Klicka här för en talversion av Unga Faktas hemsida. Låt datorn läsa upp texter och innehåll för dig!

Till Unga Faktas startsida




















Panelen svarar

Här är de frågor som har besvarats inom ämnet astronomi. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.

Sökord:
Kategori:

Här kan du ställa en egen fråga till Henrik Hartman om astronomi!


Hej igen!

Jag har hört att det inte fins andra sol system.För det som vi kallar andra sol system borde ientlgen
heta andra stjärn system.Varför kallar vi det för sol system då?

/ Maja Gustafsson, 9 år från Eslöv

Hej Maja,

Du har rätt i att det finns andra stjärnor som man har upptäckt omger sig med
egna planetsystem. Det är också riktigt att man borde kalla dem stjärnsystem snarare
än solsystem, men ofta är man inte så noga på den punkten. Vi astronomer kallar
dessa planeter runt främmande stjärnor för "exoplaneter".

/Björn


Hej,hej

Är det bara saturnus som har ringar?

Hejdå.

/ Maja Gustafsson, 9 år från Eslöv

Hej Maja,

Saturnus ringar består tusentals bitar av is (med storlekar från några millimeter upp till
tiotals meter) som går i bana runt planeten i en skiva, som på avstånd ser ut som en ring.
Saturnus ringar är mycket tydliga, man kan se dem även med ett litet teleskop. Även de
andra gasjättarna Jupiter, Uranus, och Neptunus har visat sig ha ringar: dessa är dock
extremet ljussvaga, och kan endas ses med mycket stora teleskop, eller med en
rymdsond som befinner sig på plats.

/Björn


hur lång tid tar det attåka till mars?

/ rebecca, 12 år från stockholm

Hej Rebecca,

Det tar 0.71 år att åka till Mars, alltså ungefär åtta och en halv månad. Då
har jag räknat med att man vill använda minsta möjliga mängd bränsle
för att komma dit. Om man anser sig ha råd med mer bränsle (ett kilogram
kostar enorma summor - det är inte ämnet i sig som är dyrt, utan att placera
det i omloppsbana runt jorden), då kan man åka till Mars på kortare tid.

/Björn


hur mycket väger en meteor ?

/ amanda, 13 år från gävle

Hej Amanda,

De flesta meteorer som vi ser brinna upp i atmosfären, är mycket
små. De är inte större än sandkorn och väger inte ens ett gram.
Men ibland faller det ned större stenar, varav en del är riktigt
stora. Den största meteorit man hittat vägde mellan 50-60 ton och
var tre meter i storlek.

/Björn


vad består månen av och vad är det för någon slags "luft" där

/ jag, 13 år från swe

Hej du,

Månen består av olika bergarter, eller silikater som de kallas.
Silikater är rika på syre och kisel, och innehåller även olika
metaller, som järn, magnesium, kalcium och koppar. Månen är
81 gånger lättare än jorden, och dess gravitationskraft är inte
stark nog för att hålla kvar någon atmosfär. Därför finns det inte
någon luft på månen.

/Björn


hur långt tid tar det för månen att röra sig ett varv runt varv runt jorden

/ josefine, 13 år från halmstad

Hej Josefin,

Det tar 27.32 dygn för månen att röra sig ett varv runt jorden.

/Björn


jag undrar hur det kommer sig att alla planeterna hamnade där dom hamnade i solsystemet?
hur solsystemet kom till?
vi håller på att forska om solsystemet så om du har någonting annat om den eller lite fakta så kan du gärna skriva lite om det!
tack på förhand /lollo och elvira

/ lollo o elvira, 15 år från stockholm

Hej Lollo och Elvira,

Stjärnor föds genom att en nebulosa (alltså ett moln i galaxen som består av
gas och små stenpartiklar) drar sig samman på grund av molnets gravitationskraft.
I centrum på molnet blir det till slut otroligt varmt och gasen är mycket kompakt. Under
sådana förhållande börjar väteatomerna smälta samman och bildar helium. Detta
frigör mycket energi, och objektet i centrum på molnet börjar lysa av egen
kraft - en stjärna har bildats.

Runt stjärnan kretsar det mycket gas och små stenpartiklar. Under det att molnet
föll samman, så plattades det även ut, så att det mesta av materialet rör sig
runt stjärnan i en skiva. Inom denna skiva börjar stenpartiklarna att fästa sig
vid varandra. Allt större objekt börjar byggas upp. Tillslut har de växt sig enormt
stora, och vi kallar dem för planeter.

