|
Panelen svarar
 Här är de frågor som har besvarats inom ämnet segelsjöfart. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.
Här kan du ställa en egen fråga till Eric Wickenberg om segelsjöfart!
hej jag håller på med ett so arbete och skulle behöva hjälp med en fråga.
Vilka konsekvenser av upptäcktsresorna kan du se spår av i vår nutid.
skulle vara tacksam för svar:)
/ Alice, 14 år från västra götaland
Hej Alice.
För att utförligt kunna svara på din fråga behöver man nog minst skriva 100 böcker. Konsekvenserna av gamla upptäcktsresor finns runt omkring oss överallt.
Vi kan göra ett omvänt tankeexperiment:
Tänk att vi hade ett historiesuddgummi som kunde sudda bort alla upptäckare och de länder de upptäckte. Då skulle vi för det första inte ha ngt. suddgummi för gummi kommer från de länder som upptäcktes. Vi skulle inte känna till Amerika, Australien, Nya Zeeland , Sydamerika och många andra länder.
Bort med Koreanska kläder, Amerikanska filmer, bilar, hamburgare m.m.
Inget kaffe och kakao från Syd-Amerika.
Vi skulle inte åka till Thailand på semester utan det fick sannolikt bli Danmark i stället.
Vi skulle inte ha engelska som första språk utan sannolikt skulle det ha blivit tyska.
Som du förstår går det nästan inte att ringa in konsekvenserna om Columbus och hans kollegor inte gjort sin upptäckter för de är så stora och omfattande.
Den utveckling som har skett i världen under de senaste 500 åren har till stora delar skett tack vare/på grund av upptäcktsresor som gjorts.
Hade inte Columbus upptäckt Amerika hade någon annan gjort det en tid senare.
Så den utveckling som har skett har i stort sett varit oundviklig.
Du kan för skoj skull titta dig omkring i ditt eget rum och göra en lista på saker/företeelser som inte skulle ha funnits där om länderna de kommer ifrån inte hade upptäckts.
Jag lovar dig att det kommer att bli en mycket lång lista.
Hälsningar
Eric
|
hejhej!
ska skrva en uppsats om christofer columbus i skolan, mne behöver några bra frågor till det. inte typ: när var han född? vad fick vi från columbus resor? hur gamal blev han osv osv osv. vill ha braaaaa frågor men ändå så att man inte behöver skriva hur långa svar som helst utan kanske en halv sida eller lite mer.
tack på förhand!
mvh ella
/ ella, 13 år från stockholm
Hej Ella
Jag har fått hur många frågor som helst om Columbus. Om du vill ha idéer så kan du gå in och titta på tidigare besvarade frågor och skriva Columbus som sökord.
Jag fick tre frågor från en pojke som du kanske kan använda som frågeställningar till din uppsats.
Hans frågor var:
1. vad ville han upptäcka?
2. Var fick han pengar så att han kunde bygga och utrusta sina skepp?
3. Vilka resor gjorde han, vad fann han, vad visste han om jorden och vilka vägar tog han?
Hälsningar
Eric |
Hej
sjömänen vad hade det för saker att göra?
och vilkor
???
/ ellie, 11 år från sverige
Hej Ellie
Tiden för segelfartyg varade under mer än 1500 år så jag försöker att svara utifrån den period när segelsjöfarten var som störst d.v.s. 1800-talet.
Ombord på större fartyg fanns det flera olika yrkesmän. Segelmakare som lagade och sydde nya segel. Timmermän som reparerade fartyget efter slitage och stormskador. Kockar och mässkallar. Matoroser med olika lång erfarenhet som skötte seglen. Höll riggen i skick.
Till sist har vi befälen kapten och styrman som hade ansvaret ombord och skötte navigationen.
Det var oftast fattiga bondpojkar som blev sjömän. De hade att välja mellan att bli drängar eller att gå till sjöss. En sjöman tjänade bättre och så fanns ju drömmar om att få se spännande länder och kanske finna lyckan.
