Apache

[ a-PA-tje ]  -  Sydvästern

Ett indianfolk från sydvästra Nordamerika. De var bland de första indianerna som tämjde hästar och lärde sig använda dem i jakt och strid.

Då spanjorerna mötte dem i slutet av 1400-talet levde de i New Mexico, och hade redan då ett rykte om sig att vara snabba och skickliga krigare.

Ofta slog de till mot de så kallade pueblo-folken, som levde i städer av lera och hade lärt sig odla i öknen. Dessa samhällen hade blivit rika genom handel med andra folk, och var lockande offer för indianer som inte var bofasta. Ett av de utsatta folken, Zuni, kallade dem ”Apachu”, vilket helt enkelt betyder ”fienden”.

När apacherna började få tag på krut och skjutvapen blev de riktigt farliga, och hamnade ofta i konflikter med de vita i ökenområdena. New Mexico och Arizona blev fruktade som ”Apache-land”.

Under 1870 hade amerikanska staten bestämt att apacherna måste bo i ett speciellt reservat. Där skulle de inte vara i vägen för någon, och kunna leva i frid och ro. Men en grupp apacher under ledning av Cochise vägrade gå med på detta och valde att leva som laglösa istället.

Under flera år var de inblandade i flera konflikter innan den amerikanska militären samlade ihop ungefär 3000 av de fria apacherna och satte dem i reservat. Men ett tag senare rymde de igen ledda av rövarhövdingen Victorio. En ny våg och plundring och snabba räder följde tills Victorio dödades 1880. De laglösa valde Geronimo till sin nye ledare, och fortsatte med sitt vilda leverne tills Geronimo gav upp 1886.

Apache-indianerna bestod egentligen av en grupp på ungefär åtta mindre stammar. Tack vare sitt vilda och dåliga rykte gav apacherna namn åt flera platser och företeelser. Fransmännen gav bland annat gangsters i Paris smeknamnet ”apacher”.

Numera lever de flesta medlemmarna av detta folk ett mer stillsamt liv i Arizona och New Mexico.