Språk
De talade språken var oräkneliga bland Nordamerikas indianstammar. Emellertid kan de låta ganska lika varandra.
Här är några ord på Chinook-språket. Man kan höra att några av dem är ursprungligen hämtade från engelskan. De indianska språken färgades av spanska, engelska, holländska och franska fraser, då man började handla med europeerna.
Exempel på Chinook-ord:
| A-yah-whul | = att låna |
| Boston | = en amerikan |
| Ill-la-hie | = marken |
| Cal-li-peen | = gevär |
| Cul-tus | = värdelös |
| Potlach | = gåva |
| Dol-la, eller Tah-la | = dollar |
| Huy-huy | = att köpslå |
| Hyas | = mycket stor, jättelik |
| Kaupy | = kaffe |
Teckenspråket var precis lika viktigt. Det var mer likt vartannat stammar emellan, och användes flitigt då främlingar med olika talade språk möttes, särskilt på prärien.
 |
1. Antilop eller hjort
2. Björn | 3. Häst
4. Hydda eller hus
5. Människa (upprättgående djur) | 6. Kvinna (stryker håret)
7. Buffel |
|
Andra typer av signaler behövdes då man skulle tala med varandra över stora avstånd.
Röksignaler var en vanlig "telefon" på prärien. Man gjorde upp en mindre eld och kastade sedan färska löv eller gräs på brasan. Den sura röken syntes lätt på håll. Med hjälp av en filt täktes elden över i intervaller, och röken bildade då olika stora eller små puffar. På det sättet kunde man tala med varandra i kod över stora avstånd.
På samma vis kunde en spegel användas, för att skicka solkatter. Bara filten kunde också användas till att vifta med. En filt som vevas två gånger längs med marken inledde en fråga, och var vanligen det första tecknet som skickades.
Man kunde till och med signalera med en ponny. Hästen reds fram och tillbaka och i olika cirklar, för att skicka olika koder.
Bildspråket
Bildspråket var annars det viktigaste för indianerna. Då man inte hade några bokstäver, nedtecknades historien i konsten, ofta i hantverket. Det som hänt under ett år kunde läsas i en bildberättelse på en valrossbete.
 |
 |
 |
 |
| Tre fällda hjortar. |
Ett gift par. |
En riktigt otäck gädda! |
En bisonoxe. |
Liksom teckenspråket var bilderna i stort sett universella. Det berodde förstås på tecknarens skicklighet, men oftast såg en buffel ut som en buffel, och så vidare.
Titta på bilderna utan att kika på texten, och se om du kan räkna ut vad bilderna föreställer. (bläddra fram sakta på sidan, så kommer texten under bilderna)
Alfabetet
Cherokee-hövdingen Sequoya konstruerade 1821 det första riktiga alfabetet för indianer. Det liknar inget annat, men fungerar alldeles utmärkt, och har under andra världskriget använts som kod. Bibeln trycktes 1824 med cherokee-alfabetet.
Indiannamn
Indiannamn är ett kapitel för sig. Det fanns inga efternamn hos indianerna, utan varje person döptes efter en speciell händelse, djur, föremål eller något i deras utseende. Många stammar döpte barnen redan när de var små. Cheyenne-pojkar fick inte sina namn förrän de deltagit i sin första strid och "counted coup" på en fiende. Hos vissa stammar var några namn förbjudna. Det kunde till exempel handla om ett djur eller föremål som förknippades med "dålig medicin".
Namnet var varje människas ägodel, och kunde också säljas eller bytas som andra saker. Det kunde också hända att någon tog över namnet från en avliden framstående person i stammen. Då fick man också resten av den personens liv på köpet. Hade han varit hövding, blev man nu hövding. Hade han varit gift, fick man överta hans familj. Det ansågs allmänt bland indianer att det var ofint att uttala sitt eget namn. Man sade aldrig heller varandras namn mellan man och hustru.
Det finns många exempel på talande namn som getts efter en speciell händelse: Regn-i-ansiktet, Klockan tolv, Sittande tjuren. Personer som döpts efter speciella föremål är till exempel Slöa kniven, Stora trädet, Röda spetsen, med flera. En hövdig Stinkande filten fick sitt namn efter att han struntat i att tvätta sin sadelfilt på ett bra tag.