Den sjömansromantik man sjunger om i sånger fanns inte i verkligheten. Att vara sjöman var ett hårt arbete. Man arbetade oftast i fyra timmars pass som oftast var uppdelade så här:
00.00 - 04.00 Hundvakt
04.00 - 08.00 Dagvakt
08.00 - 13.00 Förmiddagsvakt
13.00 - 19.00 Eftermiddagsvakt
19.00 - 00.00 Första vakt
Man arbetade fyra timmar och var ledig (kunde då sova ) i fyra timmar och sedan arbetade man fyra timmar och så vidare. Besättningen var i princip uppdelade i två arbetslag.
Ombord på mindre fartyg måste en matros kunna utföra alla arbeten ombord. Från att trimma segel, reva segel (minska segelytan när det blåste för hårt), stå till rors, laga och vid behov sy nya segel, byta ut slitna rep och göra allmänt underhåll på fartyget.
De flesta sjömän var mellan 15 till 30 år. En sjöman måste kunna klättra snabbt upp i riggen och utföra hårt och krävande arbete. Dödligheten var stor bland sjömännen genom olyckor och sjukdom.
Sjömännen bodde i skansen som oftast låg framför masten. Ibland fanns där väggfasta kojer som då fördelades efter sjömannens ålder och rang. På andra fartyg fick man sova i hängkojer som hängdes undan på dagen för att man skulle få bättre plats.
Det var väl si och så med hygienen ombord. Sjömännen sov i sina arbetskläder. Toaletter fanns inte så man fick uträtta sina behov där man tyckte att det var lämpligt. Därför drabbades sjömännen ofta av sjukdomar och bristen på färsk föda gjorde att man fick skörbjugg som gjorde att man bl.a. tappade tänderna och ofta till slut dog.
På långa resor tog man med för många sjömän för man visste att i värsta fall kunde nästan hälften dö av sjukdomar och olyckor.
Livet ombord var hårt men livet i land var inte så mycket bättre.
Hälsningar
Eric
|
Hej Eric! Jag skulle vilja veta vad Bartolomeus Dias upptäckte och vad han är mest känd för. Också undrar jag hur hans namn egentligen stavas.
/ Hedda, 13 år från Stockholm
Hej Hedda
Det är nog första gången jag får en fråga om Diaz vilket är trevligt. Diaz var en genuin sjöfarare och inte som många andra ”upptäckare” äventyrare och affärsmän.
Bartolomeu Dias föddes år 1450. Hans namn stavas på många olika sätt, bland annat Bartholomew Dias, Bartolomeo Diaz och Bartholomeus Diaz.
Man tror att Dias kom från en lång släkt av sjöfarare och hade gjort grundliga studier i navigation och astronomi. Han fick 1486 i uppdrag av kung Johan att finna Afrikas sydligaste punkt. Att finna denna rutt var viktigt för Portugal, därför att oron i det Mongoliska väldet hade stängt handelsrutterna landvägen till fjärran östern.
Dias fick befälet över en flotta av tre skepp, och lämnade Lissabon år 1487 efter 10 månaders förberedelser. Dias använde en ny strategi, han lät ett av de tre skeppen fungera som rent förrådsskepp, vilket gjorde att flottan kunde vara till sjöss längre tid. Dias bror, Pedro, var kapten på förrådsskeppet.
Dias tog också med sig flera afrikanska tolkar som hade bott i Europa, vilka skulle hjälpa honom att upprätta handel med afrikaner.
Expeditionen seglade söderut i fyra månader, och stannade längs vägen för att bedriva handel. Han hamnade i en fruktansvärd storm i 13 dagar. När stormen bedarrade befann han sig ungefär 30 mil öster om Godahoppsudden utan att förstått att han hade rundat udden.
Invånarna i området försökte driva bort inkräktarna med stenkastning och de hade inte hunnit kasta många stenar innan Bartolomeo Dias sköt en av dem med ett armborst, då flydde de.
Bartolomeo Dias fortsatte och kunde till sin stora glädje se att kusten sträckte sig åt nordöst så långt ögat nådde. Dias fortsatte till och ville fortsätta in i Indiska Oceanen. Men nu hade besättningen fått nog, de var mycket trötta och hungriga och övertalade Dias att vända åter till Portugal.
