Klicka här för en talversion av Unga Faktas hemsida. Låt datorn läsa upp texter och innehåll för dig!

Till Unga Faktas startsida




















Panelen svarar

Här är de frågor som har besvarats inom ämnet författare. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.

Sökord:
Kategori:

Här kan du ställa en egen fråga till Kim M. Kimselius om författare!


Hejsan, Kim! :)

När började du besvara på frågor här på UNGA FAKTA?


P.s Jag fyller 13 på söndag så du vet att det är jag som frågar då när det står "13 år"..........


MVH Alexander

/ Alexander, 12 år från Hörby

Hej Alexander

Grattis i förskott!

Jag var första "experten" på panelen, så man kan säga att panelen på Unga Fakta startade med mig. Minns inte årtalet, men det kan vara 7-8 år sedan.

Har du sett att jag kommer och föreläser på biblioteken i Löddeköpinge och Kävlinge 23 april. Kanske har du möjlighet att komma och lyssna på mig. Du hittar länk till föreläsningarna på min startsida www.kimselius.se. Där ser du också var du kan köpa biljetter till föreläsningarna. Kanske vi ses!

Ha en trevlig födelsedag.

Kramisar från Kim


Hej

Har du varit på en bokmässa?! Var?
När ska du till nästa.....?

Mvh Alex

/ Alexander, 12 år från Hörby

Hej Alexander

Varje år i september är jag på Bokmässan i Göteborg. Om du går in under "Nytt" på min hemsida www.kimselius.se så hittar du bilder och text ifrån flera års bokmässor.

Nästa bokmässa är på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg 25-28 september 2008. Du hittar mig i monter B07:22. Välkommen!

Kramisar från Kim


Kära Kim!!

Jag brukar läsa dina böcker för mina barnbarn!!
Dom undrar hur man kan skriva så bra som du...

/ Arne, 99 år

Hej Arne

Tack för ditt mail. Jag blir så glad när du ställer en sådan fråga, TACK!

Du kan hälsa dina barnbarn att jag älskar att skriva och skriver direkt från hjärtat. Jag skriver berättelserna till mig själv, något jag själv vill läsa. Jag vill läsa berättelser som fångar från första raden och håller mig fängslad till sista meningen. Därför försöker jag även skriva på det sättet. Kanske är det också därför som dina barnbarn tycker om mina berättelser.

Eller kanske det beror på att jag fortfarande har den där lilla åttaåringen inom mig, hon som drömmer om att bli författare, hon som fortfarande har magin inom sig och inte känner några gränser mellan verklighet och fantasi. Jag tror det är tack vare henne som mina böcker har nått sådana stora framgångar.

Hoppas att du tycker lika mycket om mina böcker som dina barnbarn.

Kramisar från Kim


Du hetter Kim M kimselius men vad bertyder m.

/ Cajsa, 9 år från KARLSKRONA

Hej Cajsa

"M" står för "Mystisk", eftersom jag inte vill avslöja vad det egentligen betyder. Jag vill att mina läsare ska tycka att jag är lite mystisk och spännande, precis som mina böcker.

"M" står även för "Mångkunnig", vilket betyder att man kan lite om många olika saker. Eftersom jag skriver historiska äventyrsböcker om väldigt olika händelser, lär jag mig väldigt mycket och blir "mångkunnig".

"M" står även för "Magisk", för jag känner mig som en trollkarl som kan trolla och få precis allting att hända. För det kan man ju i fantasin och det är DET som är det bästa med att vara författare.

Kramisar från Kim


Hejsan, jag undrar bara hur man "delar upp" sin bok när man skriver. Hittar man först på hela historien i förväg och skriver sedan ner det, eller skriver man bara ner det som kommer i huvudet just då?
Kram Olga

/ Olga Krüssenberg, 12 år från Eslöv

Hej Olga

Vi författar arbetar olika. Mitt sätt att arbeta är med "Gula-lappar"-tekniken, som jag kallar det. Så här gör man då:

Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.

Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.

När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?

För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.

Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.

När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.

Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. franska revolutionen. Under tiden jag läser dyker idéerna om vad boken ska handla om, upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.

För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.

Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.

Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. T.ex. min senaste bok "Giljotinen!" som är den absolut bästa bok jag någonsin gjort!

Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips".

På min hemsida kan du även läsa mer om mer om mig och mina böcker, till exempel smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen" och de nya böckerna "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", som kommer ut i augusti 2008. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.

