Vilda västern
1800-talet skulle kunna beskrivas som indianernas sista strid. De vita nybyggarna hade klumpat ihop sig i städer, som var ointagliga. Den sista stora expeditionen utförs av kapten Meriweather Lewis och löjtnant William Clark. De genomkorsar hela USA till Stilla Havet och stöter på flera hittills okända indianstammar. Men nu betraktas Nordamerika som helt kartlagt och den vite mannens domän.
|
Lewis och Clarke möter 1804 oto- och missouri-indianer. |
1812 utbryter nya strider mellan USA och England. Återigen deltar indianer på engelsmännens sida, men utgången blir densamma som i frihetskriget. Det är sista gången som indianerna ser en möjlighet att ta hjälp från utanför kontinenten. Vissa försöker istället anpassa sig. För att få ordning på ”vildarna”, som de vita kallar dem, inrättas skolor där indianerna kan anpassas till det vita samhället.
Många indianer inser det kloka i att lära sig skriva, tala och läsa franska och engelska, och går frivilligt. Några av dem blir själva lärare. Chreokee-hövdingen Sequoya konstruerar 1821 ett riktigt alfabet på sitt eget språk, det första någonsin med bokstäver. 1824 trycks Bibeln efter Sequoyas alfabet.
|
En mohikanhövding, som också fungerar som skollärare för barnen i sin stam. |
Samma år grundas indianbyrån, vars uppdrag är att bevaka indianernas intressen, samt samtidigt hålla ett öga på dem åt regeringen. De överser och organiserar indianskolorna och medlar i de olika konflikter som då och då blossar upp. Så kallade indian-agenter reser omkring till de olika stammarna och rapporterar sedan tillbaka till byrån vad hövdingarna har att säga. Ibland fungerar indianbyrån, men oftast inte.
1830 upprättas också det så kallade ”Indian-territoriet” i nuvarande Oklahoma. Meningen var att det skulle finnas en bit fritt land där indianerna kunde leva ostörda från de vita, helt enligt sina egna traditioner. Det är en vacker tanke, men omöjlig att genomföra. Ett visst antal stammar kunde samsas på områden en liten tid i taget. Många kom och gick inom indianterritoriets gränser, men någon slutgiltig fristad blev det aldrig för någon. De flesta blev också tvångsförflyttade dit. Det här var alltså det första exemplet på vad som senare skulle komma att kallas ”reservat”.
Som svar på detta försökte flera hövdingar starta krig med de vita genom att alliera sig med andra stammar. Hövding Black Hawk var en av de mer framgångsrika. 1935 utför amerikanska militären en stor massaker på Apacherna. Stammen blir då edsvurna fiender med USA:s regering.
Under 1840-talet påbörjas det så kallade Oregonspåret, en till synes aldrig sinande karavan av nybyggare som nu ska försöka betvinga den tidigare så skydda prärien. Guldruschen i Kalifornien inleds också och indianerna trycks undan allt mer. Snart tycks inga marker finnas kvar för dem längre. Skinnhandeln har också sett till att bisonoxen, prärieindianernas dyraste källa till överlevnad, håller på att utrotas.