Det var på tillbakavägen Dias fick syn på den efterlängtade udden. Han gav udden namnet "Stormarnas udde" på grund av de stormar de råkat ut för, men kung John II döpte senare om den till Godahoppsudden, eftersom upptäckten av udden innebar att det nu fanns gott hopp om att finna vägen till Indien.
I Portugal erkände man inte honom som uddens upptäckare. Ändå utnämndes han 1494 som ansvarig för bildandet av en ny fartygsflotta, som skulle försöka nå Indien via Godahoppsudden.
Vasco da Gama var utsedd att leda expeditionen med Dias ombord så långt som till Kap Verde-öarna, där Dias på order av den nye portugisiske kungen Manual skulle etablera handelsstationer i vad som idag är Moçambique.
Da Gama fortsatte och fann vägen till Indien.
I mars 1500 gav sig Dias ut på sin sista upptäcktsresa. De kom till Sydamerika och gjorde den första dokumenterade europeiska landstigningen i Brasilien.
Efter att de hade lämnat Brasilien hamnade flottan i svår storm. Fyra av skeppen gick under, däribland Dias fartyg, vilket kostade honom livet.
Hälsningar
Eric
|
Hej jag behöver lite mer fakta om frågan!
Konsekvenserna av Magellans resor?
/ Olle, 13 år från Karlskrona
Hej Olle
Det är svårt att svara någorlunda kortfattat på din fråga. Man skulle behöva skriva flera böcker för att du skall få alla tänkbara fakta.
Tack och lov så finns det redan tre böcker skrivna om Magellan och de finns på ditt Bibliotek i Karlskrona.
De heter:
- Han som följde Magellan
- Magellans världsomsegling
- Magellan
Konsekvenserna av Magellans resor var att fler länder insåg möjligheterna som låg i att upptäcka nya områden, nya handelsvägar och få fler handelspartner.
Mitt tips är att du går till biblioteket och lånar dessa böcker. Då får du säkert fylliga svar på alla dina frågor.
Hälsningar
Eric |
Vad var syftet med Magellans resor?
/ Garmian Kardashian , 25 år från Kurdistan(finns inte)
Hej Garmian
Ferdinand Magellan föddes 1480 i Sabrosa i Portugal och dog 27 april 1521 på ön Mactan i Filippinerna. Han var en portugisisk sjöfarare och upptäcktsresande som seglade för både Portugal och Spanien.
Han gjorde tre upptäcktsresor förutom ett stort antal sjöfärder för Portugal innan han kom i onåd och blev spansk medborgare. Han var en av de mest erfarna av alla sjöfarare och användes också av sina regeringar som problemlösare och diplomat.
Han var den förste att segla från Europa västerut till Asien och han var den som namngav Stilla havet. Han var också den förste att segla jorden runt, om än inte i samma resa. I en tidig resa seglade han från Europa österut till Indonesien och i sin sista resa nådde han samma longitud från andra hållet.
Magellan hade kännedom om portugisiska kartor som fanns i sjöfartsarkivet med antydningar att det fanns en förbindelse mellan Atlanten och Stilla havet i Sydamerika. Troligtvis var det viken vid Rio de Janeiro eller mynningen av Río de la Plata som blev av kartans skapare misstolkad som sund. Magellan bestämde sig därför att segla västerut för att hitta en väg till Kryddöarna. Han var övertygat om att dessa öar tillhörde den världsdel som 1494 tilldelades Spanien.
Magellan hittade betydelsefulla vänner för genomförandet av sin plan, bland annat astronomen Ruy Faleiro, föreståndaren av ett viktigt handelshus och kardinalen Juan Rodríguez de Fonseca.
Den 22 mars 1518 undertecknade Magellan i Valladolid ett fördrag med Karl I av Spanien över fem fartyg för en resa mot Stilla havet. Om resan lyckas skulle Magellan och Ruy Faleiro tjäna en femtedel av inkomsterna.