Vi tror inte att planeterna i vårt solsystem bildades på exakt de platser där
vi finner dem i dag. Jupiter har troligtvis bildats längre bort från solen,
och flyttat sig mot denna, till den bana där vi finner den i dag. Saturnus,
Uranus, och Neptunus har bildats längre in mot solen, och gradvis
flyttat sig ut till de platser där de finns i dag. Orsaken till dessa så kallade
migrationer, är att planeterna påverkar varandra och asteroiderna genom
sin gravitationskraft. Jupiter har kastat ut närmare 99% av de asteroider
som en gång bildades, ut ur solsystemet. Till följd av detta så har Jupiter
förlorat energi och dess bana har minskat i storlek. Omvänt så har Saturnus,
Uranus, och Neptunus stulit energi från asteroider som de kastat in mot
Jupiter, så att de själva har fått allt större banor. Man tror att dessa migrationer
kulminerade för ca 4 miljarder år sedan, och sedan dess har planeternas banor
inte förändrats särskilt mycket.

/Björn


hur lång tid tar det för jorden att gå ett varv runt solen ?

Vilken planet lyser starkast på himlen ?

på månen är det alldeles tyst , varför ?

hur kan en satellit röra sig i en bana runt jorden utan att falla ner ?

/ emma, 17 år från jämtland

Hej Emma,

Det tar exakt ett år för jorden att fullborda ett varv runt
solen (det är ju så vi definierar vad ett "år" är för någonting).

Venus är den planet som lyser starkast på himlen.

För att ljud ska fortplanta sig, behöver det ett medium att
röra sig i. På jorden hör vi ljud därför att ljudet fortplantar
sig i luften (eller om vi är i havet, så hör vi ljud därför att
ljudet fortplantar sig i vattnet). Men månen har inte någon
atmosfär, och det finns därför ingenting för ljudet att röra
sig i. Därför kan man inte höra någonting på månen.

Det naturliga rörelsetillståndet för en kropp är att röra sig
spikrakt längs en linje, med konstant hastighet. För att
detta ska ändras, krävs det en kraft. En satellit skulle därför
vilja åka rakt fram med konstant hastighet rakt ut i
rymden och aldrig komma tillbaka. Men det finns en kraft som
tvingar den att hela tiden byta rörelseriktning, så att den inte
rör sig längs en linje, utan i en cirkel: den går i omloppsbana
runt jorden, och kraften som verkar på den är gravitationen.

/Björn


hej!

Jag undrar hur lång tid det tar att åka till venus och tillbaks?

snälla svara!!

/ peggy, 12 år från stockholm

Hej Peggy,

Det tar 0.4 år att åka till Venus. Där måste man sedan vänta i 1.28 år innan planeterna
står i sådana positioner att det går att åka tillbaka. Återfärden tar sedan 0.4 år, vilket
ger en total resa på 2.08 år, alltså lite mer än två år.

/Björn


Hej Björn!
Jag har några frågor om Rymden! Snälla SVARA!!!

Hur lång tid tar det att åka till asteroidbältet och tillbaks?
Vad måste man göra för övningar & förberedelser innan man åker till rymden?
vad bör man tänka på om man ska åka till rymden?

/ Astrid, 12 år från stockholm

Hej Astrid,

Om man inte vill använda mer bränsle än nödvändigt, tar det 0.71 år att åka till Mars,
sedan måste man vänta i 1.24 år innan planeterna står rätt för tillbakafärd, sedan tar
själva resan tillbaka 0.71 år, alltså totalt 2.66 år, eller lite drygt två och ett halvt år.

Motsvarande siffror för Jupiter är att det tar 2.74 år att åka dit, man måste vänta i minst 0.58
innan det går att åka tillbaka, och då tar återfärden 2.74 år. Totalt tar resan därför 6.05 eller
nästan exakt sex år.

Eftersom asteroidbältet ligger utspritt mellan Mars och Jupiters banor, skulle en färd dig
och tillbaka igen ta mellan 2.5 och 6 år, beroende på vart i bältet man vill åka.

