, Saga
/ Saga, 13 år från Sverge
Hej Saga
Det har sannolikt funnits sjörövare så länge som människan har färdats på vatten. Så därför kan det vara lite svårt att svara på din fråga. Men jag gissar att din bok skall utspelas under sjöröveriets guldålder d.v.s. på 1700-talet. Det var då Spanien, Portugal och några fler länder hade skaffat sig kolonier, främst i Syd-Amerika, där de främst intresserade sig för att finna silver, guld, tobak och andra värdefulla varor.
Det var sådant som sjörövarna var intresserad av att röva till sig. Handelsfartygen var ofta stora och klumpiga för att rymma så mycket last som möjligt. Om handelsfartygen hade kanoner ombord så hade de oftast bara en i fören och en i aktern. Kanoner var tunga så om man ville ha många kanoner att försvara sig med var man tvungen att ta med sig mindre av den värdefulla lasten.
Sjörövarnas taktik var att segla i kapp handelsfartygen antingen genom list eller snabbhet (oftast båda delarna) och när de hade kommit långsides med fartyget som skulle kapas (erövras) kastade de upp äntringshakar (som ser ut som små ankare) mot handelsfartygets reling och klättrade upp för repet och övermannade (eller slog ihjäl) besättningen) och lade beslag på lasten och ofta även hela fartyget.
I filmer ser man ofta att sjörövarna skjuter villt med sina kanoner, men det är ju inte så smart för då förstör de ju både fartyget och lasten. Så det var därför man oftast använde sig av äntringstekniken.
Sjörövarfartygen måste vara snabba och lätta att manövrera så att sjörövarna kunde leka ”katt och råtta leken”. Handelsfartygen hade oftast råsegel och seglade ganska klumpigt.
Sjörövarna hade oftast tvåmastade fartyg av skonar- eller brigantinetyp. Den snabbaste seglaren var den sk. Baltimoreclipper. Den kunde komma upp i ca. 14-18 knop om det blåste hårt. Det är ungefär 30 km/tim.
Om du går in på : www.sparksstudios.com/boatyard/baltimore_clip... kan du se hur en Baltimorclipper kunde se ut.
Den andra fartygstypen som ibland användes av sjörövarna var Brigantinen. Den seglar inte lika snabbt som en clipper. Om du går in på : http://www.clker.com/clipart-26400.html kan du se hur den ser ut.
Jag tycker att du skall använda dig av en clipper som sjörövarfartyg i din berättelse. Om du går in på Google och söker efter flera bilder av Baltimoreclipper och skriver ut dem på din skrivare och har bilderna framför dig när du skriver så tror jag att de blir lättare för dig att göra en realistisk och spännande beskrivning av ett sjörövarfartyg.
Lycka till med din berättelse
Eric
|
Hej Eric!
Det var länge sedan jag ställt en fråga nu, men nu behöver jag hjälp.
Jag håller på att skriva en bok. Och nu råkar det vara så att personerna har hoppat på en båt och ska åka tvärs över "Corinthian gulf" (eller gulf of Corinth, det står lite olika). Det är viken mellan Peloponnesos och Delfi. (I Grekland)
Problemet är att de befinner sig några hundra år före kristus, och jag har ingen aning om vad för slags båtar man hade då. Men självklart så förstår jag hur svårt det är att veta det idag, så istället tänkte jag ut en egen variant. För boken är lite...speciell, det är den tiden, men ändå inte - det går jag inte in på nu. I alla fall, så tänkte jag mig något som påminner om något från vikingatiden.
Ganska lång, och kanske ca 2 meter bred. Inte långt till ner vattenytan. Plats för ca 10-15 roddare + segel. För det första:
Är detta möjligt?
Inte tidens båtar och så, bara för "min" typ av skepp. Hade det funkat att segla/ro ett sådant?
För det andra (detta är min egentliga fråga, för resten går att lösa i undanflykter i boken):
Hur snabbt seglar ett sådant skepp? Hur långt per timme?
Eller svara hur du vill, jag blir tacksam bara jag får ett svar.
Tusen tack och förlåt min okunskap om skepp o dylikt! :)
/ Elin, 15 år från Kristianstad
Hej Elin
Du är helt rätt ute. Både när det gäller geografin och tidsålder. Det var i området kring Egypten, Grekland och Kreta som man först började att bygga stora fartyg. Redan för 3200 år sedan vet att man att det byggdes större fartyg i Medelhavet. Dessförinnan hade man mest använt sig av mindre båtar gjorda av trästockar eller djurhudar.
Världens äldsta bevarade fartyg är farao Cheop´s så kallade båt. Den byggdes ungefär 2650 år f.kr och var över 40 meter lång. Den användes sannolikt aldrig som ett fartyg utan det utnyttjades nog enbart för ceremonier.
Man vet också att Farao Suhare skickade fartyg omkring 2500 f.kr både till Syrien och Östafrika. Kreta var sannolikt den äldsta sjömakten utanför Egypten. Där finns det avbildade fartyg från 2000 f.kr.