Lycka till med ditt skrivande.

kramisar från Kim




Hej Kim, jag har läst ett par böcker av dig. De är väldigt bra.
Men jag behöver lite hjälp. Jag älskar att skriva, och har jättebra ideer och fantasi, men ett litet problem.
Jag klarar inte av de där små delarna mitt e mellan början mitten och slutet. Jag behöver de små transportutrymmerna.
Hur brukar du göra för att utnyttja de små ställena?

MVH Kajsa

/ Kajsa, 12 år från Kalmar

Hej Kajsa

När jag började skriva böcker hade jag alltid början och slutet klart för mig, men problem med "mitten". Det löste jag genom "Gula lappar"-tekniken. Så här jobbar du med det:

Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.

Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m. Det gör att du "fyller ut" "transportutrymmena" som du kallar det.

När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på? Även det ger fylligare text.

För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.

Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.

När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.

Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. franska revolutionen. Under tiden jag läser dyker idéerna om vad boken ska handla om, upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.

För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.

Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.

Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips".

På min hemsida kan du även läsa mer om mer om mig och mina böcker, till exempel smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen" och de nya böckerna "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", som kommer ut i augusti 2008. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.

Lycka till med ditt skrivande.

kramisar från Kim




Hej, jag skriver många berättelser och de flesta berättelserna som jag skriver brukar vara lika långa som en vanlig bok. Jag undrar om man kan ta kontakt med något förlag och om dem är intresserade av en 13 åring... Och om inte vad är åldersgränsen?
Hälsningar Margareta

/ Margareta Nilsson, 13 år från Gnarp

Hej Margareta

Klart att du som 13-åring kan kontakta ett förlag. Gå in på min hemsida www.kimselius.se kika under "Nyheter" och "Titta här alla unga med författardrömmar" så ser du att du faktiskt redan i din ålder kan få en bok utgiven.

Det enda "hindret" som 13-åring är att man inte får skriva kontrakt förrän man är 18 år. Men då kan någon av dina föräldrar skriva på kontraktet åt dig.

Om du vill kontakta ett förlag ska du göra så här:
Det bästa sättet att få kontakt med ett bokförlag är att gå till en bokhandel och se ut böcker som tilltalar dig. Se efter vilket förlag som
har gett ut boken/böckerna. Det står längst fram i boken. Där brukar stå
fullständig adress, telefon, e-mail m.m. Du kan även gå in på www.googles.se och söka på "Bokförlag". Där hittar du allt du behöver.

Skriv din berättelse med dubbelt radavstånd, numrera sidorna. Skicka som papperskopior och bifoga namn, adress och telefon. Jag brukar skriva allt det högst upp på sidorna. Det finns något som heter "Huvud/Sidfot" i Wordprogrammet. Där lägger man in all den texten på första sidan så kommer det automatiskt på alla sidorna.

När förlaget/förlagen (för jag tycker du kan skicka till flera förlag
samtidigt) fått ditt manus är det först en redaktör som läser det. Om den
personen tycker om det du har skrivit går manus vidare till flera personer
som tycker till. Om de tycker om din berättelse kontaktar de dig och ber att få publicera/ge ut din berättelse. Om de skickar tillbaka ditt manus behöver det inte betyda att det är dåligt. Det kanske inte passar deras förlag, de kanske inte har råd att ge ut fler debutanter det året, det är inte rätt person som har läst det från början osv. Får du tillbaka ditt manus ska du alltså inte ge upp, sätt dig ner och läs igenom det igen, se om du kan förbättra det och skicka det till något annat förlag. Tänk på att förlagen får runt 3.000 obeställda manus PER ÅR! Av dem väljer de kanske ut 10-20 manus som de gör böcker av.

Om du får ditt manus antaget börjar en annan process: Manus godkännes, därefter korrigeras manus, stavfel rättas, grammatiska fel m.m. Redaktören kan också komma med vissa kommentarer om att något inte stämmer i ett kapitel eller att man har tappat "röda tråden" på något ställe.

När manus är klart, levererar författaren oftast det på diskett/Cd/mail till
förlaget. Där gör man sidor helt klara: sidnumrering, kapitelindelning osv.

Redan när förlaget godkänt manus har de beställt ett omslag. Det är oftast färdigt före boken eftersom det är omslaget man annonserar med, och annonserna går iväg i god tid före det boken kommer ut. Förlagen har oftast speciella illustratörer som gör omslagen åt dem.