Deras familjer fick tillåtelse att tillsätta guvernörer i de nyupptäckta områdena. Dessutom försäkrade kejsaren att ingen annan person får rättighet att utföra samma resa under loppet av tio år. Resan betalades till största del av den spanska kronan och rederiet Cristobal de Haro.
Syftet med Magellans upptäcktsresor var som alltid möjligheter att skaffa sig en förmögenhet.
Hälsningar
Eric
|
HEJ! Har en fråga om Vasco Da gama
Vilka blev konsekvenserna av Vasco Da Gamas resa!???
/ Ior, 30 år från Irak
Hej Ior
Drivkraften bakom européernas upptäcktsfärder var att få del i handeln med Asien.
Européerna hade dåliga kunskaper om länderna i Asien, men genom upptäckare som venetianen Marco Polo (ca 1254-1324) och araben Ibn Battuta (ca 1304-1368) fick man en del kunskaper om Kina och Indien.
Vetskapen om Asiens rikedomar lockade många att försöka finna bättre vägar till Indien. Landvägarna kontrollerades dock av starka islamiska makter som det Osmanska riket, så européerna fick försöka att finna sjövägar.
Vasco da Gama var den förste att finna en sjöväg till Indien. da gama letade sig söderut längs Afrikas kust, rundade Godahoppsudden i söder och anlände år 1498 till staden Calicut i Indien.
Den muslimska lokalbefolkningen var ytterst ovillig att handla med européerna, men da gama lade märke till att de fartyg de stötte på saknade samma slags kanoner som de europeiska. da gama använde därför sin vapenmakt till att hota lokalbefolkningen och tvinga dem till handel.
Det räckte inte med ekonomiska motiv till att göra långa upptäcktsresor. Det behövdes både tekniska och tankemässiga förutsättningar för att långa sjöfärder skulle bli möjliga att genomföra. En viktig sådan förutsättning var att kunna hitta vägen.
Här hjälptes européerna av kartritningsteknik från Kina, som blev mer tillgänglig tack vare produktion av papper samt förmågan att trycka böcker. Även papperet och boktryckarkonsten hade kommit från Kina via mongolerna till Europa, liksom kompassen, som också var till stor hjälp. Navigeringskonsten förbättrades tack vare persiska astronomers kartläggning av stjärnhimlen.
Effekten av da Gamas upptäcktsresor blev att flera länder började med handel sjövägen. Varorna från österlandet blev billigare och i och med det ökade handeln och de rika blev ännu rikare.
Hade inte Vasco da Gama gjort sin upptäcktsresa till Afrika och slutligen till Indien hade någon annan gjort det inom bara några årtionden. Det låg helt i tiden. Resultatet hade sannolikt blivit det samma för eftervärlden
Hälsningar
Eric |
Hej! Jag håller på med en uppsats om Columbus och hans upptäckt av Amerika. Vad är det vi har idag som kanske inte funnits annars, om Amerika inte blivit upptäckt?
En annan fråga jag har är:
vilka ideer föddes i franska revolutionen som är viktiga idag?
/ Emma , 17 år från Stockholm
Hej Emma
Det är en knepig fråga du ställer och man kan bara gissa sig till ett svar.
Om man vill vara ironisk kan man tänka sig att vi skulle ha sluppit Vietnamkriget , kriget i Irak och flera andra krig. Och att världen mer eller mindre styrs från USA.
Men jag tror att vi inte skulle ha märkt någon större skillnad. De varor - frukter – och maskiner vi ser som typiskt amerikanska skulle sannolikt uppfunnits någon annanstans och kaffet skulle ha kommit från Afrika. Bomullen skulle ha kommit från Egypten och Hollywoodfilmerna skulle ha gjorts i Bollywood i Indien.
Världen skulle sett ut på ett annat sätt och den politiska situationen skulle ha varit annorlunda.
Men jag tror att en värld där Amerika inte hade upptäckts skulle inte vara en sämre plats att leva i.
Du kan ju själv ”spåna fram” hur du tror att världen skulle sett ut utan ett Amerika.
