Klicka här för en talversion av Unga Faktas hemsida. Låt datorn läsa upp texter och innehåll för dig!

Till Unga Faktas startsida




















Panelen svarar

Här är de frågor som har besvarats inom ämnet astronomi. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.

Sökord:
Kategori:

Här kan du ställa en egen fråga till Henrik Hartman om astronomi!


hej, vad ska jag göra för att bli astronom? jag läser naturvetenskap på gymnasiet och har bra betyg. om jag vill jobba för nasa hur gör jag då? Kanske töntig fråga men man får inte reda på någonting om man inte frågar. Tack på förhand

/ Johanna, 17 år från Lidköping

Hej Johanna,

Om man vill bli astronom ska man först gå naturvetenskaplig linje
på gymnasiet, vilket du gör. Sedan läser man matematik och fysik
på universitetet i fyra år (antingen Teknisk fysik, så att man blir
civilingenjör, eller Matematisk-naturvetenskaplig linje, så att
man blir magister i fysik). Därefter måste man doktorera
i astronomi, vilket tar ytterligare 4-5 år. Detta kan man göra
vid universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg.

De som arbetar på NASA (eller den europeiska varianten, ESA),
är inte i första hand astronomer. Astronomer ägnar sig bara
åt forskning och observationer - vi är matematiker, fysiker och
programmerare. De som jobbar på NASA och ESA
är främst så kallade aerospace-ingenjörer. De arbetar med tekniska
saker, som att konstruera och bygga satelliter, rymdsonder och
raketer. Om det är det du vill jobba med, bör du går Teknisk fysik efter
gymnasiet, och bli civilingenjör. Dessa personer går i regel inte
vidare till doktorandstudier, utan går direkt ut i industrin efter
avslutad ingenjörsutbildning. I Sverige söker de sig ofta jobb
på Rymdbolaget, Saab Aerospace och Volvo Aero. Det är inte
helt ovanligt att svenska aerospaceingenjörer som precis
blivit utexaminerade söker sig till någon av ESAs anläggningar
(till exempel på ESTEC i Holland) för ett års YGT-tjänst
(Young Graduate Trainee). De som utmärker sig då kan ibland
få fortsätta att arbeta för ESA.

/Björn


Hej! Jag håller på att skriva en bok och jag vill gärna få in lite av min egen uppfattning om stjärnhimlen. Och då skulle jag vilja veta hur lång tid det tar mellan att en stjärna i rymden slocknar och att jag ser det. Om du inte riktigt vet kan du hitta på något ungefär.


Det skulle hjälpa mig jättemycket, Tack!!!!!!
Molly

/ Molly, 13 år från Linköping, Sverige

Hej Molly,

Man brukar mäta stjärnors avstånd i ljusår, vilket är den tid det
tar för ljuset att nå oss från stjärnan. Avståndet till den närmaste
stjärnan förutom solen (den heter Alfa Centauri) är 4.3 ljusår.
Det betyder, att om den plötsligt slocknade, skulle det ta
4.3 år innan vi fick reda på det här på jorden.

De stjärnor vi ser på himlen ligger alla inom vår galax, Vintergatan.
Vintergatan har en diameter på 160000 ljusår, och vi befinner
oss på ett avstånd av 26000 ljusår från dess centrum. De flesta
stjärnorna på himlen vi ser när vi går ut på kvällen är dock inte riktigt
så avlägsna, de ligger på några hundra, eller några tusen ljusårs
avstånd. Så skulle de plötsligt slockna skulle det ta flera hundra
eller tusen år innan vi märkte något.

/Björn


hej!
jag har ett par frågor som jag gärna vill att du ska svara på.

1. varför är jorden avplattat vid polerna?
2. hur gammal är den scandinaviska fjällkedjan resp. alperna?
3. när upptäckte man att jordens inre var fast och vem gjorde det?
tack på förhand // ASSI :)

/ Assi, 17 år från Sverige

Hej Assi,

Jorden är inte exakt rund, utan är som du säger, lite avplattad vid polerna.
Orsaken till detta är jordens rotation (som bekant snurrar jorden ett varv
kring sig själv på 24 timmar). Denna rotation plattar till jorden något.

Den skandinaviska (Kaledoniska) fjällkedjan bildades för ca 400 miljoner
år sedan. Alperna började bildas för ungefär 50 miljoner år sedan,
och håller fortfarande på att utvecklas.