Det är intressant att se hur utvecklingen av segelfartyg skiljer sig åt mellan Medelhavet och norra Europa. Medelhavets fartyg använde tidigt (och även fortfarande) sig av sk.latinsegel. Grovt förenklat kan man säga att det var trekantiga segel, ganska likt det som dagens fritidssegelbåtar använder. Det gjorde att de kunde segla närmare vindögat = det håll vinden kommer ifrån och blev lättare och snabbare att manövrera än de europeiska råseglarna.
Av någon anledning så spred sig de sk.latinseglen sig aldrig över till Europa, trots att de var överlägsna råseglen, utan där använde man sig av råsegel till dess att segelfartygsepoken i stort sett tog slut.
Det fartyg du har tänkt dig att skriva om liknar ganska mycket det äldsta kända fartyget från Europa den så kallade Doverbåten. Den byggdes ca 1500 år f.kr och man tror att den kunde rymma upp till 16 roddare och komma upp i en fart av 4-5 knop. (En knop är 1852 meter på en timme.). Det motsvarar ca. 9 km/tim. Principen är annars den att ett fartyg teoretiskt inte kan gå fortare i knop än vad det är långt i meter förutsatt att den har tillräckligt stora segel eller tillräckligt många roddare.
Det beror på att ju fortare fartyget går så blir bog- och aktervågen så stora att de ”klämmer” fast fartyget och bromsar upp det.
Om vi tänker att ”din båt” är tjugo meter lång så kan det maximal gå 20 knop = ca.37 km/tim.
Förutsatt att det blåser stormvindar åt rätt håll och att det inte finns några störande vågor, så kan ”din båt segla 3,7 mil på en timme. Mer realistiskt är nog att den kanske kan segla 1-2 mil på en timme.
Du är helt rätt ute att "ditt” fartyg kan likna ett vikingafartyg. Den stora skillnaden är att utsmyckningarna är olika, i synnerhet i för och akter, men du kan ju undvika att beskriva sådana detaljer. Jag tror att ”din båt” bör vara lite bredare än 2 meter. Kanske 3-4 meter.
Lycka till med din nya bok.
Hälsningar
Eric
|
Hej eric .Vad hette det största skeppet på 1800-talet
/ Hugo, 8 år från Hudiksvall
Hej Hugo
Det är en ganska svår fråga som du ställer, trots att den kan verka vara mycket enkel.
Vad är störst? Längden? Vikten? Hur mycket last den kunde ta? Och så vidare.
Syftar du på fartyg bygd av trä eller stål eller med spant (som revben) av stål och skrovet av trä? Är 1800-talet intressantast för dig?
Jag gör det enkelt för mig och berättar om flera stora segelfartyg.
1800-tal
Det största (längsta) segelfartyg som någonsin var byggt av trä var Great Republic som sjösattes 1853. Hon var 99 meter lång och 16,2 meter bred och hade fyra master. Hon brann upp på sin första seglats så ingen vet egentligen hur bra hon seglade.
1900-tal
Det största segelfartyget som byggts av stål i Hamburg Tyskland 1911 är Peking är 322 fot lång. Hon ligger numera helt renoverad vid South Street Seaport i New York.
Världens största segelfartyg någonsin hette France II. Hon sjösattes i Bordeaux 1912 just när de stora koleldade oceanångarna, bland andra Titanic, börjat ta över haven. Segelfartygen var billigare att bygga och därför tyckte många rederier och skeppsvarv att de trots att de var långsammare fortfarande var konkurrenskraftiga så länge de bara var stora nog. France II:s fulla längd från akter till spetsen av bogsprötet var 146,5 meter och skrovet mätte 135 meter. Hon var 17 meter bred. Skeppet seglade i fast linjetrafik från Frankrike till Italien och Nya Kaledonien, och vidare till USA över Stilla havet.
Nutid
Det byggs fortfarande stora segelfartyg bl.a. Royal Clipper som är en femmastad fullriggare byggd 2000. Det är världens största segeldrivna kryssningsfartyg och den första fullriggaren som byggts med Preussen från 1902 som förebild (L.ö.a 134 m | inkl. bogspröt 147 m | bredd 16,4 m | deplacement 11 150 ton | segelyta 6 806 m²
Royal Clipper ägs av den svenska affärsmannen Mikael Krafft och har plats för 228 passagerare. Skrovet påbörjades 1990 i Gdansk som motordrivet kryssningsfartyg. Ombyggnaden till segelfartyg leddes av konstruktören Zygmunt Choreń genom att bygga till den typiska fören och aktern av ett klipperskepp. Drottning Silvia döpte fartyget i Monaco år 2000.
Hälsningar
Eric
|
vad klättrade lord nelson i som yngre
/ anna-lena från skåne
Hej Anna-Lena
Förmodligen klättrade Horatio, som han hette i förnamn, i träd som alla andra barn.