Sedan skickas manuset till tryckeriet, nu i färdigt "ombrutet" format, det
innebär att alla sidorna ser ut precis så som de ska göra i boken. De
trycker boken. De har stora maskiner som kan trycka 3.000 böcker på en
timma. Därefter går det iväg till bokbinderiet som sätter ihop omslaget med innehållet: sidorna.

Därefter skickas böckerna, nu i tusentals exemplar, till antingen förlaget,
eller ett centralt distributionsföretag. Därifrån beställer bokhandlarna
sina böcker och de skickas ut i butiken så att du och alla andra kan köpa
böckerna.

Du som författare får royalty på försäljningen. Det innebär att du får en
viss summa per bok som säljs, summan varierar från förlag till förlag därför kan jag inte säga hur mycket det rör sig om. Dessutom brukar författaren få ett visst antal gratisexemplar av sin bok, också olika beroende på förlag, det kan röra sig om cirka 10 exemplar, alltså inga stora mängder.

Du kan trycka dina böcker på Print-On-Demand. Då betalar du allt
själv, men du behöver bara trycka upp så många böcker du vill ha, t.ex. 1
bok. Priset varierar mellan de olika tryckerierna. Det blir dyrare än att
trycka upp 3.000 böcker, men ett mycket billigare alternativ om man inte
vill ha så många böcker. Gå in på nätet och titta på t.ex.
www.books-on-demand.com, www.instantbook.se www.b4press.com, www.gml.se och många, många fler. Kanske har du något Print-On-Demand tryckeri i din närhet?

Du kan också lägga ut din bok som Digitalbok. Då går du in på
www.digitalboken.se Genom Digitalboken får man möjlighet att bli läst och upptäckt av förläggare och allmänhet. Digitalboken är en mötesplats för de som har författardrömmar, men även för redan etablerade författare, förläggare och läsare. Digitalboken har skapats som ett forum för talanger, som kanske aldrig skulle bli publicerade på annat sätt. Det är helt gratis för författare och skribenter att ladda upp sina böcker och texter till Digitalboken.

Uppladdade böcker på Digitalboken kan läsas direkt av vem som helst, som PDF-fil. De som vill kan få sin bok tryckt i allt från några få exemplar
till större upplagor, via Digitalbokens Print-On-Demand tjänst. Digitalboken erbjuder också en lektörstjänst där författaren kan få professionell granskning av sin text.

Digitalboken kan också hjälpa till med bokomslag, bilder och framtagning av tryckfärdigt material.

Jag önskar dig ett stort lycka till i ditt skrivande. Håll drömmen levande.
Jag bestämde mig för att bli författare när jag var åtta år. Nu har jag
slagit igenom stort. Kommit ut med flera böcker, översatts till många språk och fått smeknamnet "Blekinges Astrid Lindgren". Vill du veta mer om mig kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se. Där hittar du också skrivtips.

Hör av dig den dag du får ditt manus godkänt.

Kramisar från Kim



Hur lång tid tar det att skriva en bok?

TACK FÖR DINA UNDERBARA BÖCKER JAG ÄLSKAR DOM SKÄRSLIT TILLBACKA TILL POMPEJ

/ Elin, 9 år från Karlskrona

Hej Elin

Tack för att du berömmer mina böcker så mycket. Har du varit inne på hemsidan och sett att det kommer TVÅ nya böcker i höst. Du kan redan nu läsa smakprov ur böckerna.

Det tar olika lång tid att skriva böckerna. Från det Snapphanar skrevs tills den kom ut tog det 27 år, men det är en lång historia. Tillbaka till Pompeji tog 5 år. Alla andra böcker har tagit 1,5 till 2,5 år att skriva.

Kramisar från Kim


Hej!
Förlåt för att jag stör dig med en sådan här idiotisk fråga, som inte ens är en fråga. Men anledningen till att jag ändå skriver till dig är att jag verkligen menar det jag säger, och vill att du ska veta det! Så...

Tack för allt! Du har hjälpt (och hjälper fortfarande) mig så otroligt mycket att det knappt kan vara sant! Upp till 80% av mina framsteg i skrivandet kommer från att du har svarat på mina frågor! Så det är vad jag vill störa dig med denna dag, att tacka sig innerligt från hjärtat!