Att jordens inre kärna är fast upptäcktes 1971 av Adam Dziewonski och
Freeman Gilbert, två forskare som använde seismologiska mätningar
(mätningar av vibrationer djupt nere i jorden, som uppstått vid
jordbävningarna i Alaska 1964 och Colombia 1970) för att räkna ut
jordens inre struktur.

/Björn


hej!
Jag undrar om solsystemet och Vintergatan är samma sak eller om solsystemet ligger i Vintergatan.
Tack På Förhand

/ Johanna, 15 år från Storvreta

Hej Johanna,

Solsystemet består av solen, och de objekt som kretsar kring denna: de åtta planeterna
och miljontals mindre kroppar (asteroider, kometer, meteoroider). Vintergatan är
en samling på ungefär 200 miljarder stjärnor, av vilka solen är en medlem. Solystemet
ligger därför i Vintergatan och är en ytterst liten del av denna (därmed är solsystemet
inte samma sak som Vintergatan).

/Björn


Hejsan Björn!
Jag har sökt runt lite om stjärnhopar, och överallt står det om en öppen stjärnhop som har beteckningen NGC 188. Jag undrar hur många ljus år den är ifrån jorden och om man känner till några planeter som finns i denna eller om den har något centrum som håller ihop den. Tack på förhand.

/ Fredrik Andersson, 17 år från Malmö

Hej Fredrik,

Stjärnor uppstår när gasmoln i galaxen faller samman under sin egen gravitation.
Ibland kan uppkomsten av en stjärna sända chockvågor genom den omgivande
gasen då också faller samman - det föds en stor mängd stjärnor på samma ställe.
Sådana "klasar" av stjärnor kallar man för öppna stjärnhopar, och NGC 188 i
stjärnbilden Cepheus är ett exempel på en sådan.

NGC 188 ligger på ett avstånd av ungefär 5500 ljusårs avstånd, och har en
ålder på ca 7.5 miljarder år. För att en samling stjärnor ska hänga samman så
länge krävs det att någonting tvingar dem samman: det är deras egen
gravitation. Man har sökt efter planeter runt stjärnor i NGC 188 genom att
spana efter kortvariga minskningar i stjärnornas ljusstyrka (som har ett
sådant utseende att det bara kan förklaras med att en planet passerar mellan
oss och stjärnan och därmed skymmer dess ljus). Dock har man, såvitt jag
vet, inte hittat någon planet ännu.

/Björn


hej igen.. vill fråga lite om big bang och om liv på andra planeter också nu när jag ändå är i farten ;) vad var det som hände egentligen? fanns det något innan det och i så fall vad? hur har man kommit fram till denna teori?
kan det finnas liv på andra planeter? vad vet vi om förutsättningarna om liv utanför vårt solsystem? om det skulle finnas liv, skulle man kunna få kontakt med dessa varelser då och i så fall hur? hur kan man förklara alla UFO-rapporter som kommer då och då? för det gör det väl!?
tack än en en gång!
johanna

/ Johanna, 15 år från Habo

Hej Johanna,

Big bang-teorin uppstår om man tillämpar Albert Einsteins allmänna
relativitetsteori på hela universum. Relativitetsteorin är ett matematiskt
sätt att beskriva gravitation. Den talar om exakt hur ljusstrålar kommer
att röra sig genom ett rum som är fullt med kroppar som har massa.
Ljusstrålarna används för att "avslöja" geometrin (strukturen) hos det
tomrum genom vilket ljuset rör sig. Kroppar med massa har nämligen
förmåga att kröka rummet (dvs böja på ljusstrålar). När andra kroppar
färdas genom detta krökta rum påverkas deras rörelser, och det är
detta vi kallar gravitation. Jorden färdas därför egentligen inte runt
solen därför att solen "drar" i jorden, utan jorden färdas hela tiden
rakt fram i ett rum som blivit krökt av solens massa.

Om man tillämpar denna märkliga relativitetsteori på den materia som finns
i universum (alltså alla galaxer), så talar den om hur galaxerna kommer
att röra på sig. Teorin förutsäger att alla galaxerna kommer att röra
sig bort ifrån varandra. Orsaken är att det tomrum som omger galaxerna
hela tiden blåses upp. Dessa teoretiskt förutspådda rörelser hos galaxerna
har också bekräftats av astronomiska observationer - universum uppför
sig faktist på det sätt som teorin säger att det ska göra!

