Dakota
[ da-KÅ-ta ] - Prärien
Kanske den mäktigaste av alla indianstammar, också kallad sioux. De delades upp i fyra mindre grupper, som i sin tur delades upp i ytterligare grupper, bland dessa till exempel svartfötterna. Dakota var härskare över de norra prärierna, och det var få som rådde på dem, eller ens ville bråka med dem.
De var utsökta jägare, ryttare, soldater och berättare. Namnet ”sioux” spriddes av de vita, och är en förvanskning av chippewa-indianernas ord för fiende.
Dakota-indianerna har stått för den allmänna bilden av indianen. De bar huvudbonader med en man av örnfjädrar och läderdräkter med fransar. De hade kraftiga näsor och höga kindben.
De målade både sig själva och sina ponnys i skarpa färger inför striden.
Då Buffalo Bill träffat och stridit mot dakota-folket, lyckades han så småningom bli deras vän. När han flera år senare satte ihop en vilda western-show hade han med flera dakota-indianer, bland annat Sitting Bull. Genom dessa uppträdanden grundlades bilden av hur indianer ser ut och beter sig i folks huvudet, och har hängt med ända sedan dess.
Dakota har varit inblandade i flera stora strider. Mest berömd är slaget vid Little Big Horn, där flera mindre stammar gick samman för att besegra general Custer och den amerikanska armén. De lyckades också, och USA:s regering fick sig en riktig tankeställare.
I slutänden slog detta tillbaka på indianerna då de ansågs alltför farliga för att få ströva omkring fritt.
1890 ledde Sitting Bull sina män i den så kallade ”andedansen”, ett religiöst uppror mot det vita samhället. Men en stor mängd av indianerna dog i en massaker vid Wounded Knee, och Sitting Bull själv dödades.
Efter detta hämtade sig dakota aldrig igen. De finns fortfarande kvar som en levande kultur och är bland annat aktiva i politiken.
En stad har döpts efter dakotaindianerna, liksom flera städer, vattendrag och mindre orter.