Senare klättrade han också på karriärstegen. Han blev kapten på fregatten ”Hichinbrook” redan som tjugoåring.
Horatios far var kyrkoherde och hans mor dog då han bara var nio år. Redan som tolvåring, år 1770, gick han med i flottan tack vare hjälp av en morbror.
Under en resa till Nicaragua blev han sjuk i en febersjukdom och skickades hem till England.
När han tillfrisknade blev han kapen på fregatten ”Albemarle” som seglade bland annat i Öresund. 1783 åkte han till Frankrike för att lära sig franska. Det påstås att han under den tiden började att tycka illa om allt franskt.
1787 gifte han sig med doktorsänkan Fany Nesbit.
Han tjänstgjorde många år i Medelhavet.
Han var med om många sjöslag och förlorade både ett öga och en arm. Han var väldigt framgångsrik som befälhavare och blev nationalhjälte och utnämndes till konteramiral.
Han skilde sig från Fanny Nesbit och gifte sig med Lady Hamilton. Deras romans var på den tiden mer omtalat än bröllopet mellan prinsessan Viktoria och Daniel är i dag.
Den 21 oktober 1805 ägde ett våldsamt sjöslag rum utanför Kap Trafalgar. Då stridssignalen gick hissade Nelson den berömda signalen: "England expects that every man will do his duty" ('England förväntar sig att var man gör sin plikt").
Nelson utplånade så gott som totalt de förenade spansk-franska flottorna. Nelson blev dödligt sårad och stupade på sitt fartyg "Victory". När han låg för döden och fick veta att 18 fientliga skepp hade gett upp striden, yttrade han sina sista ord: "Thank God! I have done my duty." Vilket betyder ”Tack Gud! Jag har gjort min plikt.
Tack vare Nelson fick England sjöherraväldet över Europa.
Nelson står nu som staty på en hög pelare på Trafalgar Square i London.
Hälsningar
Eric
|
hej jag ska bila till italien jag har 2 frågor
1.jag är båträdd jag gillar inte att åka båt hur ska jag övervinna det?
2.finns det skepp som har gått under i det havet när man ska åka till italien?
/ kristina, 24 år från alvesta
Hej Kristina
Du har ställt två frågor. Jag börjar med din fråga om båträdsla. Det finns flera olika sorters rädslor. En rädsla kan bero på att man tidigare har råkat ut för någonting otäckt som har med hav att göra eller att någon man känner har råkat ut för något. En annan rädsla kan bero på att man inte har någon erfarenhet av båtfärder och inbillar sig allt tänkbart hemskt som kan inträffa. Vem har inte hört talas om Titanic och i modern tid Estonia? Jag gissar att din rädsla hör hemma i den senare sorten.
Då kan det vara tryggt för dig att veta att alla fartyg (inom Europa) inspekteras grundligt och regelbundet så att man skall vara säker på att allting fungerar, att livräddningsutrustning finns på plats och också fungerar o.s.v. Man har oerhört stränga regler, så du kan nog känna dig säker på fartyget och att besättningen är kunnig. Med all moderna teknik vet befälet var och när det kan bli oväder. De kan se på en dataskärm exakt var de befinner sig så risken att de skulle navigera fel är obefintlig.
Ihop med rädsla finns också rädsla för sjösjuka. Sjösjuka bottnar i att ballanssystemet kommer i oordning. Det hjälper om man står/sitter så att man kan se horisonten. Antingen att du sitter vid ett fönster eller om vädret tillåter det, att du står ute på däck, gärna så att du ser både fören på fartyget och horisonten. Undvik att dricka alkohol och fet mat om du tror att du har anlag för sjösjuka. Om du skall sova över känns det tryggare att boka hytt högre upp i fartyget. Om man tar de billigaste hytterna hör man ofta buller från maskinerna och man kan höra fartyget slå mot vågorna.
Om du känner dig sugen på något så är det bra att äta kex (av Marie-typ) och inte låta dig frestas av feta korvar m.m. Det finns receptfria medel mot sjösjuka som du kan köpa på apoteket som du kan ta innan du skall ut på sjön.
Jag misstänker att du skall till Sicilien eftersom du verkar vara tvungen att åka båt.
Din andra fråga var om det har förlist fartyg i Medelhavet kring Italien. Där är jag tvungen att svara att det har förlist fartyg på alla i hav i världen. De flesta förliste i historisk tid. I Modern är det mycket ovanligt med fartygsolyckor på grund av alla stränga regler och kontroller.
I Asien är det vanligare med fartygsolyckor p.g.a. att de inte har samma regler och säkerhetstänkande som Europa har.
Ta du och slappna av inför din resa. Att färdas med båt på Medelhavet är bland det trevligaste man kan göra. Medelhavet är lika blått och vackert i verkligheten som det ser ut i turistbroschyrerna.
Lycka till
Eric
|
hur många fartyg har sjynkit ???