/ Elin, 12 år från Kristianstad

Åh, Elin, jag blir så glad av vad du skriver att mina ögon tåras. TACK!

Lycka till med ditt skrivande och hör av dig den dag du får din bok publicerad.

Kika lite då och då på min hemsida. Kanske kommer jag till någon plats nära dig så att vi kan träffas? Om inte annat så kommer jag varje höst till Möllers bokhandel i Kristianstad och signerar mina nya böcker.

Fortsätt skriv och håll drömmen levande!

Många kramisar från Kim


hej! kim jag tycker gette mycket om dina böcker jag tycker mest om tillbacka till pompeji
ok nu till min fråga jag funderar att skriva en bok har du några tips till mig vad den kan handla om och vad jag ska tängka på ha det så bra jag går på backaboskolan lärarwe ing-marie

/ ELIN, 9 år från KARLSKRONA

Hej Elin

Vad glad jag blir när du skriver att du tycker jättemycket om mina böcker. TACK!

För att en bli en riktigt bra författare tycker jag man ska skriva böcker som fångar läsaren direkt med första raden. Redan i första meningen bör något spännande hända. Då har författaren fångat läsaren. Därefter bör spänningen hållas genom hela boken, t.ex. genom att börja varje kapitel spännande och avsluta varje kapitel spännande. Det gör man genom att låta huvudpersonen råka ut för något, låta läsaren ana att något kommer att hända, att någon säger något som gör att läsaren vill fortsätta läsa. Eftersom du har läst mina böcker kanske du har upptäckt att mina böcker börjar just så?

En bra författare bör skriva från hjärtat: skriva det man själv vill läsa! Då blir det en jättebra bok.

Med andra ord är inte det viktigaste att du kan stava perfekt, har alla rätt på svenskaproven och är jätteduktig i grammatik. Nej, det viktigaste är att du älskar att skriva och verkligen brinner för det.

Dessutom tycker jag att man ska läsa så många böcker som möjligt för att utveckas som författare och för att lära sig hur en bra berättelse är skriven. Då får man idéer och ser också hur olika böcker är uppbyggda.

För mer tips, se tidigare svar här på ungafakta, eller gå in på min hemsida www.kimselius.se "Författartips".

Lycka till!

Kramisar från Kim


hej, min fråga är ifall man måste bry sig om man har appostråftäcken eller talestreck när man skriver.- Blir det fel ifall man inte tar det rätta?

/ Emelinda

Hej Emelinda

Anledningen till att ni ska skriva er ålder, är för att jag ska veta hur svåra ord jag kan använda i mina svar...

Det spelar ingen roll om du använder "apostrofer" eller talstreck i dina berättelser, det viktigaste är att du är konsekvent och använder samma sak hela tiden.

Jag föredrar att använda "apostrofer" eftersom läsaren då tydligt ser var "talet" börjar och slutar.

Kramisar från Kim



hej kim!!!

jag har en snabb fråga. Kan man köpa dina böcker nånstanns??? och i så fall var nån stanns????

/ my, 12 år från broby

Hej My

Mina böcker finns att köpa hos alla bokhandlare. Om de inte har böckerna inne kan du be dem ta hem böckerna till dig. Du kan även beställa böckerna över internet, t.ex. www.adlibris.se och www.bokus.com.

Kramisar från Kim


Hejsan, Kim!

Är det jobbigt att svara på dussintals brev om dagen?....

..och..

När ränkas det som novell?

...och sist....

När ränkas det som roman?

/Alexander

/ Alexander, 12 år från hörby

Hej igen Alexander

Det tar mycket tid att besvara alla brev och mail, men det är roligt att få hjälpa andra som bär författardrömmar inom sig.

Under medeltiden kom ”novell” att bli namnet på en berättelse som skildrar en ny händelse. Med "ny" kan antingen berättelsens innehåll eller sättet historien berättas avses. Novellen har ett betydligt mindre omfång än romanen och innehåller mindre antal personer.
Giovanni Boccaccio startade novellgenren med sin bok "Decameron". Boken består av 100 noveller sammanhållna av en ramberättelse. Boccaccios berömmelse vilar på just boken ”Decameron” som skrevs strax efter digerdödens härjningar. Novellsamlingen inleds med en skakande skildring av hur pesten rasar i Florens 1348. Om du läser min bok ”Svarta Döden” kan du läsa om Giovanni Boccaccio och pestens härjningar i Florens.

