Scrolla upp
Dra för att scrolla upp och ner
Scrolla ner

Fiske

Fiske var ännu vanligare än jakt. Framför allt var det stammarna långt upp i norr som förfinade och hela tiden utvecklade fiskekonsten.

Den viktigaste matfisken var laxen. Då laxarna vandrade i tusental till sina parningområden gick flera stammar samman för att fånga så många som möjligt. Man fångade in laxarna i nät som spändes över floderna, i korgar och ibland med bara händerna. Fisken torkades ofta, och blandades med rötter och bär för att förhöja smaken, och för att den skulle bevaras längre.

Rom från lax och öring betraktades som delikatesser av indianerna. För att komma åt äggen sänkte man ner trädgrena i på ställen där fisken brukade röra sig. Laxarna lade sina ägg på bladen, och sedan kunde indianerna bara plocka upp rommen och ta vara på den. Den torkade fiskrommen trycktes senare in i inälvsskinn från olika djur och gjordes till en sorts korvar.

Redskap som användes vid vanligt fiske var framför allt krokar tillverkade av trä, snäckskal, ben eller koppar. Ett ovanlig men smart fångstsätt inbegrap en så kallad "snappkrok". Detta var en klyka som hölls isärpressad med en trästicka. På stickan sattes ett stycke mat, och då fisken högg bytet åkte klykan ihop och höll fast fisken i käken. Fiskereven tvinnades ofta av bitar av bark eller näver. Ibland användes skinnfibrer.

Flera stammar justrade fisken med harpuner gjorda av trä eller ben. Man stod vid, eller i, ett vattendrag och lurpassade på fisken. Harpunen stöttes som ett spjut mot bytet. Ibland användes speciella harpun-pilar som var fästa i en lång lina. På detta sätt kunde man sitta bättre gömd och sedan dra in fisken i linan.

Längst till höger: Ett juster med spets som är gjord av ben.
Längs till vänster: Ett juster med grepparmar i trä och spets av järn.

Ytterligare en fisketeknik gick ut på att vintertid göra ett litet hål i isen och sedan gripa den nyfikna fisken med handen, då djuret närmade sig hålet. Vissa stammar som irokeserna och cherokeerna lade ut giftig bark i vattendragen. detta drogade fisken så att de flöt upp till ytan, och kunde plockas från kanoterna.

Indianerna åt också många av de fiskar som vi har i våra sjöar och åar. Brax, gädda, ål och abborre var ganska vanliga matfiskar. Uppe i norr fiskades också den jättelika stören, och även malen brukades då och då till föda. Vissa särskilt feta och oljerika fiskarter torkades och användes som ljusstumpar.

Kanoten var det viktigaste hjälpmedlet vid jakt och fiske förutom pilbågen och spjutet. Den användes också vid längre färder av vissa stammar, då de kunde resa med floderna mellan till exempel olika handelsstationer.

De flesta kanoter byggdes med en stomme av granslanor. Björknäver syddes samman med senor eller rötter, och tätades med tjära (ofta kokad grankåda). Den grova ytan av barken vändes utåt för tålighetens skull. Bägge ändarna av kanoten pekade uppåt för att förhindra att vatten skvalpade in, och för att lättare pressa undan vass och annan växtlighet. Ibland täcktes granslane-stommen av torkade hudar som också preparerades med tjära. Dessa var antagligen de mest tåliga, och utvecklades först av de nordliga stammarna.

En fyrmannakanot i näver från nordöstra USA.

Eskimåernas kanoter, kajaker, hade vanligtvis en för och akter som var helt raka. Överdelen var också ofta täckt, men försedd med ett litet hål där en ensam jägare kunde krypa ner.

Urgröpta trädstammar användes allra först till kanoter och förekom sedan ända in på 1800-talet. Då ett lämpligt träd fällts gröptes ett stycke av stammen genom att bränna träet just där. Askan skrapades ur med yxor och man brände ytterligare en bit ner i stammen.

En tidig kanot, som byggdes av en urgröpt trästam.

Då sidorna av kanoten blivit tillräckligt tunna fylldes urgröpningen med vatten och heta stenar släpptes ner i vattnet. Detta gjorde träet mjukt och man kunde med hjälp av pinnar få sidorna att bukta ut för att få mer utrymme. Upphöjda ändar i för och akter åstadkoms genom att binda fast mindre trästycken som preparerats på samma sätt, eller bitar av näver. Kanoter byggda av Tlingit-indianerna kunde ta ombord upp till 50 män och tillverkades av Kaliforniens höga cederträd.


Samhället

Bostäder

Jakt

Fiske

Kläder

Huvudbonader

Hantverk

Fest

Ritualer

Andeväsen

Magi

Orostider

Djuren

Språk



Till Unga Faktas startsida

Copyright © 2000-2022 Unga Fakta AB