/ tora jones, 10 år från molkom
Hej Tora
Det var nog den svåraste fråga jag någonsin fått. Det är ingen som vet hur många fartyg som har sjunkit eller som sjöfolk brukar säga, förlist. Men en sak är klar att det är många. Och det finns många olika orsaker varför fartygen sjönk. Här kommer några:
På den gamla tiden hade man inga eller dåliga sjökort så det var vanligt att man navigerade fel och gick på grund som trasade sönder fartyget så att det sjönk.
Det hände också att fattigt folk i land tände eldar för att lura kaptenen att tro att det var en fyr och så gick fartyget på grund och plundrades på sin last.
Det var också vanligt att fartygen gick under (sjönk) på grund av hårt väder. Det finns vissa områden som brukar kallas för skeppskyrkogårdar på grund av att så många fartyg förlist där. Den yttersta udden på Syd Amerika som heter Cape Horn är ett sådant ställe. Cape Horn är ökänt för sitt hårda väder och höga vågor.
De flesta som ägde fartyg var affärsmän som ville tjäna så mycket pengar som möjligt och slarvade med att sköta och underhålla fartygen och därför behövde det inte bli särskilt hårt väder för att fartygen skulle förlisa.(sjunka)
En annan orsak till att fartyg sjönk är att redaren (ägaren) medvetet lät fartyget sjunka. Man påstod att man hade värdefull last och lät försäkra den högt. I verkligheten hade man bara sten eller skräp ombord. Sedan när fartyget sjönk fick man ut stora pengar från försäkringsbolagen.
Till allt detta har vi alla fartyg som sjönk i krig.
Jag tror att det var få fartyg som fick ”dö en naturlig död” genom att man drog upp dem på land och högg sönder det och använde det material som var användbart. Resten fick bli ved att elda med.
De flesta fartyg sjönk nog på ett eller annat sätt oftast på grund av "ålderssvaghet". Kring varje sjöstad och i fartygsleder finns det många gamla vrak. En del av dem är utmärkta på sjökort. Det är populärt bland dykare att söka efter gamla fartygsvrak.
Hälsningar
Eric |
Hej!
Jag är inte så intresserad av fartyg men har 2 frågor: 1: åker du med båt/fartyg på havet? 2: om du har gjort det har du sett delfiner för jag är väldigt intreserad av dom!
Från en undrande tjej.
/ saga, 11 år
Hej Saga
Jodå jag åker gärna båt. Alla sorters båtar men helst vill jag segla för det är en härlig känsla att glida omkring på havet och bara höra naturliga ljud som vågor som slår mot båten. Fiskmåsar som skriker och vågtoppar som bryter i ett vitt skum med ett frasande ljud. Det är en härlig känsla att kunna färdas dit man vill bara med vindens hjälp och mina egna kunskaper om hur man bäst kan utnyttja den.
Jodå jag har sett delfiner i havet. Det var mellan Teneriffa och ön La Gomera. Det var en stor flock på ca. 20 delfiner. De var minst lika nyfikna på oss som vi på dem. Dom simmade bredvid båten en lång sträcka och ”småbusade” med oss. Det verkade som om de lekte ”tittut” med oss. Ibland gjorde några av dem stora hopp ur vattnet liksom för att imponera på oss. Det är en helt annan känsla av att få uppleva delfiner på deras ”hemmaplan” än att se dem i fångenskap. Efter ett tag tyckte de nog att vi var tråkiga som inte gjorde något skoj för att roa dem, så de bara försvann. Lika plötslig som de dök upp. Det är nog inte bara du som är fascinerad av delfiner. Många anser att de är det intelligentaste djuret som finns.
Du kanske skall bli delfinforskare när du blir stor. Det finns ännu mycket som vi inte känner till om delfiner.
Hälsningar
Eric
|
Hej!
Jag har blivit intresserad av pirater och undrar ungefär hur många män var det på ett skepp?
Sen så undrar jag hur såg en vanlig pirat på 1200-1400-talet ut?
Hur många kanoner fanns det ungefär på skeppen?
Hur långa och hur breda var skeppen?
Kan du länka till en sida där dom visar en ritning på piratskepp eller visa en bild själv?
MVH Daniel
/ Daniel, 12 år
Hej Daniel.
Din fråga är inte så helt enkel att svara på grund av att sjöröveriet har pågått under så lång tid och fartygen har förändrats mycket allt eftersom tiden har gått. Nu för tiden använder sig sjörövarna utanför Afrikas kust torpedbåts liknande fartyg.
Sjörövarnas ”affärsidé” var att segla i kapp handelsfartyg som hade värdefull last ombord och helst utan att skada fartyget ta sig ombord och övermanna besättningen. Den viktigaste egenskapen hos ett sjörövarfartyg var att det var snabbt så att de kunde segla i kapp fartyget som de ville plundra.