"Roman" är en lång berättelse om människor och händelser. De berättelser som vi kallar romaner har egentligen bara funnits i ungefär 300–400 år (berättande dikter och teaterpjäser har funnits i flera tusen år). En känd tidig roman är Robinson Crusoe. På 1800-talet lärde sig alltfler människor att läsa och de fick även råd att köpa böcker. Då började det skrivas många romaner. De flesta romaner skrivs för att underhålla. Men det skrivs även romaner med särskilda syften, till exempel för att kritisera något i samhället.

Kramisar från Kim


Hejsan, Kim!

Böckerna låter jätte spännande!
Jag ska ju själv bli författare- har jag väl berättat?
Jag började skriva när jag var elva....... Jag skriver skräck.

mvh Alexander

/ Alexander, 12 år från Hörby

Hej Alexander

Vad roligt att du tycker att mina böcker låter spännande. Hör av dig när du har läst någon av dem och berätta vad du tyckte om dem.

Visst har du berättat att du ska bli författare. Håll målet att bli författare i sikte hela tiden och kämpa på, så ska du se att du når ända fram!

Du har väl läst på min hemsida under "Nyheter" och "Titta här alla unga med författardrömmar." Om du inte gjort det tycker jag att du ska göra det så snart som möjligt, tror att det inspirerar dig.

Kramisar från Kim


1. Har du bara skrivit böcker om Theo och Ramona?
2. Vet du något bra skrivarläger som man kanske kan gå på i sommar?
3. Jag älskar att skruva och drömmer om att bli författare men jag har svårt att avsluta kapitel.
Det var altl för mig
Kramisar Samantha

/ Samantha

Hej Samantha

Anledningen till att ni ska skriva er ålder är för att jag ska veta hur svårt jag kan formulera mig i mina svar...

1. Det är enbart serien om Theo och Ramona som har kommit ut som böcker, men jag har skrivit flera andra böcker som ligger i byrålådorna och väntar på att ges ut.

2. Om du går in på www.google.se och söker på skrivarläger får du upp en hel del läger att välja mellan. Kanske finns det något läger i din närhet!

3. Har du provat att arbeta med "Gula lappar"? Tänk på att det är viktigt att veta slutet INNAN du börjar skriva berättelsen. Om du vill jobba med "Gula lappar" ska du göra så här:

Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.

Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.

När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?

För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.

Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.

När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.

Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Snapphanar. Under tiden jag läser dyker idéerna om vad boken ska handla om, upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.

För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.

Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.

Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. T.ex. min senaste bok "Giljotinen!" som är den absolut bästa bok jag någonsin gjort!

Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips".

På min hemsida kan du även läsa mer om mer om mig och mina böcker, till exempel smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen" och de nya böckerna "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", som kommer ut i augusti 2008. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.

Lycka till med ditt skrivande.

kramisar från Kim







Tack!!

Hur många böcker har du gjort?

/Alexander från Hörby

/ Alexander, 12 år från Hörby

Hej Alexander

Jag skriver historiska äventyrsböcker. Hittills har det kommit ut åtta böcker i min historiska äventyrsserie, två nya kommer till hösten:

"Tillbaka till Pompeji", 1:a boken: Handlar om Ramona, som plötsligt förflyttats i tiden och möter Theo i staden Pompeji. Hon vet att hela staden kommer att förintas av ett vulkanutbrott och döda alla invånarna, även henne om hon inte kan ta sig därifrån i tid. Men hon vet inte när det kommer att hända, om 100 år, om 10 år eller om 10 minuter...

"Jag är ingen häxa", 2:a boken: Här färdas Ramona och Theo i tiden till häxförföljelsens tid. De räddar en flicka från att bli levande bränd på bål och flyr. Men de kommer inte långt innan de själva blir tillfångatagna anklagade för häxeri...

"Faraos förbannelse", 3:e boken: Den berättelsen börjar långt nere i en faraos grav i Egypten. Ramona lägger händerna över gamla skrivtecken på gravens vägg, uttalar en ramsa och plötsligt blir allt svart runt Ramona. Theo ropar på Ramona och får inget svar, han vänder sig om och ser att Ramona är spårlöst borta. Han har ingen aning om vart hon har tagit vägen... Ramona upptäcker ett fladdrande ljus som närmar sig henne i mörkret...