Franska revolutionen är inte riktigt mitt ämne men jag kan nog ändå ge dig ett kort svar. Franska revolutionen var början till slutet på kungarnas och adelns maktposition och den lade också grunden till de tankar om demokrati som de flesta länder i dag tar som självklara.
Hälsningar
Eric
|
Vilka blev konsenkvenserna av magellan?
/ Olle, 13 år från Karlskrona
Hej Olle
Ferdinand Magellan, egentligen Fernão de Magalhães, född 1480 i Sabrosa, Portugal och dog den 27 april 1521 på ön Mactan, Filippinerna.
Han var en portugisisk sjöfarare och upptäcktsresande som seglade för både Portugal och Spanien.
Han var den förste att segla från Europa västerut till Asien och han var den som namngav Magellans sund i Stilla Havet. Han var också den förste att segla jorden runt, om än inte i samma resa. I en tidig resa seglade han från Europa österut till Indonesien och i sin sista resa nådde han samma longitud från andra hållet.
Det finns en tydlig skillnad mellan Columbus och Magellan. Columbus syfte med sina resor var att finna förmögenheter och viss mån erövra landområden. Européerna ansåg sig överlägsna ursprungsbefolkningen och tyckte sig ha rätt att göra vad de ville med dem.
Columbus och hans efterföljare gjorde sig skyldig till oerhörda övergrepp mot urbefolkningen och utrotade nästan hela folkstammar och kulturer.
Magellan var mest upptäcktsresande och ville upptäcka nya landområden och sjövägar. Han ägnade sig även åt viss handel och var ganska mån om att hålla sig väl med innevånarna i de länder han ”upptäckte”.
Naturligtvis gjorde han vissa övergrepp men det var lite i tidens anda.
I den mån mMgellan påverkade befolkningen i de länder han upptäckte så var det att han öppnade upp handelsvägar och fick igång handel mellan länder som tidigare inte haft någon eller liten kontakt med varandra.
Hälsningar
Eric |
Hej! Jag har två frågot om Vasco da Gama! 1. Vad betyder hans Indien resa för oss idag? gjorde han något speciellt under den resan som är viktigt idag? 2. Hur blev det med Vasco da Gamas förhandlingar han skulle göra påvägen till Indien och när han kom fram till Indien?
Mvh Eric
/ Eric, 13 år från Sverige
Hej Eric
da Gamas resor betyder ingenting för oss i dag. Om inte han hade funnit sjövägen till Indien så hade någon annan gjort det några decennier senare.
Du undrar hur förhandlingarna gick. Före da Gamas resa hade det Ottomanska riket monopol med all handel med västerlandet.
Eftersom da Gamas fartyg hade kanoner och inte motståndarna så hade han att klart övertag i förhandlingarna och fick igång en viss handel.
Efter da Gamas resor så kom handeln på allvar igång med både Afrika och Österlandet.
Hälsningar
Eric |
Hej eric, jag behöver 2 frågor som jag kan besvara på i min uppsats och det ska handla om Ferdinand Magellan. Två utvecklade frågor som man kan hitta fakta på och frågorna ska ta 2 sidor på datan fast du behöver inte besvara på frågorna
/ Muhammed, 13 år från Sverige
Hej Muhammed
Jag har nyligen svarat på en likartad fråga. Om du går in på "panelen svarar" och skriver i frågerutan : Magellan så får du fram svaret.
Hälsningar
Eric |
Hej jag kommer från wämöskolan, Jag behöver exempel på några frågor om Ferdinand de Magellan som jag kan besvara i min uppsats,
MVH
/ Lars, 14 år från Stockholm
Hej Lars
Ferdinand Magellan hette egentligen Fernão de Magalhães och föddes 1480 i Sabrosa, Portugal och dog den 27 april 1521 på ön Mactan, Filippinerna.
Han var en portugisisk sjöfarare och upptäcktsresande som seglade för både Portugal och Spanien.
Han var den förste att segla från Europa västerut till Asien och han var den som namngav magellans sund i Stilla Havet. Han var också den förste att segla jorden runt, om än inte i samma resa. I en tidig resa seglade han från Europa österut till Indonesien och i sin sista resa nådde han samma longitud från andra hållet.