Handelsfartygen var oftast klumpiga för att kunna ta så mycket last som möjligt därför seglade de inte så fort. De hade sällan kanoner ombord, för en kanon på den tiden vägde ofta över ett ton styck och skulle ha tagit för stor del av fartygets lastkapacitet. Lastfartygen på 1200-1400-talet var ofta Koggar. En hög och ganska trög fartygstyp.
Sjörövarna på den tiden var sentida vikingar som var ute och jagade byten både till havs och till lands. Deras båtar var av typen klassiska vikingaskepp. Långa och ganska smala. Det är så att en båt kan inte segla fortare i knop än vad den är lång i meter. Därför var den tidens sjörövarfartyg långa, snabba och lättmanövrerade. Så att man kunde komma ikapp det andra fartyget och ta sig ombord med hjälp av änterhakar. Sedan var det svärden som gällde.
Allt eftersom tiden gick använde sjörövarna fortfarande samma taktik. Snabba fartyg så att man kunde segla ikapp sitt byte och kunna komma åt dess svagaste punkt nämligen aktern. Där hade nästan inga fartyg kanoner.
Sjöröveriets storhetstid var 1700-1800-talet. Den fartygstyp som var vanligt på den tiden var Baltimorklippern. Den hade ett lång och smalt skrov som klöv vattnet som en kniv och hade en helt annan typ av segelsättning än vad handelsfartygen hade. Deras segelsättning liknade ganska mycket den som moderna segelbåtar har i dag. Det gjorde att de kunde kryssa närmare mot vinden än deras byte. Man hade oftast 1-2 kanoner i fören och 1-2 i aktern. När man närmade sig bytet började en katt och råtta lek som sjörövarna oftast vann. Det var främst genom överlägsna segelegenskaper som gjorde att sjörövarna oftast vann. Inte mängden av kanoner.
Den bild som sjörövarfilmerna ger av fartygen är oftast helt fel. Där visar man stora och pampiga fartyg, men i verkligheten var sjörövarfartygen jämförelsevis ganska små.
Du kan se mer av dessa fartygstyper på de här länkarna:
http://en.wikipedia.org/wiki/baltimore_clipper
http://www.theshipslist.com/ships/descripions/balitomer.htm
En annan nyttig site är:
http://www.theshipslist.com/index.html
De är alla på engelska, men du vet säkert att man på GOOGLE kan trycka på en knapp så att man får texten översatt till svenska. Det blir ibland en ganska konstig svenska men den går att förstå.
Hälsningar
Eric
|
Hej Eric! Jag har en fråga. Kan du bäretta lite om wasaskeppet för mig. det verkar så intresant! från stina
/ Stina johansson, 9 år från skene
Hej Stina
Om man skall berätta historien om regalskeppet Vasa måste man nog börja att berätta historien från allra första början..
När Gustav II Adolf blev kung var den svenska flottan i dåligt skick. Den bestod av ca. 100 fartyg men de flesta var inte lämpliga för sjöstrid. Det var viktigt för Sverige att ha en stark flotta så att man kunde hävda sig mot rivalerna Polen och Danmark. För att bättre kunna hävda sig köpte man in några fartyg från Holland, men det räckte inte så man beställde ytterligare fartyg som skulle byggas av en holländsk skeppsbyggmästare Henrik Hybertsson. Det största av fartygen var Vasa.
På den tiden byggde man inte efter ritningar utan man använde sk. bestick som innehöll en sammanställning av diverse mått. Resultatet var i hög grad beroende på skeppsbyggmästarens kunnande och erfarenhet. Hybertssons planering av fartyget var nog helt riktig men problemet uppstod när Gustav II Adolf tvingade byggaren att gör fartyget större än vad som var tänkt för att få plats med två batteridäck. Vanligtvis hade man bara ett kanondäck. ( Våningar med kanoner uppradade). Kungen hade nämligen hört rykten om att danskarna hade byggt sådana fartyg. Problemet var att fartyget blev tungt och att de nedersta kanonluckorna kom nära vattenlinjen. Kanonerna vägde bara de 80 ton sedan tillkom fartygets egna vikt som var stor p.g.a. att fartyget var byggt av ek, som är ett mycket tungt träslag. Det behövdes mycket barlast ( vikt i kölen) för att ballansera upp fartyget men det fanns inte plats för det som man sjösatte fartyget med för lite vikt i botten på fartyget.
Fartygets stabilitet förbättrades inte av att kungen ville imponera på fiender och andra med ovanligt mycket och tung utsmyckning. Hon var ett av de största och tyngst beväpnade fartygen i världen på den tiden.
Innan Vasa togs i bruk gjorde man ett stabilitets test som innebar att 30 man fick springa från den ena sidan till den andra för att försöka att få det i gungning. Testet fick avbrytas på grund av att fartyget var på väg att kantra. Kungen fick kännedom om det misslyckade testet men beordrade ändå att fartyget skulle gå till sjöss.
