Ornithopoder
Ornithopoderna ("fågelfötter") var nog de mest omväxlande djuren bland dinosaurierna.
Några var små som hundar, andra höga som hus. De var alla växtätare, och kan närmast liknas vid nutidens betande flockdjur som zebror, gaseller och gnuer. Egentligen var alla ornithopoder tvåbenta, men de riktigt stora var så tunga att de mest rörde sig på alla fyra.
Det fanns flera mindre familjer inom infraordningen ornithopoda. Hypsilophodonterna, till exempel, var små och rörde sig framåt som kängurur. De mycket större Camptosaurierna och Iguanodonterna vandrade mest på alla fyra, men reste på sig för att beta från höga träd. Hadrosaurierna var störst av alla, och hade ankliknande näbbar. Dessa jättar höll till i våtmarker och åt av de köttiga växter de fann där.
Fabrosaurus
[FA-bro-SAU-rus] "Fabres ödla" |
Längd: 1 m |
Tid: Sen jura Plats: Afrika (Sydafrika) |
Det här var en lätt byggd, snabbt springande eller hoppande dinosaurie. Den hade ihåliga bakben, precis som fåglarna.
Munnen hade små, vassa tänder längst fram för att bita genom sega växter.
Vissa forskare menar att det här är samma djur som en liknande dinosaurie; Lesothosaurus.
Heterodontosaurus
[HE-tero-DON-to-SAU-rus] "Oliktandad ödla" |
Längd: 90 cm |
Tid: Sen jura Plats: Afrika (Sydafrika) |
Det kan hända att detta djur utvecklades ur Fabrosaurus. Det är något större, men rörde sig på samma sätt och levde i samma områden.
Det mest ovanliga med denna dinosaurie är dess tänder. Förutom en stor uppsättning tändning för tuggning och kapning, hade den också långa betar. Dessa kan ha använts till försvar och till att böka fram rötter med.
Dryosaurus
[DRY-o-SAU-rus] "Eködla" |
Längd: 3-4 m |
Tid: Sen jura Plats: Nordamerika, Afrika (Tanzania) |
Tillsammans med sin senare släkting Hypsilophodon var den här dinosaurien sin tids gaseller. De tog sig fram i fantastiska skutt och i en rasande fart.
De var ett av de största djuren i sin familj. Hade den vägt mer hade den blivit långsammare, och då blivit tvungen att leva på ett annat sätt. Nu behövde den inga andra försvarsmetoder än sin vighet.
Hypsilophodon
[HYP-si-LO-fo-don] "Hög-rygg tand" |
Längd: 2,3 m |
Tid: sen krita Plats: Europa (England) |
Hypsilophodon tuggade sin föda med hjälp av de kraftiga kindtänder som gett den dess namn.
Förutom sin otroliga snabbhet och vighet, var det just hypsilophodonternas förmåga att äta olika sorters växter som gjorde dem till några av de mest framgångsrika dinosaurierna. Man har hittat liknande djur på flera ställen i världen.
Thescelosaurus
[TE-selo-SAU-rus] "Underbar ödla" |
Längd: 3,5 m |
Tid: Sen krita Plats: Nordamerika (USA) |
Detta var en av de sista släktingarna till Hypsilophodon. Den var antagligen en långsammare löpare än liknande djur i sin familj.
Den saknade tänder, och betade istället med hjälp av en styv näbb.
Camptosaurus
[KAM-to-SAU-rus] "Böjd ödla" |
Längd: 5 m |
Tid: Sen jura Plats: Nordamerika, Europa |
Det här var ett vanligt djur på sin tid. Den gick för det mesta på alla fyra, men bakbenen var kraftiga och det är troligt att den reste sig upp då den sprang.
Naglarna var trubbiga och såg ut som små hovar. Camptosaurus hade en mycket lång och senig tunga, som den kunde vira runt grenar och dra ner dessa till munnen. Våra dagars giraffer gör på samma sätt.
Iguanodon
[i-GWA-no-DON] "Leguantand" |
Längd: 10 m |
Tid: Tidig krita Plats: Europa, Nordamerika (USA) |
Iguanodon liknar Camptosaurus, men var större. Några av dessa djur var lika tunga som en afrikansk elefant.
Det finns många välbevarade fossil av Iguanodon. Ett av dessa från Belgien, består av en stor grupp djur som hamnat i en stor hög. Det kan vara en flock som drunknat då de försökt korsa en flod.
Iguanodon är mest känd för sina stora, spetsiga tummar. Man tror att de användes som huggvapen mot närgångna köttätare. De kan också haft en roll i dinosauriens parningsspel, och liknande flockbeteende.