"Den gömda Inkastaden", 4:e boken: Här är Theo och Ramona ute i djungeln när tidsförflyttningen sker. De har kommit ifrån sin turistgrupp och plötsligt hör de ljudet av röster. Ramona tror att det är turistgruppen och rusar ut ur djungeln följd av Theo. Plötsligt står de framför en grupp Inkaindianer som hastigt höjer spjuten mot dem...

"Vikingaträl", 5:e boken: Theo och Ramona blir tillfångnatagna av vikingar efter att ha fallit i vattnet och blivit förflyttade i tiden. De förs upp till en slavmarknad för att säljas. Efter ett rymningsförsök av Theo skiljs de båda åt och går olika hemska öden till mötes...

"Svarta Döden", 6:e boken: Här förflyttas Theo och Ramona till Florens 1348 och pestens tid. Där möter de Minette som bär på en stor hemlighet. När hon avslöjar den för Theo och Ramona inser de att de måste fly, men då flyr rakt i armarna på Svarta Döden.

"Snapphanar", 7:e boken: Ramona hittar ett gammalt dokument som för henne på en virvlande färd genom tiden, till Snapphanarna år 1676. Ramona förlorar minnet efter en olycka. Theo lyckas följa efter Ramona i tiden men hamnar på motståndarsidan. Till slut möts de tidigare vännerna i en kamp på liv och död.

"Giljotinen", 8:e boken: År 1793, franska folket gör uppror och avrättar sin kung med giljotinen. Ödet för giljotinen i Theo och Ramonas väg, vilket medför hemska konsekvenser. "Jag ska bara känna", viskade Ramona och vidrörde handtaget på giljotinen. Theo skrek till. Han grep tag i Ramona, vilket fick henne att rycka till och frigöra spaken. Giljotinbladet föll med ett svischande, ödesmättat ljud. Med en duns föll huvudet i korgen. Ramona stupade till marken...

"Riddarsvärdet", 9:e boken: Med fasansfull insikt inser Theo och Ramona att de inte kommit tillbaka till sin egen tid. De håller i ett riddarsvärd! Vid ljudet av röster släpper Ramona taget och gömmer sig. Theo står som förstenad och stirrar på svärdet. Theo har förstått att svärdet är deras enda biljett hem. Han måste hålla fast vid det, till vilket pris som helst. Hans beslut för dem åt skilda håll, till Mont-St-Michel och Château de Pirou i Normandie under 1300-talets riddartid. Planer smids om ond, bråd dö, som även inkluderar Theo och Ramona. Denna bok utkommer augusti 2008.

"Det glömda kriget - 1808-1809", 10:e boken: Den handlar om när Sverige förlorade Finland till Ryssland. Boken kommer ut augusti 2008.

Tyckte du böckerna lät spännande?

Du kan börja läsa dem i vilken ordning du vill. Du måste inte börja med den första boken i serien. Om du vill kan du börja med den senaste.

När jag skriver böckerna riktar jag mig inte till någon speciell ålder, jag skriver något jag själv vill läsa (jag är född 1954). Vilket har gjort att jag har läsare i alla åldrar. Den äldsta läsare jag har fått brev ifrån är

98 år... Men jag vet att de läser några av mina böcker för förskolebarn och lågstadiet. Förmodligen för att böckerna är så otroligt spännande att även de yngre barnen fängslas av berättelserna. Böckerna står som ungdomsböcker i affärerna. Men precis som med många andra ungdomsböcker tilltalar de även äldre.

Mina böcker finns även på biblioteken. Om de inte har böckerna på just ditt bibliotek kan du be dem låna hem dem till dig. Då lånar de från ett annat bibliotek i närheten. Det gör mitt bibliotek ofta när jag söker faktaböcker som de inte har. Därför får jag böcker ifrån hela landet. Kanske även ifrån ditt bibliotek?

Mina böcker finns att köpa hos alla bokhandlarna. Om boken är slutsåld kan du beställa den. Du kan även köpa mina böcker på internet: t.ex. hos www.adlibris.se, www.bokus.com, www.internetbokhandeln.se m.fl.

"Snapphanar" och "Giljotinen" finns även som CD-böcker.

Vill du veta mer om mig och mina böcker kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se. Där kan du läsa lite ur böckerna och lyssna på när jag läser ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Snapphanar" och "Giljotinen".