Invigningen av Vasa inleddes med en gudstjänst i Storkyrkan den 10 augusti 1628. Många hade samlats för att se det nya fartyget lägga ut från kajen. Vasa hissade segel och man sköt salut. Svensk lösen ( två skott). Redan efter några minuters segling krängde skeppet till men rätade strax upp sig igen för kränga till en andra gång. Vattnet forsade då in genom de lågt placerade kanonportarna och Vasa sjönk utanför Beckholmen efter bara 20 minuters segling och i längd mätt ca. 1300 meter. Man tror att 50 människor dog av de ca. 200 som fanns ombord. Det blåste ca. 4 sek/m när Vasa förliste. Till och med en nybörjare i segling skulle tycka att det var lätt vind.
Efter förlisningen försökte man att bärga fartygen men misslyckades. Man lyckades dock bärga 61 av fartygets 64 kanoner. Vasa glömdes med tiden bort fram till dess en entusiast 1956 Anders Franzen återfann det. Tack vara det bräckta vattnet så hade inte skeppsmaskarna förstört fartyget. Något som annars händer där vattnet är saltare.
Man fann att skrovet var nästan helt intakt och att det var värt att bärgas. Bärgningen tog flera år och var ett samarbetsprojekt mellan marinen och Neptunbolaget.
Dykarbasen Per Edvin Fälting blev något av en rikskändis.
Vasa togs till en docka på Beckholmen där man började att undersöka Vasa och att konservera allt virke så att det inte skulle torka sönder och spricka. Man besprutade Vasa med konserveringsmedel i 18 år. Efter ytterligare konservering och återuppbyggnad kan man nu se fartyget på Vasamuseet på Djurgården. Vasa är det bäst bevarade 1600-talsfartyget i världen och är i dag en stor turistattraktion.
Kort om Vasas bärgning:
Vasa återfanns 1956.
Bärgningen började 1957.
Vasa kom upp hur havet 1961.
Fartyget impregnerades från 1961 - 1979
Hälsningar
Eric
|
hej erik jag har en fråga till dig. jag undrar hur många båtar vi har i sverige och hur gammal är den äldsta
/ leonora, 10 år från sverige
Det är en väldigt svår fråga du ställer på grund av att vad skall man räkna som båt. Är det en liten roddbåt eller ett stort lastfartyg?
Jag börjar med fritidsbåtar.
.
Sverige är en av världens båttätaste länder. Om man jämför hur många människor det går på en båt så ligger Sverige, Norge och Finland i världstoppen med ca.7 människor per båt. USA har 16, Holland, 50, Danmark 160, Tyskland 160 och Belgien har 1000 personer per båt.
I Sverige finns det över en miljon fritidsbåtar vilket betyder att nästan var sjunde innevånare har en båt. Det beror säkert på att vi har en väldigt lång kust med 60 000 öar. Om kan kunde sträcka ut kustlinjen till en rak linje så skulle det motsvara en femtedel av jordens omkrets
Av alla svenska fritidsbåtar är 35% små och öppna båtar med en liten motor.
20% är små öppna båtar utan motor typ roddbåt.
20 % av båtarna är så stora att man kan övernatta i dem.
De flesta båtar är motorbåtar.
Det finns ca. 12000 segel- och motorbåtar som är längre än 10 meter. Det motsvarar knappt 1% av alla båtar som finns.
Och så har vi fartygen.
Om du vill veta hur många skepp eller fartyg som finns i Sverige så blir det lite knepigt. För att en båt skall räknas som skepp/fartyg skall den vara minst 12 meter lång och ha en bredd av minst av 4 meter.
Det svåra blir att räkna ut om en båt är svensk. Om en båt ägs till 60% av svenskar och till 40 % av finnar och seglar under Panamas flagga vilken nationalitet skall den räknas som?
Hur många fartyg det finns i Sverige beror på vilken matematik man använder. Ett tysk sjöfartsinstitut har räknat fram att det finns 594 svenska fartyg så jag tycker att vi skall tro på dem.
Segelfartyg
Det finns fortfarande fartyg som huvudsakligen använder sig av segel. Det är fartyg som seglar med turister eller används för att utbilda sjömän. De flesta av dessa fartyg är medlemmar i Sveriges segelfartygsförening och för närvarande finns det 72 St. segelfartyg registrerade där.
Om den äldsta båten.
Du undrar också hur gammal den äldsta båten är. Då måste jag svara på hur gamla de äldsta bevarade båtarna är. Världens äldsta bevarade fartyg är farao Cheop´s så kallade båt. Den byggdes ungefär 2650 år f.kr och var över 40 meter lång. Den användes sannolikt aldrig som ett fartyg som färdades över haven utan får nog mer betraktas som en staty..
Man vet däremot att Farao Suhare skickade fartyg omkring 2500 f.kr både till Syrien och Östafrika. Kreta var sannolikt den äldsta sjömakten utanför Egypten. Där finns avbildade fartyg från 2000 f.kr.