Går man riktigt långt tillbaka i tiden, 13.7 miljarder år närmare bestämt,
når man ett tillstånd där alla galaxer vi känner till måste ha varit
sammanpackade inom en volym lika litet som ett sandkorn. Det är
detta superheta, supertäta tillstånd som vi kallar Big Bang.

Nu till frågan om liv på andra planeter: Till dags dato har man aldrig hittat liv
utanför jorden. Dock misstänker man, att det på Mars och kanske på
Jupitermånen Europa, råder sådana förhållanden att mycket enkla
mikroorganismer (typ bakterier) skulle kunna överleva. Men man vet ännu
inte om så är fallet. Huruvida det finns liv på planeter utanför vårt
solsystem vet vi inte heller. Forskare lyssnar efter radiosignaler som
kanske sänds ut av främmande civilisationer, men hittills har man aldrig
upptäckt något.

När det gäller UFO-rapporter så ser människor märkliga saker hela tiden.
Oftast rör det sig om naturliga fenomen som man är ovan vid att
se (meteoriter, norrsken, avlägsna åskväder, etc), eller ovanliga
mänskliga aktiviteter (väderballonger etc). Man misstar sig helt enkelt.
Ofta är historierna bara påhittade, för människor vill bli berömda och
tjäna pengar. Personligen tror jag inte på någon av dessa historier.

/Björn


Hej!

Jag såg idag ett streck på himlen likt en sån som uppstår från röken från ett vanligt flygplan men det här strecket var orange.
Och den rörde sig ganska snabbt. skulle ta kort på den men hann inte.
Kan det ha varit en komet som jag sett eller vad kan det vara?
Flyplan har ju knappast orange rök

Tacksam för svar!


/ Malin, 15 år från övertorneå

Hej Malin,

Kanske det var en bolid du såg? Det är en stor meteor, alltså
en sten från rymden som brinner upp i jordens atmosfär.
Vanliga meteoriter, som man kan se flera stycken per
natt, är i regel lika stora (små) som sandkorn. Mycket
mer sällsynta, och mer imponerande, är de meteorer som
är stora som ärtor, spelkulor, ägg, eller kanske rent
av en knytnäve. Dessa bolider blir så ljusstarka att de till
och med kan ses i dagsljus. Ibland lämnar de ett
rökspår efters sig, som löses upp efter några minuter.

/Björn


kan du förklara ljusår, ljussekund??hur lång tid är de?

/ andrea, 13 år från gotland

Hej Andrea,

Ljusår och ljussekunder är inte tidsmått utan längdmått. Ett ljusår
är den sträcka ljuset hinner färdas på ett år (och en ljussekund är
på motsvarande sätt den sträcka ljuset hinner färdas på en
sekund). Ljuset färdas inte mindre än 300000 kilometer på en
sekund, så till och med en ljussekund är en avsevärd sträcka!

/Björn


Tjena Björn..!
Här kommer några frågot..!

Jag undrar vad som krävs för att bli astronom och vilka linje man ska välja.?
Om det finns några skolor här i Skåne som man kan utbilda sig till astronom.?
Vad gör en astronom.?
Tjänar en astronom bra med pengar.?
Behöver man bra betyg för att bli astronom.?

För jag vet inte vilken linje jag ska välja nu till våren, men jag är väldigt intresserad på rymden. Ses

/ Alexander, 15 år från Sverige / Skåne

Hej Alexander,

Om man vill bli astronom ska man gå naturvetenskaplig linje
på gymnasiet. Sedan läser man matematik och fysik på
universitetet i fyra år (antingen Teknisk fysik, så att man blir
civilingenjör, eller Matematisk-naturvetenskaplig linje, så att
man blir magister i fysik). Därefter måste man doktorera
i astronomi, vilket tar ytterligare 4-5 år. Detta kan man göra
vid universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg.
Eftersom det inte är så många människor som söker sig till
denna typen av tekniska utbildningar, blir intagningsbetygen inte
särskilt höga (för att komma in på universitetet alltså). För att man
ska klara utbildningen krävs det dock stora doser tålamod och
envishet, samt att man har fallenhet för matematik.
Att sedan få en plats som doktorand är inte lätt: konkuransen
om de få platserna är hård. Men vill man så går det!