Vi har ännu inte teknologin som krävs för att skicka människor till Mars eller asteroidbältet.
Det svåraste problemet har att göra med mat, vatten och syre. Man kan absolut inte ta
dessa med sig, det skulle vara alldeles för dyrt att skjuta upp alla dessa förnödenheter
med raket. Istället måste man kunna odla sin egen mat, rena och återanvända vatten
samt låta bland annat växter producera syre. Man måste helt enkelt bygga ett stort
växthus, som utgör ett eget fungerande ekosystem. Man har försökt bygga sådana
ekosystem på jorden, stora nog att försörja en liten grupp människor (astronauter).
Man har ännu inte lyckats med detta, och innan man gör det kan vi inte räkna med
att skicka ut astronauter på längre resor i rymden.

/Björn


hej vad händer om det blir stora klimatförändringar ?

/ anna, 15 år från sverige

Hej Anna,

Som du vet så finns det många olika sorters klimat på jorden. Det finns öknar,
det finns regnskogar, det finns polarområden, och så vidare. Med klimatförändringar
menar man att temperatur och nederbörd ändras på ett sådant sätt att en
viss plats byter klimat. Det kan till exempel betyda att det i ett område där
det framtills nu har varit regnskog, gradvis blir torrare och torrare, så att
all skog dör och det tillslut bara blir öken.

/Björn


hur många har varit på månen?
hur stor är månen jämfört med jorden?
finns det liv på månen?
hur långt ifrån jorden ligger månen?
hur stor omkrets har månen?
finns det vatten på månen?
hur ser omgivningerna ut på månen?
har någon tjej varit på månen?
hur många olika former av månen kan vi se?
hur lång tid tog resan till månen?
hur mycket väger månen?
vad bestå månen av?
hur snabbt rör sig månen?

/ sara jakobsson, 13 år från vännäs

Hej Sara,

Totalt har tolv människor gått på månens yta - alla var amerikanska vita män.
Jorden väger 81 gånger mer än månen, och månens diameter är ca 27%
av jordens diameter. Det finns inget liv på månen, men det verkar finnas
små mängder fruset vatten i botten på några få kratrar vid polerna, som
aldrig nås av solljuset. Månen består av sten, vilket är det enda man ser
på månens yta. Halva månens yta är alltid belyst av solen. Om vi ser
hela denna yta säger vi att månen är "full", om vi bara ser halva den
belysta ytan säger vi att månen är "halv" eller i "första eller andra kvarteret"
beroende på om månens fas växer eller minskar. När vi bara ser månens
nattsida, säger vi att månen är "i nedan".

/Björn


Hej Björn!

Jag undrar om du kan berätta för mig vad jordens inre krafter är, och berätta hur det fungerer

/ Aiana, 14 år från Solna

Hej Aiana,

Jordens inre innehåller en hel del radioaktiva ämnen. Dessa utvecklar
värme när de sönderfaller. Faktiskt är det så varmt i jordens inre att
berget har smält - vi bor på en tunn kall skorpa av sten, som flyter
på en stor rund kula av lava. Jordens inre är en radioaktiv härdsmälta.

Precis som i en gryta med kokande vatten, så rör sig den här lavan
i jordens inre, det liksom bubblar i den. Detta bubblande är ganska
kraftfullt. Ibland blir det så starkt att lavan bryter igenom jordens
skorpa och sprutar ut - det är detta vi kallar för en vulkan. Bubblandet
har också brutit upp jordskorpan i flera stora plattor, som vi kallar
för kontinentalplattor. Bubblandet för dessa plattor att röra sig fram
och tillbaka. I zonen där två plattor möts uppstår det ofta stora
spänningar. När dessa spänningar släpper, dvs när två hårt
pressade plattor rör sig något relativt varandra, uppstår det en
jordbävning. Allt detta är exempel på jordens inre krafter.

/Björn


hur lång tid tar det att åka 15 varv runt jorden,om man räknar med start och landning?
MVH Fredrik

/ fredrik, 13 år från stockholm

Hej Fredrik,

Omloppstiden för ett objekt i bana runt jorden beror helt på dess
avstånd till jordens centrum. En satellit som går i bana precis
ovanför jordens atmosfär har en typisk omloppstid på ungefär
en och en halv timme. Det kan ju jämföras med månen, som också
går i bana runt jorden, men som ligger ganska långt bort - den har en
omloppstid på 27 dagar! Men om din fråga gäller en satellit så
klarar man av 15 varv på ca 23 timmar.