Kramisar från Kim






hej kim jag har 3 fråger jag vill jättegärna ha svar snälla.fråga 1 har du skrit nåra mer böcker än till backa till pompej, jag är ingen häxa, den gömda inka staden,svarta döden, vikinga träl , gilotinen,m.m...... fråga 2 jag har massa fantasier men jag kan inte skriva ner alla. jag vill skiva en hell bok men jag kan inte börja eller sluta . fråga 3 när du var på min skola sa du att dom som är ordblinda har svårare att skriva långa saker jag är misstänker att jag har det jag kan inte få saker att hänga i hop. p.s jag går på karlshamns montissori skola. snälla svara och för klara vad min 3 fråga hur man märker det och ifall jag har det. jag har skrivt till dig 3 gånger utan svar hejdå

/ melanie, 11 år från karlshamn

Hej Melanie

1. Jo, jag har även skrivit "Faraos förbannelse" och "Snapphanar" som finns att låna/köpa. Dessutom har jag skrivit "Riddarsvärdet" som kommer ut i augusti och "Det glömda kriget 1808-1809" som jag håller på och skriver. Även den kommer ut i augusti.

2. Om du vill börja göra en längre bok är det bra om du har skrivit ned dina tankar i förväg. Gör så här:

Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.

Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.

När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?

För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.

Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.

När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.

Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Snapphanar. Under tiden jag läser dyker idéerna om vad boken ska handla om, upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.

För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.

Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. T.ex. min senaste bok "Giljotinen!" som är den absolut bästa bok jag någonsin gjort!

Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips".


Oj, vad konstigt att du har skrivit till mig tre gånger utan att få svar. Jag svarar nämligen på ALLA frågor/mail som jag får. Förmodligen har ditt mail kommit bort i luften på vägen till Panelen/mig.

3. Tror inte att jag sa att ordblinda har svårt att skriva långa saker, för det stämmer inte. Däremot sa jag att många författare är ordblinda och att många ordblinda/dyslektiker har mycket fantasi. Efter att ha läst dina frågor tror jag inte att du är ordblind. Du har nästan inga stavfel. Prata med din lärare om du är orolig för att du har problem. Personligen tycker jag inte att du ska oroa dig. Fortsätt läs och skriv mycket, så utvecklar du ditt skrivande och allt känns lättare.

Lycka till!

Kramisar från Kim


Heejsan!
Jag har bara en enkel fråga idag:

I min berättelse/bok (vad man nu vill kalla det när man skriver på dator och är på sida 50) heter huvudpersonen Alice. Men min fråga är att om jag ska skriva en sådan här enkel mening som nedan, hur gör jag med s:et på slutet i namnet. Vilket är rätt, nr 1 eller nr 2?

1. Alices fötter var kalla...

2. Alice fötter var kalla...

Tack på förhand!
PS. Jag står uppskriven på väntelista på nästan alla dina böcker (de jag ej läst) på biblioteket och väntar med spänning! DS.

/ Elin, 12 år från Kristianstad

Hej Elin

Visst kan du kalla din berättelse för bok om du har skrivit så många sidor och har tanken på att det ska bli fler.

Angående din fråga. Om det hade varit Theos fötter som varit kalla, eller Ramonas fötter, så hade jag skrivit med S i slutet. Men jag hade inte haft något S i slutet av Alice fötter var kalla, eftersom betoningen ändå ligger på "S" i Alice namn.

Lycka till med din berättelse.

Åh, vad roligt att du har läst så många av mina böcker och att du väntar på resten av böckerna. Har du läst smakprov ur böckerna på min hemsida? Hoppas att du inte får vänta för länge på böckerna. Kanske har du tur att fylla år snart så att du kan önska dig böckerna i födelsedagspresent. Hoppas att du får möjlighet att läsa böckerna snart. Skriv gärna och berätta vad du tyckte om dem.