Tenontosaurus
[te-NON-to-SAU-rus] "Senödla" |
Längd: 6,5 m |
Tid: Tidig krita Plats: Nordamerika (USA) |
Man tror att det här är en släkting till Iguanodon. Men den liknar också Hypsilophodon, och dess släktingar.
Den hade en enormt lång svans, som utgjorde nästan två tredjedelar av kroppen. Forskarna har hittat fossil som visar att Tenontosaurus ofta råkade i strid med mindre rovdinosaurier som Deinonychus.
Ouranosaurus
[o-RA-no-SAU-rus] "Modig varanödla" |
Längd: 7 m |
Tid: Tidig krita Plats: Afrika (Niger) |
Ouranosaurus var släkt med Iguanodon, men liknade mer de anknäbbade hadrosaurierna.
På ryggen hade den ett hudsegel, som troligen hjälpte den att hålla en jämn kroppstemperatur. Blodkärl i seglet fångade upp värme från solen och gav mer energi åt djuret.
Ett fåtal andra dinosaurier, t ex köttätaren Spinosaurus, hade också kommit på det här effektiva tricket.
Hadrosaurus
[HA-dro-SAU-rus] "Stor ödla" |
Längd: 9 m |
Tid: Sen krita Plats: Nordamerika (USA) |
Det här var den första dinosaurien i sitt slag, som forskarna hittade. Den fick därför ge namn åt familjen hadrosauria, eller "anknäbbsdinosaurier", som de populärt kallas.
Dessa stora djur vandrade omkring i krit-periodens våtmarker och betade av träd och vattenväxter. De gick troligen omkring på bakbenen, men rörde sig på alla fyra då de skulle gå längre sträckor.
Alla hadrosaurier hade ett stort hålrum bakom näsborrarna. Forskare tror att de här kunde blåsa upp skinnet till en stor säck, och utstöta höga råmande ljud. Alla hadrosaurier liknar varandra mycket. Det är storleken och formen på huvudet som skiljer dem åt.
Edmontosaurus
[ed-MON-to-SAU-rus] "Edmonton-ödla" |
Längd: 13 m |
Tid: Sen krita Plats: Nordamerika (Kanada, USA) |
Det här var en av de största hadrosaurierna. Den kallades först Anatosaurus, men döptes sedan om efter den stat i Kanada där man hittade det första fossilet.
Maiasaurus
[MAJ-a-SAU-ria] "God moder-ödla" |
Längd: 9 m |
Tid: Sen krita Plats: Nordamerika (USA) |
Tack vare fossil från det här djuret vet vi hur hadrosaurierna levde med sina ungar.
Maiasauria-honorna grävde in äggen i stora sandhögar, där de hölls varma och skyddade. För att ytterligare skyla äggen satt de under långa perioder över bona. Då ungarna kläckts, stannade de kvar i sitt skydd medan föräldrarna hämtade mat i munnarna.
Maiasauria hade ett horn i pannan som kan ha använts då hannarna uppvaktade honorna inför parningen.
Saurolophus
[saur-O-lo-FUS] "Ryggödla" |
Längd: 10-13 m |
Tid: Sen krita Plats: Nordamerika (Kanada), Asien (Mongoliet) |
Detta var ännu en mycket stor hadrosaurie. På huvudet hade den en solid benkam, som kan ha används till att slicka signaler djuren emellan.
Lambeosaurus
[LAM-beo-SAU-rus] "Lambes ödla" |
Längd: 9 m |
Tid: Sen krita Plats: Nordamerika (Kanada, USA, Mexiko) |
De lambeosaurida hadrosaurierna hade alla någon sorts konstig utväxt på huvudet. Lambeosaurus var den första i sitt slag som hittades. Kammen på huvudet var gjord av ihåligt ben, och säkert färggrann. Den hade också en platt svans som lämpade sig väl till simning.
Parasaurolophus
[PA-ra-SAU-ro-LO-fus] "Bredvid saurolophus" |
Längd: 10 m |
Tid: Sen krita Plats: Nordamerika (Kanada, USA) |
Parasaurolophus hade kanske den underligaste huvudprydnaden i hela sitt släkte. Först trodde forskarna att röret som gick mellan djurets bihålor var en snorkel.
Nu vet man genom experiment att det användes som signalhorn. Genom att pressa ut luft från näsan och upp i hornet utstötte Parasaurolophus långa tutningar som hördes över stora avstånd. På så sätt kunde de prata med varandra på håll. En sorts urtida telefoner. Det senmedeltida instrumentet krumhorn låter mycket likt dessa dinosaurieläten.