En fråga som du kan besvara i din uppsats är att jämföra skillnaderna i drivkraften bakom Columbus och Magellans upptäcktsresor. (Orsakerna till varför de gjorde sina resor och även jämföra dem som sjömän/personer)
Du kan också jämföra resultatet (följdverkningarna)av de bådas upptäcktsresor.
Hälsningar
Eric
|
Vad var syftet med Christofer columbus resa?
/ Markus, 15 år från Sverige
Hej Marcus
Columbus kämpade länge för att få någon som finansierade hans resa
till Indien. Han trodde att man skulle kunna segla mot väster och finna en kort sjöväg till Indien. (Det var därför han kallade urinnevånarna i Amerika för indianer.)Det trodde han att han hade gjort ända fram till sin död.
Varor från Orienten hade varit mycket dyra p.g.a. att de måste fraktas landvägen bl.a. på kameler. Om man fann en kort sjöväg till Indien skulle varorna bli billigare och affärsmännen skulle bli mycket rika.
Hälsningar
Eric |
Varför reste Marco Polo till kina?
/ Leila, 13 år från Sverige
Hej Leila
Orsaken till att Marco Polo reste till Kina är ganska naturlig. Hans pappa och farbror var handelsmän och hade varit i Kina en gång tidigare.
När det blev dags för dem att göra en andra resa följde unge Marco med.
Han blev kvar i Kina i 27 år. Han blev en mycket värdefull rådgivare till de styrande så att det var med stor ovilja de till slut gav honom tillstånd att resa hem till Europa.
Hälsningar
Eric |
God dag
Hur blev Marco Polos resa till Kina Känd
/ Mauren, 63 år från Somalien men bor i Sverige
Hej Mauren
Efter hemkomsten till Venedig känner man inte till Polos öden förrän 1298. Han var då befälhavare på ett venetianskt fartyg som förlorade en sjöstrid mot Genua och blev tillfångatagen och förd till Genua.
Under sin ettåriga fångenskap där dikterade han sina reseskildringar för en medfånge.
Det är genom dessa berättelser som västvärlden fick kunskaper om Orienten och inte minst dess rikedomar som lockade många att vilja resa dit.
Marco Polo beskrev i sina berättelser Kinsai som på den tiden var världens största stad med dess milslånga gator, ett enormt stort torg och 12 000 broar som gick över dess kanaler.
Han skildrade den rika kryddmarknaden i Zaiton vid Fukiensundet och öriket Zipangu, där ädla metaller fanns i sådant överflöd att det kungliga palatset var täckt med guldplåt.
Många betraktade Marco Polos berättelser som skrönor och påhitt, men några trodde på det han berättade. Bland annat Columbus, som förde ett latinskt exemplar av polos bok med sig på sin första resa som han trodde skulle föra honom till Indien.
Hälsningar
Eric
|
Hej jag heter Garmian och jag har en uppsats om Marco Polo och jag behöver hjälp för att jag har svårt med att hitta fakta om dessa frågor 1:Hur gick Marco Polo's första resa till och tillbaka 2:Vad för nyhet fick vi från hans resoroch upptäckter.
/ Garmian, 13 år från Sverige,Karlskrona
Hej Garmian
Jag har nyligen besvarat samma fråga som din (troligen från en klasskamrat). Om du går in på "fråga panelen" och klickar på tidigare besvarade frågor och skriver in Marco Polo i frågerutan så får du ett fylligt svar på dina frågor.
Lycka till med ditt arbete.
Hälsningar
Eric |
Hej! Jag undrar varför James cook blev sjöfarare?
/ Adam Leidholm, 99 år från sri lanka
Hej Adam
James Cook föddes i Yorkshire den 28 oktober 1728 och började tidigt arbeta i hamnen. Ett tag lastade han kol på skepp. Han studerade matematik på sin fritid och lärde sig sjömansyrket snabbt.