Det äldsta kända fartyget från norra Europa är den sk. Doverbåten som byggdes ca. 1500 år f.kr. Man tror att den kunde rymma upp till 16 paddlare och uppnå en fart på 4-5 knop.
Jag hoppas att du tycker att du har fått svar på din fråga.
Hälsningar
Eric
|
Om du vet någonting om de indianer som Kristoffer Columbus kom till när han kom till San Salvador år 1492. De kallas Arawaker tror jag.
skulle uppskatta svar eftersom jag skriver en uppsats om honom i skolan.
Mvh // Axel
/ Axel Ekenstierna, 12 år från Linköping
Hej Axel
Som du vet är mina kunskaper störst kring det som flyter på vatten, men är man intresserad av fartygshistoria går det inte att undvika att man stöter på Columbus och vad han sysslade med i den nya kontinenten.
Han var nog inte den store och gode hjälte som han ofta framställs som. Hade han gjort samma saker idag hade han nog säkert hamnat i krigsförbrytartribunalen i Haag och blivit anklagad för folkmord.
Om vi börjar med din fråga så tror man att Arawakerna stammar från ett folk som kom vandrande från Sibirien och Alaska efter den sista istiden. De folkgrupperna vandrade sakta längre och längre söderut. Till det nu vi kallar mellan och Sydamerika. Det intressanta med denna folkgrupp var att de behöll och spred sitt språk till andra folkgrupper. Man kan säga att Arawakernas språk på den tiden hade samma funktion som engelskan har i dag. Arawakiskan omfattar ca.100 olika dialekter som bland annat fortfarande talas i Amazonas.
Så småningom flyttade också grupper av Arawaker ut på öarna där de levde i grupper om ca.200 personer i varje by. De var ett fredligt folk som var väl organiserade.
De enda fiender de hade före Columbus var Kariberna som var kannibaler och jagade bl.a. Arawaker som villebråd.
Arawakerna blev ett lätt byte för Columbus och hans efterföljare. Man gjorde dem till slavar och tvingade dem till hårt arbete i gruvor och liknande. De var inte fysiskt byggda för den typen av arbete så de flesta dog p.g.a. slaveriet. De få som gjorde uppror slog man ihjäl eller så dog de av sjukdomar som inkräktarna hade med sig. Från att det hade funnits 2-3 miljoner Arawaker (några forskare tror att det ha varit 8 miljoner) så hade folkstammen minskats ner till bara några tusen i mitten av 1600-talet på grund av Columbus och hans efterföljares övergrepp.
Så småningom började Arawakbefolkning sakta växa till sig på lite olika sätt och på olika platser. Bland annat förliste två slavskepp år 1635 utanför ön S:t Vincent i små Antillerna. Slavarna tog sig iland och möttes av Arawaker.
Mötet kom att bilda en ny kultur Garifuna. Språken blandades ihop med engelska och spanska blev och blev Garifunas eget. Nu räknar man att det finns ca.100000 Garifunas. De flesta lever kring kusten av Honduras och Belize. Ca.4000 lever i Guatemala.
Så svaret på din fråga om vad som hände med Arawakfolket var att de till största delen utrotades av Columbus och hans efterföljare och den lilla spillra som överlevde bildade tillsammans med förrymda slavar en ny folkgrupp Garifunas.
Arawakernas språk finns delvis bevarade av andra folkgrupper bl. annat i Amazonas. Det finns en svensk professor som heter Alf Hornborg (Lunds universitet) som särskilt har intresserat sig för Arawakfolkets språk i Amazonas.
Hoppas att du tycker att du har fått svar på din fråga. Vill du veta mer föreslår jag att du tar kontakt med Alf Hornborg som förmodligen är en av världens största experter på Arawaker och deras språk och historia.
Hälsningar
Eric
|
Vem uppfann kompassen?
/ Julia, 12 år från Vargön
Hej Julia
Vem som uppfann kompassen vet man inte men att den uppfanns i Kina är man ganska säker på. Det finns dokument som berättar att folket från Cheng 300 år f.kr använde en ”sydvisare” för att inte komma vilse när de sökte efter jade som var väldigt värdefullt på den tiden. De första kompasserna använde sig av den magnetiska järnmalmen magnetit.
Innan kompassen började att användas till sjöss hade den redan använts vid landfärder bland annat av kejsarnas magnetvagnar som hade en roterande docka vars ena utsträckta arm var magnetisk och pekade mot söder.
Senare förstod man nyttan av kompassen till sjöss. På 800-talet började kineserna att använda sig av den till sjöss. Tidigare hade man varit tvungna att segla efter stjärnhimlen eller solen.
Det var vanligt att man seglade efter polstjärnan. Med hjälp av en kvadrant (ett äldre astronomiskt vinkel mätnings instrument) mätte man höjdvinkeln vilket gjorde det möjligt att bestämma latituden (breddgraden) Den metoden fungerade hjälpligt i klart väder men inte när det var mulet.