/Björn


Vad skulle hänt om (Ceres) hade slagit ner i havet eller på land?

/ Tilda, 13 år från Skåne

Hej Tilda,

Om en asteroid slår ned på jorden blir det en katastrof. Omfattningen på
katastrofen beror dels på hur stor asteroiden är, och var den slår ned
någonstans. Man brukar säga, att om asteroiden är större eller lika
med ungefär en kilometer i storlek, då kan vi börja tala om en
global katastrof. Det betyder, att alla människor på jorden kommer
att drabbas, eftersom nedslaget har omfattande konsekvenser för
till exempel jordens klimat. Mindre asteroider än 1 kilometer kommer
att ställa till enorm förödelse lokalt, men inte ha så stor direkt
påverkan på andra platser på jordklotet. Med lokal förödelse menar
jag "ur klimatsynpunkt". Även ett litet objekt som slår ned på en
tättbefolkad plats kan det ju orsaka svåra globala ekonomiska
och politiska problem, om detta område hör till de som är drivande
i den globala ekonomin (till exempel USA, Europa, eller Japan).

Hur som helst, ett objekt på 1 kilometers storlek är otroligt farligt
för oss. Ceres, som är den största asteroiden, har en diameter
på nästa 1000 kilometer. Vi behöver inte så mycket fantasi för
att föreställa oss vad som skulle hända om ett sådant objekt
slog ned på jorden! Men som tur är kommer Ceres aldrig att
slå ned på jorden - dess bana korsar helt enkelt inte jordens
bana.

/Björn


varför har stjärnorna olika färger runt och på sig? och vad säger dem färgerna om stjärnorna?

/ Beatrice, 16 år från Västerås, sverige

Hej Beatrice,

Om ett föremål, till exempel en bit järn, hettas upp så kommer
föremålet att försöka göra sig av med energi genom att
sända ut strålning. Strålning sänds ut vid alla våglängder,
men har en kraftig "topp" vid en viss specifik våglängd, som
beror helt på föremålets temperatur.

För temperaturer under några hundra grader ligger toppen
i det infraröda området, och vi kan inte se strålningen. Men när
temperaturen ökar så flyttas toppen mot allt kortare våglängder,
och vi kan börja se strålningen. Järnet blir rödglödgat. Värms det
upp ännu mer, blir det röd-gult, sedan gult. Nu smälter och förångas
järn vid de där temperaturerna, men ett annat mer värmebeständigt
material hade vid ännu högre temperaturer blivit grönaktigt, sedan
blått, därefter lila, varefter toppen på nytt rör sig ut i ett område
som vi människor inte kan se: det ultravioletta strålningsområdet.

Anledningen till att stjärnor har färg, är därför att de har mycket varma
ytor, som sänder ut strålning på det sätt jag har beskrivit. Anledningen
till att stjärnor har olika färg, är alltså att de har olika temperatur. Röda
stjärnor är svala (ett par tusen grader), medan en gul stjärna som solen
har en yttemperatur på ca 5600 grader. Riktigt varma stjärnor
(8000-10000 grader) är blå. Färgen (eller mer vetenskapligt: formen
på stjärnans spektrum, alltså energifördelningen som funktion av
våglängd) talar därför om vilken yttemperatur stjärnan har.

/Björn


Hej kan du skriva lite fakta om Solstrålningen och Istider ?

/ Anna, 16 år från västerås

Hej Anna,

Vårt klimat beror på ett mycket komplicerat sätt på många
faktorer. En viktig faktor som bestämmer vilken temperatur
det kommer att bli, är hur mycket moln det finns. Ju fler
moln, desto mer solstrålning studsar bort från jorden
innan den hinner nå ytan, och desto kallare blir vår
planet.

Man har upptäckt att antalet moln som bildas i jordens
atmosfär beror på hur mycket kosmisk strålning som
jorden träffas av. Den kosmiska strålningen består främst
av protoner med mycket hög hastighet, som har oklart
ursprung. Kanske produceras en del av den kosmiska
strålningen vid kraftfulla explosioner i andra delar
av galaxen (novor och supernovor). När mängden
kosmisk strålning är hög, bildas också mycket moln,
och jorden blir svalare.