Kramisar Kim


Hej jag har skrivit en liten rolig barn berättelse de här är den första delen


Trollet Åke

Det var en gång ett troll som hette Åke. Åke gillade att spela fotboll, men mest gillade han nog att upptäcka nya saker.
När Åke var ute och gick i sin fina lilla skog. Så kom det fram en kanin skuttande och sa till Åke.
– jag såg en sjö och i den sjön låg en, mer hann inte kaninen för en Åke sa att han skulle hjälpa till på en gång.
Men vadå hjälpa till? Frågade kaninen. Va, sa Åke du skrämde mig mycket där lilla Sture!
Sture började skratta, men jag skulle bara visa dom fina blommorna i sjön.
Men kom så går vi sa Åke. På vägen dit träffade dom en groda som skrek
- hjälp! Grodan behövde hjälp med att lyfta upp sina små skor som hade fastnat.
Åke och Sture Gick fram till Grodan och tog upp hans skor. Grodan tackade och som tack fick dom spik och brädor.
- Ta väl hand om detta och försöka att bygga dig till rätta.
Åke och Sture tackade.
– Vi skulle nog bygga en båt sa Sture.
- Men då sätter vi i gång sa Åke.
Åke och Sture gick till stranden där sjön låg. Dom satte sig på knä tog fram materialet och började bygga.
Efter två dagar var båten klar.
Sture och Åke undrade vad dom skulle göra med båten.
– Vi kan åka ut, sa Sture så kan vi kolla på dom fina blommorna.
– Ja, De var smart de min lilla vän sa Åke.
Åke och Sture gick till sjön där båten stod.
Dom satte sig i båten. Dom började ro, Åke fick ro för Sture var alldeles för liten.
Dom rodde ut och dom såg nonting som dom aldrig sett förut, en fisk.
– Hjälp! Ett monster säger Sture.
– Nej det är bara en fisk sa Åke jag har läst om såna i tidningar.
Den skrämde mig verkligen sa Sture.
Ja, sa Åke mig med.
Ska vi kolla på dom fina blommorna nu sa Sture?
Det var en bra idé!
Dom åkte ut till mitten, tog med sig några blommor och rodde in till stranden igen.
Hjälp! Sa Sture ett till monster!
Nej sa Åke de är bara en mask.
Och den ska vi döpa sa Åke.
Ja, de var en bra idé sa Sture.
Sture tyckte att den skulle heta Bertil.
Men sa Åke de är ett gubb namn, Åke tyckte att den skulle heta Stuke.
Men de var ett bra namn sa Sture, de är en liten del av våra namn. (Sture Åke)
Den får heta Stuke sa Åke. Ja, Vilket fint namn sa Stuke.
Hjälp! Monstret pratade sa Sture. Men, Sture de är inget monster sa Åke.
Nej sa Stuke de är bara lilla jag.

Rätta gjärna stav fel?
Var den bra?
Och tror du jag har en chans att få en bok på den?


Kramisar Från Lovisa.
Nu tog Sture och Åke Stuke hand i hand och dom promenerade hela långa vägen hem.
Sen levde som lyckliga i alla sina dagar.

/ Lovisa, 10 år från Ström

Hej Lovisa

För att det ska bli en bok av din berättelse krävs det att den är mycket, mycket längre, alltså många fler manusblad.

Det är olika antal manusblad på olika typer av böcker. För bilderböcker är det cirka 6-8 A-4 manusblad. För 5-11 år är det cirka 50-100 A-4 manusblad och för ungdomsböcker är det cirka 100-150 A-4 manusblad.

Mina manus brukar ligga på 120-200 A-4 manusblad. Skrivet med 12 punkters storlek på bokstäverna, Font Ariel, 1 1/2 radavstånd.

Som du kanske vet skriver jag historiska äventyrsböcker. De står som ungdomsböcker hos bokhandlarna och på biblioteken. Men jag har lika många vuxna läsare som ungdomar. Mina böcker är i färdigt format på mellan 188-312 sidor.

Hoppas att detta var till hjälp. Lycka till med ditt skrivande.

Kramisar från Kim


Jag har skrivit några böcker som inte är färdiga än men ofta börjar boken likna någon annan bok lite grann men inte alls så mycket. Tror du att det går bra att den är så.

/felicia

/ Felicia, 9 år från uppsala

Hej Felicia

Fortsätt skriv, det är det viktigaste. När dina böcker är klara kan du ändra dem om du tycker att de blir alltför lika någon bok du har läst.

Min första bok liknar väldigt mycket femböckerna, men är ändå inte en kopia av dem. Min bok som liknar femböckerna är inte utgiven, det är bara ett skrivhäfte som jag skrev när jag var åtta år.

Lycka till med dina böcker!

Kramisar från Kim

Föregående sida1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 Vidare till fler svar
















Det är vi som satsar på Unga Fakta! Copyright © 2000-2024 Unga Fakta AB