Att vara astronom är ett mycket innehållsrikt yrke. I huvudsak
går det ut på att formulera matematiska och fysikaliska modeller
för hur olika fenomen i rymden fungerar. För att kunna lösa de
ekvationer som modellerna består av måste man skriva datorprogram,
så en stor del av dagen går åt till programmering. Eftersom man måste
rapportera sina resultat i internationella tidskrifter är det ett plus om
man trivs med att skriva långa artiklar på engelska. Arbetar man
på universitetet så har man dock inte bara till uppgift att forska: ofta
så ägnar man mycket tid åt undervisning på universitetets kurser,
samt informerar allmänheten om den forskning vi bedriver (som jag
gör nu). Man får resa en hel del också, jorden runt på olika konferenser.
Många astronomer (men inte alla) ägnar sig också åt observationer,
som bedrivs på astronomiska observatorier världen över. Svenska
astronomer reser främst till kanarieön La Palma för att observera,
eller till Chile.

En astronom har inte särskilt hög lön, i förhållande till den långa
utbildning vi har. Det är dock ingen som väljer det här yrket
i syfte att tjäna pengar - vi är helt enkelt fruktansvärt nyfikna
personer som inte kan låta bli att forska om rymden, trots
att vi inte blir rika på det!

/Björn


Hejsan Björn!
För det första vill jag uttrycka min enorma respekt för dig som är astronom. Du måste ha en stor ihärdighet och målmedvetenhet som jag önskar jag hade:)

Min frågor är:
Tror du att Armstrong och Aldrin var på månen 1969?
Varför har man inte varit på månen på över 30 år?

Konspirationsteorier föder alltid felaktiga bevis och motbevis vilket leder till en diskussion som snart spårar ur där allt vad substans, fakta och sanning försvinner.

Jag vill verkligen tro att vi var där redan 1969 då jag naturligtvis "tror" på vetenskapen i allmänhet men jag kan inte hjälpa att ifrågasätta den.
Det finns för många frågetecken.

Snälla Björn, hjälp mig att räta ut dessa.

MVH
Jocke


/ Joakim Österberg från Malmö

Hej Joakim,

Det är ställt utom allt tvivel att människor har varit på månen.
Totalt 12 människor har gått på månens yta (det var sex olika
expeditioner, två man i varje). De första två var Armstrong och
Aldrin 1969, och de sista (eller, kan man kanske hoppas, de senaste) var
Cernan och Schmitt 1972.

Bevisen för att månlandningarna har ägt rum är de stora mängder
stenar från månen som besättningarna förde med sig tillbaka. Dessa har
undersökts av en lång rad forskare över hela världen. De skiljer sig kemiskt
från de stenar som finns på jorden, och kan inte ha kommit härifrån.

Månfärderna var otroligt kostsamma. Anledningen till att politikerna valde
att satsa dessa pengar var inte i första hand för att man ville hjälpa oss
forskare, utan det handlade om en kraftmätning mellan den tidens
supermakter, USA och Sovjetunionen. Efter att man spänt musklerna
på detta sätt försvann den politiska viljan, och finansieringen uteblev.
Det är därför ingen har varit på månen på 30 år.

/Björn


Det finns stor gravitation på planeter och liten gravitation...
Vad beror det på?

/ Niklas, 15 år från Lindesberg

Hej Niklas,

En kropps gravitationskraft bestäms av hur mycket massa den
innehåller. Ju mer massa, desto större gravitation.

/Björn


Hur stor är saturnus i diameter??

/ martin, 14 år från skövde

Hej Martin,

Saturnus har en diameter på ca 120 000 kilometer.

/Björn


Hej!Hur känns det att vara i rymden?Måste man ha sådandär rymddräkt på sig hela tiden?Hur går man till väga om man vill åka med ett rymdskepp ut i rymden?

/ Lena, 10 år från Luleå

Hej Lena,

Astronauter har i regel bara rymddräkt på sig vid start och landning (av säkerhetsskäl),
samt när man beger sig ut på rymdpromenad. I övrigt har man vanliga kläder på sig.

Om man vill åka ut i rymden måste man antingen genomgå
en lång och krävande utbildning, till vilken endast ett fåtal människor blir antagna, eller
kunna betala 140 miljoner kronor, som affärsmannen Dennis Tito, som blev världens
första rymdturist.