Vid 27 års ålder blev han erbjuden att bli befälhavare på ett eget fartyg men Cook tackade nej och sökte sig i stället som frivillig till marinen där han blev en så kallad ”Master”, en ung styrman. Han gjorde en snabb karriär inom den engelska flottan.
Det var James Cook som upptäckte Australien och Nya Zeeland. Cook blev berömd som utforskare av Stilla Havet under tre långa expeditioner. Cook var pionjär som kartläggare och vetenskapsman.
Genom sin mänskliga behandling av männen ombord och genom sin kamp mot den förödande sjukdomen skörbjugg var han en föregångsman. Under sin andra resa, då han seglade en sträcka motsvarande 2½ gånger runt jorden, dog bara 1 man av 118.
Cook utforskade och kartlade mest i haven kring Australien, Sydamerika och Antarktis. Cook var inte bara sjöfarande utan var också väldigt intresserad av astronomi.
När Cook kom till Australien berättade många att de sett ett konstigt djur. När de frågade urinvånarna vad djuret hette svarade de ”kangaroo” vilket betyder ”jag vet inte”, och det var så kängurun fick sitt namn. Det var Cooks sjömän som var de första västerlänningar som lät tatuera sig. De stötte på tatueringskonsten på Tahiti och nästan alla sjömän ombord ville tatuera sig.
Sjömännen under segelfartygens tid trodde på skrock. Bland annat trodde de att den stora sjöfågeln albatross bar omkring på döda sjömäns själar. Därför var det strängt förbjudet att döda albatrosser. Om man gjorde det skulle man drabbas av ett hemskt öde. Som bevis hade man bland annat James Cooks död.
Kvällen innan han mördades av infödingar på Hawai åt han albatross till middag.
James Cook dog den 14 februari 1779 .
Hälsningar
Eric |
Hej eric, jag undrar om du kan hjälpa mig med att skriva en vetenskaplig uppsats. Jag skriver om Ferdinand de Magellan och skulle du kunna komma på två bra frågor om magellan, de två frågorna jag ska hela min uppsats gå ut på. Men att det finns bra svar på frågorna som jag kan hitta.
/ Pontus, 15 år från Sverige
Hej Pontus
Ferdinand magellan hette egentligen Fernão de Magalhães och föddes 1480 i Sabrosa, Portugal och dog den 27 april 1521 på ön Mactan, Filippinerna.
Han var en portugisisk sjöfarare och upptäcktsresande som seglade för både Portugal och Spanien.
Han var den förste att segla från Europa västerut till Asien och han var den som namngav magellans sund i Stilla Havet. Han var också den förste att segla jorden runt, om än inte i samma resa. I en tidig resa seglade han från Europa österut till Indonesien och i sin sista resa nådde han samma longitud från andra hållet.
En fråga som du kan besvara i din uppsats är att jämföra skillnaderna i drivkraften bakom Columbus och Magellans upptäcktsresor. (Orsakerna till varför de gjorde sina resor och även jämföra dem som sjömän/personer)
Du kan också jämföra resultatet (följdverkningarna)av de bådas upptäcktsresor.
Hälsningar
Eric |
Hej! Har en fråga om Vasco da gama
Vilka blev följderna att han åkte till Indien?
/ Simon, 14 år från Stockholm
Hej Simon
Drivkraften bakom européernas upptäcktsfärder var att få del i handeln med Asien.
Européerna hade dåliga kunskaper om länderna i Asien, men genom upptäckare som venetianen Marco Polo (ca 1254-1324) och araben Ibn Battuta (ca 1304-1368) fick man en del kunskaper om Kina och Indien.
Vetskapen om Asiens rikedomar lockade många att försöka finna bättre vägar till Indien. Landvägarna kontrollerades dock av starka islamiska makter som det Osmanska riket, så européerna fick försöka att finna sjövägar.
vasco da gama var den förste att finna en sjöväg till Indien. da gama letade sig söderut längs Afrikas kust, rundade Godahoppsudden i söder och anlände år 1498 till staden Calicut i Indien.
Den muslimska lokalbefolkningen var ytterst ovillig att handla med européerna, men da gama lade märke till att de fartyg de stötte på saknade samma slags kanoner som de europeiska. da gama använde därför sin vapenmakt till att hota lokalbefolkningen och tvinga dem till handel.
