Scrolla upp
Dra för att scrolla upp och ner
Scrolla ner

Djuren

Djur spelade en mycket viktig roll i alla indianers liv. Många ansåg sig själsligt besläktade med djur, och betraktade dem nästan som gudar.

Vissa stammar levde så gott som uteslutande på jakt och fiske. Försvann djuren, försvann också stammen. Förutom mat försåg djuren indianerna med material till kläder, vapen och hus. I vissa fall lyckades man tämja och dra nytta av djur. Hästen, hunden och kalkonen är de tidigaste exemplen på husdjur i Nordamerika.

Buffeln

Det här var det viktigaste djuret för prärieindianernas överlevnad. Nästan allt i deras kultur från mat till bruksföremål kom från buffeln. På svenska kallas djuret bison. För inte allt för länge sedan vandrade miljoner bison över prärielandskapen, och det indianerna tog till husbehov gjorde ingen stor skillnad för beståndet. Då den vite mannen dök upp började en rovjakt efter skinnen, och på mindre än ett halvsekel var de enorma flockarna helt borta. Nu lever bisonoxen i skyddade naturreservat.

Bisonen betraktades som ett heligt djur av många stammar, och den syns på flera totempålar. En indianlegend berättar om den Vita buffeln, ett gudomligt djur som ska förebåda bättre tider för indianerna. På 1990-talet föddes en sådan bison, och det blev stor uppståndelse i indiansamhället. Några bättre tider har dock inte visat sig än för USA:s indianer.

Hästen

Från början brukades hunden som ett hjälpmedel vid resor, men tämjandet av hästen innebar en riktig revolution för indianerna. På hästryggen kunde de färdas stora sträckor snabbt, och de kunde hinna upp villebråd under jakten.

Från början betraktades faktiskt hästen som bytesdjur. De första invandrarna till Nordamerika jagade vildhästar för mat, och lyckades till och med utrota dem. Då spanjorerna dök upp under 1400-talet förde de hästar med sig. Många stals av indianerna eller rymde, och snart fanns det vildhästar i Nordamerika igen.

Det var ponnys som indianerna brukade. De var lagom stora, mycket snabba och tåliga. Hästar som fötts upp av indianer var också högt prisade av cowboys. Ofta red indianerna barbacka, med endast en filt under rumpan. Inför strider målades hästarna också i krigsfärger. Prärieindianer var oöverträffade ryttare. De och hästen verkade vara ett och samma väsen då de red ut i kamp eller jakt. För krigaren betraktades hästen som hans vapenbroder, på samma nivå som en människa. Om hästen stupade stannade krigaren vid hans kropp och försvarade den. det var en hederssak.

Coyoten

Prärievargen, som vi kallar den, var ett viktigt djur i många indianers religion. Den betraktades som ett vist djur och något av medicinmannens like i naturen. Pälsen var högt skattad och användes sparsamt. I regel åt man inte av coyotens kött.

Björnen

Björnen hölls i hög aktning över hela Nordamerika för sin stora styrka och oräddhet. Många indianer hade just därför björnen som sitt totemdjur.

Björnen var en svår motståndare för jägarna. Spjutet var det lämpligaste vepnet att bruka, och det krävdes stor skicklighet och erfarenhet för att fälla en björn. Emellertid hade man stor nytta av björnen som bytesdjur. Köttet var kraftigt och näringsrikt, och fettet användes både på kroppen som skydd mot köld och i färger. Skinnet syddes ihop till vinterpälsar. Dessutom bar jägare med stolthet ett halsband av björnklor.

Örnen

"Alla fåglars hövding", enligt indianerna. Den förknippades ofta med Åskfågeln, och ansågs helig hos de flesta stammar. Som totemdjur placerades den överst på pålen.

Den jagades också för sina fjädrars skull. Fjädrarna användes till kläd- och smycketillverkning, och allmän utsmyckning. De spelade också en viktig roll inom magin. Vem som helst blev inte örnjägare. Man fick klättra högt upp på bergstoppar och möta örnen i närkamp i dess bo. Det kunde vara en livsfarlig sysselsättning, och sådana jakter förbereddes alltid med särskilda ceremonier.

En örnfjäder fick man bara bära först då man dödat en fiende, och var ett tecken på att man tagits upp i de vuxnas gemenskap.

Bäver

Indianerna trodde att bävrar tänkte och resonerade som människor, och levde i samhällen styrda av hövdingar. Man jagade bävern främst för dess skinn, som kunde betala sig mycket bra i pälshandeln. Vissa stammar åt också bäver.

Man jagade oftast bäver på vintern genom att slå ett hål i isen. Då bävern kom upp i hålet för att hämta luft grabbade man tag i frambenen och drog upp den.

Hunden

Hunden var det första djur indianerna lyckades tämja. Det skedde antagligen långt tillbaka i urtiden, kanske redan innan människan lärt sig använda vapen till jakten. Troligen började förhållandet mellan hund och människa med att vargar höll sig kring människornas läger för att få mat, och slutligen började följa med jägarna.

Vissa stammar åt hundar, men de flesta använde dem som draghjälp under vandringar. Innan hästen kom i bruk fick hunden utföra många tunga sysslor. Det var inte heller ofta de fick mycket att äta. Indianerna ville inte ge köttrester till hundar, eftersom det vore en förolämpning mot det dödade bytesdjuret. Hundarna fick alltså vanligen jaga själva.

Arapaho-indianerna menade att hunden kom ur en blandning av coyote, gråvarg och räv. Nästan varje präriestam hade ett lag krigare som kallades "dog soldiers". Dessa var de vildaste och mest orädda på slagfältet. Uttrycket "din hund" var ett skällsord.

Hjorten

Hjorten var indianernas viktigaste villebråd från urtiden och framåt. Indianerna på prärien levde av bisonoxen, men överallt annanstans bidrog hjorten mest till indianernas kultur.

Man jagade den för köttet, skinnet och hornen. De tidigaste vapen man hittat tillverkades av flinta och hjorthorn. Senorna användes till att förstärka pilbågar, och som rep och tråd. Merparten av indianernas kläder gjordes i hjortskinn, liksom väskor, bälten och mockasiner.

Hjort jagades mestadels med pil och båge. Även när geväret kommit i bruk fortsatte man att använda bågen för dess tysthet.

Puman

Det här var ett av de djur som mest omgärdades av mystik och trolldom. Många indianer trodde att den kunde göra sig osynlig och ta människoskepnad.

Puman lever i Nordamerikas bergstrakter och jagar samma villebråd som indianerna. Skinnet användes till pilkoger och "indianfiltar", det vill säga det sittskydd som man lägger över hästryggen.


Samhället

Bostäder

Jakt

Fiske

Kläder

Huvudbonader

Hantverk

Fest

Ritualer

Andeväsen

Magi

Orostider

Djuren

Språk



Till Unga Faktas startsida

Copyright © 2000-2022 Unga Fakta AB