/Björn


Hej!
Vad är det för skillnad på ett solsystem och ett stjärnsystem?
/Josefin

/ Josefin, 17 år från Habo

Hej Josefin,

Ett stjärnsystem består av en stjärna och en eller flera planeter
som kretsar kring denna stjärna. Vi känner i dag till
ca 200 sådana stjärnsystem.

Solsystemet är det namn vi använder för vårt eget
stjärnsystem.

/Björn


1- Hur kan vi definiera yttre rymden
2- Finns det någon samband mellan gravitation och yttre rymden

/ Rikard Fooladi från Stockolm

Hej Rikard,

Vi astronomer brukar främst använda termerna "interplanetära rymden"
när vi avser rymden mellan planeterna i vårt eget solsystem, och
"interstellära rymden" när vi avser rymden mellan stjärnorna i
vår egen galax. Utanför det talar man också om den "intergalaktiska
rymden". Begreppet "yttre rymden" används nog mest i dagligt
tal för att beteckna något som ligger "väldigt långt bort från jorden".

Det finns ett samband mellan gravitationen och yttre rymden i
den meningen att materia påverkar rymdens geometri (dvs påverkar
de banor som ljusstrålar följer), och det är just denna "krökning
av rummet" som vi kallar gravitation.

/Björn


Hur får man syre i rymden?
Kan rymdfärjan brinna upp när den passerar genom atmosfären?
Om det nu är farligt hur skyddar man rymdfärjan?

/ Hemligt, 13 år från Skurup

Hej Hemlig,

Det syre som används vid rymdfärder måste man ta med sig
från jorden i stora behållare. Rymdfärjor kan tyvärr brinna
upp i atmosfären, vilket hände med Columbia, och sju
astronauter dog. För att skydda rymdfärjan från detta
klär man den i ett material som är mycket värmetåligt,
en "värmesköld". Columbia brann upp därför att
det hade gått hål på värmeskölden.

/Björn


Hej

Varför kan man inte bromsa ner hastigehten på rymdfärjan vid återinträde och undvika att den brinner upp om något skulle gått sönder i värmeskölden.

/ Axel Johansson, 18 år från Malmö

Hej Axel,

Problemet vid alla rymdfärder är att det går åt stora mängder bränsle för
att göra hastighets- och kursändringar, och man kan bara ta en begränsad
mängd med sig. Man kan därför inte, praktiskt sett, "bromsa sig ned" genom
atmosfären. Istället faller man fritt genom atmosfären, och måste därför
ha en farkost som kan stå emot den stora värmeutveckling som sker
genom friktion mot atmosfären.

/Björn


vilken är minsta galaxen i rymden?

/ Erik af Malmborg, 8 år från Höör (Skåne)

Hej Erik,

Vår galax Vintergatan ingår i en grupp galaxer som ligger relativt
nära varandra i rymden, och som kallas Lokala gruppen. Den
största medlemmen i Lokala gruppen är Andromedagalaxen,
som är ungefär dubbelt så massiv som Vintergatan. Vintergatan
väger ungefär 350 000 miljoner gånger mer än solen. Den minsta
galaxen i Lokala hopen väger "bara" 58 miljoner gånger mer
än solen. Detta är säkert inte den minsta galaxen i universum,
men jämfört med vår galax är den jätteliten!

/Björn


Hur många stjärnor finns i solsystemet?

/ Emma och Rebecka, 10 år från Sverige, Ankarsrum

Hej Emma och Rebecka,

I solsystemet finns det bara en enda stjärna - solen. I den galax i
vilken solen ingår, som vi kallar Vintergatan, finns det ca 200 miljarder
stjärnor.

/Björn


Hur kommer det sig att att stjärnona syns från jorden men inte när man filmade Fugelsang ute i rymden. / tacksam för snabbt svar

/ Markus millberg, 17 år från sverige

Hej Markus,

Stjärnor är väldigt ljussvaga objekt i jämförelse med de ljusa
föremål (rymdfärjan, Fuglesang i rymddräkt etc) som filmas
och fotograferas - de kommer därför helt enkelt inte med på
filmen. För att fotografera stjärnor behöver man i regel
ljuskänslig film och långa exponeringstider.

/Björn

Föregående sida1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 Vidare till fler svar
















Det är vi som satsar på Unga Fakta! Copyright © 2000-2017 Unga Fakta AB