Varför skulle då mängden kosmisk strålning som når
jorden förändras? Det har med solvinden att göra, den
vind av laddade partiklar som strömmar från solen. När
solens aktivitet är låg, blir solvinden tunnare och är
sämre på att skydda jorden från kosmisk strålning. Då
ökar molnbildningen och jorden blir kallare. Man tror att
detta är orsaken till den så kallade "Lilla istiden" som var
några osedvanligt kalla vintrar på 1600-talet. Perioden
kännetecknades också av ovanligt få observerade
fläckar på solen, vilket tyder på att solen hade en mycket
låg aktivitet.

Om förändringar i solens aktivitet och den kosmiska strålningen
är tillräckligt för att förklara uppkomsten av istider vet vi inte.
Vad vi vet är dock att de kalla istiderna är det "normala". En sådan
här värmeperiod som gör att vi kan bo i Skandinavien är sällsynt
ur geologisk synvinkel. Normalt följs 90000 år av istid, av en
10000 års period av värme (där vi nu befinner oss), och om inte
den globala uppvärmningen ändrar på saken, så borde vi inom
några tusen år på nytt gå mot en istid.

/Björn



Hej Björn,

Jag undrar vad Neptunus har för tempraturer på nattetid och vad den har
för temperaturer på dagtid.

skulle också gärna vilja veta vad det är för klimat på neptunus.

// Elin

/ Elin, 13 år från Stockholm

Hej Elin,

Medeltemperaturen i Neptunus atmosfär är ca minus 220 grader.
Vädret är mycket blåsigt, med vindhastigheter på upp till 400 meter
per sekund. Det är tio gånger mer än för en typisk orkan på jorden.

/Björn


Varför tycks Stjärnor röra sig på himlen?

/ Malin, 16 år

Hej Malin,

Stjärnorna tycks röra sig över himlen därför att jorden roterar kring sin
egen axel. Det är som att sitta på en karusell, och se ett landskap
svepa förbi runt omkring sig.

/Björn


Varför tror man allmänt på Big bang. (nämn någon som pekar på att detta har hänt?

/ Goran , 18 år från Sverige

Hej Goran,

Det finns fyra starka observationella bevis för att big bang-teorin
måste vara riktig (åtminstone i grova drag).

1. Teorin förutsäger att rymden måste expandera, vilket får galaxerna
att alla röra sig bort från varandra, med en hastighet som ökar ju längre
bort en galax befinner sig. Mätningar av galaxers hastighet som funktion
av avstånd visar att det ser ut just på det viset.

2. Enligt teorin kan man utifrån den observerade expansionshastigheten
räkna ut universums ålder. Den ålder man får blir då 13.7 miljarder år.
Om man kunde hitta stjärnor vars ålder var mycket äldre än så, skulle
någonting helt klart vara fel. Men alla stjärnor vars ålder man har mätt
visar sig vara yngre än just 12-13 miljarder år. Det tyder på att det är någonting
speciellt med just denna ålder.

3. Enligt teorin kommer materia och strålning att vara i termodynamisk
jämvikt fram tills den så kallade rekombinationen, som inträffade ca
3000 år efter big bang. Rekombinationen betyder att elektroner och
protoner förrenade sig och bildade de första atomerna. Vid denna
händelse slutade strålningen av växelverka starkt med materian.
Det betyder att strålningens temperatur i fortsättningen bara förändras
på grund av universums expansion. Man räknade ut att denna strålning
i dag skulle motsvara en så kallad svartkroppsstrålning med en temperatur
på 2.7 Kelvin. En sådan strålning kan man faktiskt observera med radioteleskop,
just vid den förutsagda temperaturen. Detta kallas för den kosmiska
bakgrundsstrålningen.

4. Efter att universum bildas, bestod universum av en "energisoppa" ur
vilken det bildades atomkärnor, allt eftersom att temperaturen gick
ned. Man kan räkna ut exakt vilka atomer som ska bildas, och i vilka
relativa mängder. Man räknade ut, att det i big bang endast kunde
bildas väte (till ca 75%) och helium (till ca 25%), samt små spår av
ämnena litium, beryllium, och bor. När man tittar på den kemiska
sammansättningen hos vår egen galax, och andra galaxer, finner
vi just att universum domineras av väte och helium, i de proportioner
som teorin förutsäger.

/Björn

Föregående sida1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 Vidare till fler svar
















Det är vi som satsar på Unga Fakta! Copyright © 2000-2017 Unga Fakta AB