Den första västerländska beskrivningen av en kompass gjordes av engelsmannen Alexander Neckham 1190. Det var en enkel konstruktion med en bit magnetiskt järn på ett halmstrå i en vattenskål. Från mitten av 1300-talet finns beskrivningar av en kompass med en kompasskiva upphängd på ett stift. Under 1800-talet fick den magnetiska kompassen den utformning den fortfarande har.
Till en början förstod man inte riktigt hur kompassen fungerade. Det fanns kaptener som förbjöd sin besättning att äta lök för man trodde att det skulle påverka kompassen.
Senare upptäckte och förstod man skillnaden mellan den geografiska och magnetiska nordpolen. Det var engelsmannen William Gilbert som på 1600-talet löste gåtan.
Det var kompassen som gav förutsättningen för alla upptäcktsfärder som exv. Columbus upptäckt av Amerika, upptäckten av Australien och Nya Zeeland m.m. Om man vill se någon nackdel med kompassen kan ju vara att vissa öar blev upptäckta som kanske hade tjänat på att förbli oupptäckta
Svagheten med den magnetiska kompassen är att den magnetiska nordpolen inte ligger på exakt samma ställe som den geografiska nordpolen. Det innebär att man får en så kallad missvisning. Ju närmare man är den geografiska nordpolen ju större blir missvisningen. På Grönland är den upp till 40 grader. I Sverige är missvisningen ganska liten. Från ett par grader plus i Haparanda till ett par grader minus på Västkusten. Missvisningen är utmärkt på moderna sjökort.
Idag finns det moderna navigationshjälpmedel som inte besväras av missvisning ex. GPS där man på en dataskärm kan se var man är med några meters felmarginal
Hälsningar
Eric
|
Hej, Eric!
Jag är medveten om hur egendomligt det kan tänkas låta, men jag kan inte motstå frestelsen att ställa några frågor om "fartyg" eftersom jag är i högsta grad nyfiken och behöver information för att jag helst föredrar att hålla mig borta ifrån felaktig fakta i de böcker jag arbetar med. De lyder i stil med detta:
1. Är folk medvetna om något namn för de stora fartygens beståndsdelar? Jag syftar på om det fanns något annat namn för "väggar", "golv", "tak" o.s.v.
2 . Jag antar att det fanns något form av "nät" man kunde ta sig ner för på vardera sida av båten? Eller kunde man bara ta sig därifrån med något i jolleväg, eller när de tänks gå iland?
/Med vänliga hälsningar Fanny.
/ Fanny, 13 år från Norra Sverige
Hej Fanny i norra Sverige.
Jag får en känsla av att du håller på att skriva en eller fler böcker som utspelas i sjömiljö och vill att läsaren skall uppleva att allt du skriver är korrekt. Det är en svår uppgift du har gett dig in på. För ombord har nästan varje fartygsdetalj sitt specifika namn. Som till exempel en fartygslucka med detaljer har ca. 15 namn. En fartygsmast består av flera delar med ca. 14 olika namn.
Man kan gå seglarkurser på Gladan och Falken och i deras broschyr står det att man måste lära sig namnet på alla de åttio tampar (rep) som man har ombord. Så du kan ana hur många fartygstermer som användes ombord på ett segelfartyg. Om du tänker skriva en sjöroman så är mitt tips att lägga tonvikten på person- och miljöbeskrivningar och inte fördjupa dig för mycket i fartygsdetaljer. Det är lätt att det blir fel och någon fartygskunnig skulle säkert reta sig på dessa. En bok som du skulle kunna ha nytta av och därför bör låna på ditt bibliotek är Nautiskt bildlexikon. (Om biblioteket inte har den så tar de säkert gärna hem den.) Där kan du lätt hitta de flesta namn i beskrivande teckningar.
Du frågade vad båtens väggar heter = skott
Golv = däck ( ofta med en precisering i form av för- akter eller mellandäck o.s.v.) Golv kan även heta durk. Säng heter koj. Köket heter kabyss eller pentry.
England var den dominerande sjönationen och därför är det många termer som är på engelska. Man har helt enkelt inte brytt sig om att översätta dem. Ex. många av de knopar som användes ombord har fått behålla sin engelska namn.
Du undrade också har man tog sig ombord på båten eller därifrån. Om fartyget låg vid en brygga så använde man sig av en landgång. Om fartyget låg ute till havs och man skulle klättra ner till en jolle, eller liknande, använde man sig av en repstege. I strid använde man sig av ett äntringsnät som kan liknas med ett mycket grovmaskigt fisknät för att många soldater skulle kunna klättra samtidigt.
Som du förstår är det omöjligt för mig att räkna upp alla fartygstermer som finns (det handlar om flera tusen). Antingen så får du låna den bok jag föreslog eller någon likartad eller så får du ställa en ny fråga till mig där du exakt talar om vilka ord du vill ha ”översatt” till sjömansspråk.
Lycka till
Eric
|
|