Det räckte inte med ekonomiska motiv till att göra långa upptäcktsresor. Det behövdes både tekniska och tankemässiga förutsättningar för att långa sjöfärder skulle bli möjliga att genomföra. En viktig sådan förutsättning var att kunna hitta vägen.
Här hjälptes européerna av kartritningsteknik från Kina, som blev mer tillgänglig tack vare produktion av papper samt förmågan att trycka böcker. Även papperet och boktryckarkonsten hade kommit från Kina via mongolerna till Europa, liksom kompassen, som också var till stor hjälp. Navigeringskonsten förbättrades tack vare persiska astronomers kartläggning av stjärnhimlen.
Effekten av da gamas upptäcktsresor blev att flera länder började med handel sjövägen. Varorna från österlandet blev billigare och i och med det ökade handeln och de rika blev ännu rikare.
Hade inte vasco da gama gjort sin upptäcktsresa till Afrika och slutligen till Indien hade någon annan gjort det inom bara några årtionden. Det låg helt i tiden. Resultatet hade sannolikt blivit det samma för eftervärlden
Hälsningar
Eric |
Hur var Marco Polos resa till Kina och tillbaks?
/ Muhammed Rxhellpar, 14 år från Albanien men bor i Sverige
Hej Muhammed
Marco Polo var den förste europé som lärde känna Fjärran östern.
Marco Polos far och farbror Maffeo var venetianska köpmän av adlig börd, och hade i början av 1260-talet gjort en landresa till Kina.
Där träffade de Khubilai Khan, som var ståthållare i Cambuluc (Peking). Han lät bröderna återvända som sina sändebud till påven och bad att denne skulle sända bildade män till khanen för att undervisa hans folk i kristendom och västerlandets kultur.
År 1269 återkom bröderna, och påbörjade återresan till Kina åtföljda av den unge Marco.
Marco Polo var i Fjärran östern i 24 år. Dåvarande khanen ville inte släppa iväg honom men till slut fick han tillåtelse att resa hemåt.
Efter hemkomsten till Venedig känner man inte till polos öden förrän 1298. Han var då befälhavare på ett venetianskt fartyg som förlorade en sjöstrid mot Genua och blev tillfångatagen och förd till Genua.
Under sin ettåriga fångenskap där dikterade han sina reseskildringar för en medfånge.
Det är genom dessa berättelser som västvärlden fick kunskaper om Orienten och inte minst dess rikedomar som lockade många att vilja resa dit.
Marco Polo beskrev i sina berättelser Kinsai som på den tiden var världens största stad med dess milslånga gator, ett enormt stort torg och 12 000 broar som gick över dess kanaler.
Han skildrade den rika kryddmarknaden i Zaiton vid Fukiensundet och öriket Zipangu, där ädla metaller fanns i sådant överflöd att det kungliga palatset var täckt med guldplåt.
Många betraktade marco polos berättelser som skrönor och påhitt, men några trodde på det han berättade. Bland annat Columbus, som förde ett latinskt exemplar av polos bok med sig på sin första resa som han trodde skulle föra honom till Indien.
Marco Polos bok fick stor spridning under medeltiden.
Självklart hade marco polo stor påverkan på vad som skedde under de närmaste seklerna. Inte minst när det gällde att upptäcka nya landområden och att göra lönsamma affärer.
Det samma gäller för Marco Polo som för många andra upptäckare. Hade inte de gjort sina upptäckter hade någon annan gjort det ett antal år senare. Så utvecklingen torde ha blivit ungefär densamma oavsett av vem och när upptäckterna gjordes.
Marco Polos berättelser finns idag utgivna på olika sätt och jag rekommenderar dig att läsa om hans liv. Ett mycket spännande och annorlunda liv.
Vad jag känner till så finns det två moderna böcker om Marco polo.
-Venetianaren marco polos resor i det XIII århundradet.
- marco polos resor i Asien 1271-1295.
Hälsningar
Eric |
|
Föregående sida
